Vikingafärder

Vikingafärder, eller vikingatåg som det även kallas, var de resor som människor från Norden gav sig iväg på under vikingatiden. Resorna beordrades av hövdingen, stormannen eller kungen och syftade alltid till att skapa mer makt eller rikedom åt honom. Därför kunde målsättningen med resorna vara olika. En flesta resor syftade ofta till att plundra medan på andra resor skulle det bara bedrivas handel. Det fanns även resor där vikingarna skulle erövra mark, för att beskatta handel eller skapa bosättningar.

Vikingatåg bedrevs i västerled (västra Europa och Amerika) eller i österled (östra Europa och Asien). Vikingar från nutida Danmark och Norge färdades främst i västerled och från Sverige i österled.

I västerled var det framförallt de brittiska öarna, England och Irland, och Frankerriket som bär flest historiska spår från vikingatågen. Förutom årliga plundringar av olika engelska kungadömen så övertogs och kontrollerades stora markområden under 200 år. Men även olika delar av Frankerriket blev ofta ofta plundrat. Det fick konsekvensen att en vikingakung fick ett eget landområde (Normandie) med löftet att inte fortsätta sina vikingatåg mot landet.

I österled finns många fysiska spår, men få bevarade skriftliga källor till skillnad från länderna i västerled. Slutsatsen att vi vet att vikingarna från Sverige färdats till Asien och medelhavet är den stora mängden mynt och skatter som hittats i vikingagravarna som kommer från dessa platser. Men i västerled finns en hel del spår av vikingatågen. Det finns många historiska berättelser samlande i klostrens arkiv om vikingarnas härjningar. Dessutom finns det runstenar som beskriver var vikingarna reste och även bevarade ortsnamn i Europa från vikingatiden. Dessutom har det fornnordiska språket har en påverkan på det engelska språket. Exempelvis husband, law och sister kommer från de nordiska språkens husbonde, lag och syster.

Vikingatågens start och avslutning

Precis som alla andra viktiga historiska händelser, finns det orsaker till att vikingatågen både kunde inledas och avslutas. Bakgrunden till att de kunde starta var flera:

  • För det första var det vikingaskeppens utformning och vikingarnas förmåga att navigera som gjorde det möjligt att färdas till andra länder. Skeppet var lätta, snabba och kunde både färdas på öppet hav och i grund vattendrag. De kunde även rullas på stockar mellan älvar för att vikingarna kunde nå sitt mål.
  • För det andra var Europa starkt splittrat och försvagat efter romarrikets fall några hundra år senare och ledarna hade lite makt och inflytande i de olika länderna eller så pågick inbördes strider om tronen.
  • För det tredje hade städerna och byarna något effektivt försvar mot attacker från havet eller vattendragen.
  • För det fjärde så växte de muslimska rikena sig allt större till ytan. Större delen av kusten av medelhavet var under vikingatiden under deras kontroll. Den religiösa splittringen mellan kristna och muslimer, passade vikingarnas syften utmärkt och de kunde utnyttja dessa att bedriva handel med eller plundra båda samfunden.

Anledningen till att vikingatågen sedan avslutades beror dels på att ledarskapet och försvaret av Europas länder stärktes under medeltiden. Vidare blev ledarna i Norden kristna och med tiden även vår befolkning. Det medförde nya tankar i hur människorna skulle leva och förändrade relationen till omvärlden.

Källor:
CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=292711
By Bukkiaa https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Europa_814.png
Nationalencyklopedin, vikingatåg. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vikingatåg(hämtad 2017-03-07) 
http://spraktidningen.se/artiklar/2014/11/vikingar-strodde-byar-over-oarna
Vikings in Archeon

Prenumerera på nya blogginlägg

Dra slutsatser av människors levnadsvillkor

Vikingatiden – människors levnadsvillkor 

En viktig förmåga som återkommer i alla SO-ämnen är att eleverna måste kunna se skillnader, likheter och dra slutsatser av olika människor levnadsvillkor utifrån olika perspektiv.

Vad betyder levnadsvillkor? Jo, levnadsvillkor innebär de rådande villkoren och omständigheter som en människa lever under. Ju större möjligheter, fler rättigheter, större trygghet och känsla av mening i livet en människa har, desto bättre tenderar levnadsvillkoren att vara.

För att en elev ska kunna träna på att se skillnader i levnadsvillkoren mellan olika personer under olika tider måste de analysera och reflektera över frågan med bakgrund till det gällande samhällets struktur och premisser.

Dagens lektion syftade till att eleverna skulle utgå från deras gemensamma befästa kunskap om vikingatiden för att strukturera upp olika fakta i tre överskådliga kategorier: (VEM, VAR och HUR)

Genom att strukturera upp olika historiska ord och begrepp i kategorierna Vem (person), Var (plats) och Hur (omständigheter) skapades tre tydliga frågeställningar:

1. VEMS levnadsvillkor ska jag undersöka?

2. Vilken plats (VAR) utgår levnadsvillkoren ifrån?

3. Vilka omständigheter (HUR) utgår levnadsvillkoren ifrån?

Genom att analysera och välja en person, en plats och en omständighet, blir det lättare att dra slutsatser av inlärd fakta av människors levnadsvillkor. Ju fler variabler eleven kan lägga in i sina frågeställningar, desto bredare och djupare kan de utveckla sin slutsatser.


Prenumerera på nya blogginlägg

Vikingatiden – asatron

Asatron

Under mitten av järnåldern spreds kristendomen genom Europa. Den nådde Norden på 800-talet, men det tog flera hundra år innan de flesta av människorna hade blivit kristna. Forntidens religion i Norden och de germanska folken i Nordeuropa kallas för asatron. Namnet kommer från gudarna som kallades asar, för att de kom från gudariket Asgård. Hade vi alla levt i Sverige på vikingatiden, bad och offrade vi till  Oden, Tor, Frej, Freja och många andra gudar och gudinnor inom den fornnordiska religionen.

Religionen baseras från den bild som människorna hade av sin omvärld. Deras värld de kallade för Midgård och i mitten av låg Asgård som var gudarnas hem. Tillsammans utgjorde dessa världens centrum och gränsen var befäst av en hög mur för skydda den bebyggda jorden. Bakom muren låg världen Utgård.  Utgård var en vildmark, där farliga och onda jättar och demoner levde. Därefter var jorden var omgiven ett världshav, som vaktades av Midgårdsormen och andra monster. Över och under hela världen allt detta sträckte sig det heliga trädet Yggdrasil. Gudarna skyddade människorna i Midgård. Men livet i människornas värld hotades alltid av Utgårds onda jättar och demoner.

Människorna trodde att solen drogs av hästen Skinfaxe över himlen och på natten drogs månen av hästen Rimfaxe.  Morgondaggen trodde vikingarna var dregel från Rimfaxe.

Asatrons gudar

Gudarna inom asatron fyllde olika funktioner i deras religion och i det vardagliga livet. Det var många till antalet, men det var framförallt några stycken som har större betydelse än de andra:

Oden var den mäktigaste guden och regerade över de andra asagudarna. Han var visdomens, stridens, magins och skaldekonstens (poesi) gud. Enligt gudasagorna offrade Oden sitt ena öga och i gengäld fick han två korpar, Hugin och Munin, som flög runt i människornas och gudarnas värld och rapporterade till honom om allt som hände. Oden red på en åttafotad häst som hette Sleipner.

Odens slott kallas för Valhall och alla fallna krigares paradis. Hade en människa visat mod och dött på ett värdigt sätt i strid fick han komma till Valhall i för en evig lyxig återkommande festmåltid.

Tor var Midgårds mäktigaste beskyddare. Han var är krigets och åskans gud. Han kämpade i oändlighet mot Utgårds mörka krafter för att försvara med att försvara människors värld. Förutom sin enorma styrka hade Tor även en magisk stridshammere som kallades för Mjölner.  stridshammare. När det var åskväder trodde människorna att Tor var i strid med jättarna.

Frej och Freja var en fruktbarhetens gud och gudinna. De kunde hjälpa människorna till ett rikt och fredligt. Frej kunde kontrollera vädret, medan Freja påverkade människors och djurs fertilitet. De båda gudarna spelade en stor roll för vikingatidens jordbrukssamhälle, som var beroende av vädret, skörd och fortplantning.

Religionen var en del av människors vardag

Det var inte lätt att leva på vikingatiden. Vädret var mycket kallare än vad det är idag. Livet på bondgården var fysiskt krävande och människorna kämpade för att överleva. Familjen och ätten var en viktig trygghet, men asagudarna erbjöd också stöd i vardagen. Eftersom religionen underströk att gudarna skyddade människorna mot ondskans makter, var det naturligt att människorna var tvungna att visa sin tacksamhet genom offer.

Offer var en religiös ceremoni som oftast bestod av att människorna avstod ifrån en personlig tillhörighet på en helig kultplats. I de enklaste former kunde man avstå en skål med mat, men allt vanligare var det med verktyg och vapen. Vidare var det även vanlig med att offra boskapsdjur, men även människor kunde få avsluta sina liv i denna ceremoni om betydelsen av offret kunde skapa de bästa förutsättningarna för människorna i vardagen.

Ibland offrade folk till fruktbarhetsgudarna eller någon av de andra gudarna för att få deras uppmärksamhet och hjälp i tillvaron. Mest vanligt var sannolikt att offra för att få en bra skörd eller ökat välstånd på annat sätt. Forskning har också visat att det vid enstaka tillfällen förekom människooffer i Norden vid den här tiden.

På vikingatidens var religionen en del av vardagen. Precis som kristendomen genomsyrade asatron den sociala gemenskapen rituella handlingar guidade människan genom hela livet. Tinget (råd och rättsplatsen) var en naturlig plats för religionen. På samma plats där man löste konflikter och dömde straff, kunde användas som kultplats för giftemål eller offerplats. Därför var denna plats såg helig och låg under gudarnas beskydd. Därför fanns det tydliga regler kring hur människorna skulle uppföra sig på dessa platser och man kunde straffas brutalt om man bröt mot den gällande friden.

Kristendomens ankomst och spridning

Asatron i Norden var beroende av att religion var en del av det sociala livet i vardagen för alla människor. När religionen har en gemenam grundsyn för alla människor är den mycket stark och kan sällan påverkas av externa influenser. Men ordningen skulle falla om det skulle uppstå en splittring i grundsynen.

De kristna missionärerna förstod med tiden att splittring är ett måste för att kristensdonen över huvud taget skulle kunna spridas. Genom att fokusera sina energi på att kristna de som hade mest makt i samhället (kungar och stormän) kunde dessa i sin tur kontrollera och påverka resten av befolkningen. Det tog över 300 år från att Ansgar ankom till Birka till att majoriteten av befolkning i Sverige hade överhet asatron. Sakta men säkert dog den nordiska religionen ut. Även om det ur ett kulturellt perspektiv blev en urlakning av den Nordisk identiteten, kom skriftspråket till Norden som en konsekvens av kristendomen. Det är tack vara det som det finns skriftliga källor som berättar existensen om vikingarna religion.

Spåren av asatron idag

Många av asagudarna lever kvar vid namnet på några av veckodagarna:

Tisdagen = Kommer från Odens son Tyr

Onsdagen = är Odens dag

Torsdagen är Tors dag

Fredagen är tillägnad Freja.

Även måndag (månens dag) och söndag (solens dag) kan härledas anses från den förkristna tiden. Den enda veckodag, vars namn inte kan relateras till asatron eller vikingatiden, är lördagen ”löga”. Det ordet härstammar från den senare kristna kulturen och betyder tvätta eller bada.

Vidare finns spår av asatron i flertalet småorter och städer runt om Sverige. Exempel på dessa är Odensbacken, Torshälla, Torsåker, Torsby, Odensvi, Odenplan, Torsborg, Valhalla, Tiveden, Frövi, Ullevi och många många fler.

Källor:

Målning av Mårten Eskil Winge -https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=22007120

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Rhinegold_and_the_Valkyries_p_034.jpg (Rackham, Arthur (illus) (1910)

http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/fornnordisk-religion-och-asatro

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vikingatiden

Prenumerera på nya blogginlägg

Orsaker och konsekvenser

Inom alla SO-ämnen, men för övrigt i alla delar av livet olika sammanhang, finns två centrala begrepp som återkommer mycket ofta: orsak och konsekvens.

För att sätta in begreppen i ett tydlgt sammanhang, måste vi först utgå från en specifik händelse. Inom de samhällsorienterande ämnena tränar sig eleverna på att förstå betydelsen av olika viktiga personer, händelser och processer, genom att ställa två frågor:

– Vad/vilka var orsakerna?

– Vilken/vilka konsekvenser medförde det?

Genom att ställa dessa frågor och få svar på dem, bidrar till att eleverna kan skapa en förståelse kring bakgrunden ”varför” händelsen inträffade. Vidare kan de även förstå hur händelsen påverkade framtiden, genom att få svar på vilka följder ”därför att” positiva såsom negativa som den medförde.

På dagens lektion i historia repeterade eleverna sina kunskaper om vikingafärder. Syftet med dagens lektion var även att eleverna skulle träna på att befästa innebörden av begreppen orsaker och konskvenser, genom att analysera två händelser:

1. Vikingafärdernas start (orsak och konsekvens)

2. Vikingafärdernas slut (orsak och konsekvens)

Genom att skriva in elevernas svar på orsaker och konsekvenser i en matris, blir det lättare att jämföra begreppen i relation till händelserna. En uppställning liknade denna är att föredra vid analyser av olika händelser, eftersom den gynnar eleverna förmåga till att både dra slutsatser av fakta men även deras analytiska och kritiska förhållningssätt till information.


Prenumerera på nya blogginlägg

Vikingatiden – boplatser och levnadsregler

Städer och byar

Idag finns det mycket få spår av städer från vikingatiden. Det fanns några städer i Skåne (som tillhörde Danmark ända fram till 1658). I Sverige känner vi bara i dagsläget till Birka, som ligger på ön Björkö i Mälaren. Men Birka var mer en av marknadsplats, även om det fanns människor som bodde där. Till Birka seglade köpmän för att bedriva handel. Köpmännen handlade med bland annat silver, siden, vapen, smycken, glas, päls och trälar.

De flesta människor levde på bondgårdar i mindre byar. Dessa byar låg ofta i närheten av sjöar, floder eller havet. Mellan byarna fanns oftast stora skogar som de flesta undvek, mest på grund att farliga djur eller rövare. Det fanns stigar att gå på, men de var alldeles för smala för att transportera handelsvaror på. Därför var det både säkrare och enklare att resa på vatten.

2288967162_e2ff3f1620_o

Ätten, tinget och blodshämnden

På vikingatiden levde människor i familjer där varje familj tillhörde ätt (det vi idag kallar för släkt). Eftersom det inte fanns poliser eller lagar på vikingatiden, behövde människor en annan form av trygghet. Det fanns landskapslagar. På hösten och våren hölls inom varje jarl eller hövdings område ett möte som kallas för tinget. På tinget betalade människorna in skatt, planerade saker som skulle göras under det kommande halvåret och löste olika konflikter mellan ätterna. Alla fria människor, både män och kvinnor, hade rätt att att prata om sina synpunkter och bekymmer på tinget.

Alla i ätten  höll ihop, skyddade och hjälpte varandra. Ätten ägde marken där familjerna bodde och var ansvarig för det som alla i ätten gjorde. Om någon i familjen begick ett brott fick ätten betala. Ledaren för ätten hade stor makt och kunde göra avtal med andra ätter. Men om till exempel dessa överenskommelser bröts eller om någon i släkten blev skadad eller dödad, var det det ättens plikt att hämnas. Det kallades blodshämnd och gick ut på att döda de skyldige.

 

Källor:

https://www.flickr.com/photos/stendueland

https://www.flickr.com/photos/celesteh

https://www.flickr.com/photos/archeon

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/vikingatiden

Johanstiden Karl, Uppström Rolf (2014) Utkik Historia 4-6, Glerups Utbildning AB, Ednas Print, Slovenien.

Prenumerera på nya blogginlägg

Vikingatiden – maktens utveckling

Från små byar till ett enat rike

Långt före vikingatiden fanns det både kungar, stormän och hövdingar i Norden, men bara på enskilda platser. Det var framförallt under vikingatiden, med den ökade befolkningstillväxten och kontakten med omvärlden, som makten koncentrerade sig till allt färre människor med kontroll av allt större områden.

3867432663_768765c8aa_b

I början av vikingatiden var Sverige fortfarande inget enat rike. Människorna levde tillsammans med sina familjer i mindre eller större byar. I varje by bestämde en hövding eller storman över vilka regler som familjerna skulle förhålla sig till. Med tiden utvidgades hövdingarnas makt, genom att med våld ta över andra byar och få ökad kontroll över människorna som bodde där. Sakta med säkert slogs allt fler delar av landet samman, till de landskap som fortfarande finns kvar idag. Dessa landskap var helt självstyrande, med egna lagar och regler. Östergötland, Öland, Västergötland och delar av Småland är exempel på de första självstyrande landskapen.

vikings_fight

Hur kan vi veta det här? Jo, på 800-talet e.kr skrevs det i nuvarande England ned texter om ett land som benämns som svearnas rike, som omfattade större delen av det geografiska område som motsvarar nutiden Svealand. Det var först cirka 200 år senare som svearna besegrade de övriga landskapen och Sverige (från ordet Svea rike) för första gången blev ett enat land under en kung! Man kan fundera på vad vårt land skulle haft för namn om någon annat landskap hade vunnit?

Det dröjde dock enda fram till 1100-talet e.kr som Sverige hade ett väl fungerande politisk och kristen förvaltning, som både avgörande makt över människornas levnadsvillkor.

Källor:
www.flickr.com/photos/archeon/3867432663/in/photolist-6TKAZv-q8rtN-aKWiqg-e1zcPj-gRqVNV-5kNHyR-7uubqA-7r2eXz-71FMVA-8xF2Pr-EVszg-mFdVU-f9CSR-fG8zZr-ni1BoB-mzAfm-4WUdDw-oKE39M-8GqvBd-HMFWV-5edVaZ-4C1GX7-as3JBQ-2xvp1p-5ksfMt-39zKz-p23HLC-eprDEh-MCKRZ-6Fzwzi-6tTT5m-MLVwa-5JrJg-d4jqi3-c68sSf-AGu3T-dnofR7-pCQSAa-6t8WXM-8xx5mX-6U28JU-bKBtyR-8zdgdE-8cJriC-84dhTt-e7nnRp-awGZEa-6kV1js-aiSMGE-d5cCRu
https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=385134
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vikingatiden

 


Prenumerera på nya blogginlägg