Kunskapsutveckling – Stavros Louca

Förväntningarna är höga. Föreläsningen är lite försenad, men vem kan klandra honom. Riksväg 50 till och från Askersund är fortfarande en vågsam flaskhals och att tåget skulle vara försenat, är mer regel än undantag. Mikrofonen placeras på plats och bildspelet testas. Han ler innan han tar ansats att välja sina första ord. Bakom leendet finns en trygghet inför det som komma skall. Men varför skulle Stavros Louca vara nervös?

Han har en gedigen utbildning  och arbetslivserfarenhet bakom sig, en entreprenör inom kunskapsutveckling, vunnit flertalet betydelsefulla och meriterande priser och framförallt; Han är känd från tv. Genom Tv-programmet 9a blev han superläraren med hela Sverige och en av de mest välavlönade förstelärarna i Sverige.

Tiden accelererar och det är redan dags för fika. Det är ett bra tecken på en god föreläsning. De flesta av fiskarna har han på kroken, men jag har inte fastnat ännu. Det finns drag i hans karaktär, retorik och i hans visioner som jag delar fullt ut. Han är en alfahane med en väl inövad och etablerad passion för det som är viktigt för honom.  Emellertid ju längre han svävar ut och exemplifierar, dyker alltfler antiteser upp i mitt sinne. Jag brukar anamma de för mig subjektiva utvecklingsområdena från varje kompetensutvecklingsdag och har aldrig köpt hela konceptet. Herr Louca och hans föreläsning blev inget undantag. Han är lika mycket människa som någon annan i samma rum.

Det är enkelt att exemplifiera hur man gjort rätt för sig i efterhand, eftersom då är berättelsen och framgången befäst i tanke, själ och i svart på vitt. Han är rebellen som vann över imperiet genom att han utformade undervisningen efter sina egna villkor och bevisade alla att verbal katederundervisning är en tidlös fundamentalt didaktisk undervisningsmetod som bidrar till kunskapsframgång. Han behöver egentligen inte berätta för sina åhörare, att det inte finns någon annan vision inte är viktigare än din egen. Dock behöver du stötning på vägen mot dina mål. Saknas stimulans och motivation så stannar utvecklingen. För Stavros handlar mer om hur jag som lärare förhåller mig till och förmedlar kunskaper än att överösas med hjälpmedel. Det är bättre att ha fötter utan skor, än att ha skor utan fötter. Jag måste se min vision och mitt yrke som ett kall och inte en ovidkommande transportsträcka i livet. Genom att skapa och underhålla relationer, använda glädje, kärlek och humor som en naturlig del i min retorik, kom alltid 100% förberedd och framförallt ha repetition som obligatoriskt undervisningsverktyg – är vägen till framgång ett axiom.

Visst låter det enkelt? Ja, nästan självklart för alla professionella pedagoger.

Jag önskar att jag kan stanna upp oftare som människa och reflektera över min samvaro och blicka framåt med nya perspektiv. Jag önskar att jag kunde bli en bättre lyssnare, men tiden räcker sällan till. Jag önskar att jag kunde uppfylla förmågan att vara god mot alla, men i min sinnesvärld, där cynismen ständigt argumenterar mot optimismen, vet jag att utopier är till för eftersträva och kan inte ställas krav på att uppfylla.

Det Stavros glömde att förmedla till mig, var alla undervisningsmoment som inte gick efter hans vision. Genom att prova och misslyckas, skapas förutsättningar för omprov och utveckling. Han kan omöjligt förneka att det inte finns eller funnits undervisningssituationer och relationer som han har misslyckats med. Det måste finnas många exempel.

 

Hur kan du proklamera det absoluta behovet att visa godhet mot alla, när illojalitet är värsta egenskapen du vet? Vad hände vid de tillfällena när du satte ribban för högt? Genom att bland annat undvika att följa riktlinjerna i LGR11, borde några av statens paladiner reagerat med bestörtning. SVF borde reagerat på uttalanden såsom att gratis mat går före idealism. Men sedan är de mänskliga karaktärsdragen och verbala utsvävningar som analyseras och påverkar åhörarna. Humor må vara universell och motsägelsefull, men att skapa och vårda relationer parallellt med att stigmatisera individers utseende, kan inte ses som ett vinnande koncept.  Gränsen kan vara hårfin mellan en vänskaplig kram och kränkande handlingar. Det är lärarens illusoriska verklighet. Alla pedagoger bär inte på historier om flykt från lagens långa arm eller kan skapa uppmärksamhet genom att hänvisning till att sitta frihetsberövad.

Man kan inte generalisera människors perception med sin egen vision om hur världen är och bör vara beskaffad. Mindfulness kanske inte finns i din värld och skapelseberättelsen finns garanterat inte i min. Du är en fantastisk framgångssaga för många och ett retorisk föredöme i många aspekter. Men nästa gång vi ses; säg då att din exempel är ”pedagogiska”, och inte att du ej vet om de är det!


Prenumerera på nya blogginlägg

Microsoft forms

Som ett led i utvecklingen av den digitala kompetensen samt digitaliseringen av bedömning för lärande i undervisningen, kan jag  rekommendera verktyget Microsoft forms. Detta program är mycket enkelt att använda och är kompatibel med de flesta webbläsare på både mobiltelefoner och laptops.  Du måste måste ha en licens för Office 365 Education för att kunna använda programmet. Det krävs ingen licens för att kunna ta del av undersökningar eller svara på prov, men då kan du inte med säkerhet veta vem som svarar på dina frågor.

Programmets syfte och användningsområden

Med Microsoft Forms kan du skapa:

  • Undersökningar
  • Prov/Frågeformulär
  • Omröstningar

När du skapar ett frågeformulär kan du bjuda in andra att svara på det i valfri webbläsare, även på mobila enheter. När resultaten skickas kan du använda inbyggda olika funktioner för att kunna utvärdera svaren. Du kan även exportera din data till ett Exceldokument, för att exempelvis kunna bearbeta innehållet efter dina behov. Det går även att skapa och dela en länk om du vill tillåta andra att samarbeta i exempelvis ett prov eller undersökning med dig.

Jag har använt mig av Forms i flera sammanhang. Dels som en naturlig del i den formativa undervisning. I ämnet historia har de flesta som utvecklingsområde att skriva beskrivande text med längre meningar.  Jag låter eleverna ladda upp ett dokument (via länk eller QR) till Forms, vars frågeställningar uppmuntrar till utvecklande svar. I samband med muntliga genomgångar och film, kan de direkt dokumentera sina svar och reflektioner.

Därefter kan både jag och eleverna tillsammans gå igenom deras svar. Dels i syfte att kunna se kontrasterna i olika svar, men även för att kunna erhålla feedback på sina svar men även inspireras över hur man kan formulera sig vid framtida uppgifter. Väljer jag att dela dokumentet till vem som helst utanför organisationen, kommer avsändaren att bli anonym. Det är en stor fördel när jag går igenom deras svar i helklass, eftersom ingen kan känna sig stigmatiserad.

Genom Forms har jag även skapat prov i ämnet SO, där eleverna dels kan välja svårighetsgrad och få uppgifterna automatiskt rättade. Jag har även skapat frågeformulär, med frågor med värderande svar samt fri text, för att utvärdera min undervisning.

När eleverna digitalt har lämnat in dokumentet, kan jag läsa igenom deras svar. Jag kan skriva feedback på deras svar och även exempelvis förändra poängen på frågorna.

Jag kan sammanställa deras svar i flera diagram eller ladda ner dem i Excel. Genom Forms kan jag få en god överblick över elevernas kunskapsnivå, utvecklingsområden och strävansmål, samtidigt som det inbjuder till och utvecklar deras digitala kompetens.


Prenumerera på nya blogginlägg

Det dynamiska ledarskapet

Att vara lärare idag är sannerligen komplext och inget yrke som du bara kan läsa dig till att bli bra på. Jag skulle säga att det är ett hantverk som kräver ganska många timmars övning för att bli riktigt skicklig på.

Det skriver Sara Bruun i på sin blogg, i Skolvärlden för Lärarnas Riksförbund. Det finns inget i det påståendet som är en överdrift eller på något sätt glorifierar lärarrollen på sin piedestal. Hon, liksom jag, understryker att den absolut viktigaste förutsättningen att nå målsättningen med sin undervisning och höja kunskapsresultaten, är att skapa, befästa och vårda relation till varje enskild elev. Det går inte att mäta lärarnas professionalism genom att ensidigt se resultat för en elev, undervisningsgrupp eller för den delen specifik årskurs. Alla elevgrupper och individer har egna förutsättningar och behov, som i alla bemärkelser påverkar både arbetsmiljön och resultaten.

Jag har under mina elva års erfarenhet inom läraryrket haft förmånen att arbeta i både grund-och gymnasieskolan i flertalet kommuner och en fristående skola, vilket har givit mig ett brett perspektiv på skolkulturer och olika förhållningssätt för ledarskapet i klassrummet. Det går inte att förbereda sig som ny eller erfaren pedagog för hur din undervisningsgrupp kommer att reagera, acceptera eller utvecklas om du har ett statiskt retorisk ledarskap. Det professionella lärarrollen karaktäriseras av din förmåga att agera dynamiskt i förhållande till varje undervisningsgrupp och enskild elev. Den utvecklas endast med din egen vilja, kunskap och arbetslivserfarenheter. Här är ett axplock av förhållningssätt som påverkar min dynamiska lärarroll:

  • Varje elev är unik med egna förutsättningar och därför ska jag inte generalisera hen med andra elever.
  • Arbeta aktivt med att förmå eleven att förstå och arbeta efter sina förutsättningar och att inte jämföra sig med andra elever.
  • Det finns olika vägar att nå kunskapskraven, därför måste undervisningen anpassas till alla elevers individuella behov.
  • Varje elev ska kunna lita mig att jag står för vad jag säger.
  • Jag ska ställa höga krav, men inte orimliga till elevens förutsättningar.
  • Jag kan behöva vara auktoritär, för att bli en auktoritet, men det är inte generellt normen för framgång.
  • Jag måste kunna dra tydliga gränser, men vara öppen för förändringar.
  • Det är en utopi att alla elever ska älska min undervisning, men min målsättning ska alltid vara att det är dit jag vill nå.
  • Lyssna alltid på föräldrar, även om det är jag som alltid tar besluten i min undervisning.
  • Diskutera alltid nödvändiga åtgärder med skolledning och huvudmän, även om jag inte alltid får igenom dem.

Ta alltid vara alla möjligheter som ges för personlig utveckling. Din egen öppenhet mot förändringar och förbättringar är villkoret bakom processen av den dynamiska ledarskapet.

Det dynamiska ledarskapet är en förutsättning för framgång i samtidens svenska skola.  Vilka förhållningssätt är karaktäriserar din ledarskap i klassrummet?


Prenumerera på nya blogginlägg

Älskade, hatade läxa

Debatten kring den traditionella läxan har varit hetlevrad i massmedia och sociala medier en längre tid. Det jag finner mest intressant som lärare, är att debatten dessvärre kretsar mer kring skribenternas egna erfarenheter än att uppmärksamma läxornas betydande historiska bakgrund och samtida betydelse för individuellt utveckling. För det är just det som svaret är på frågan om läxans vara eller icke vara – individen. Notera att jag inte skriver elev, därför jag sätter läxan i ett större perspektiv än så.

Jag, liksom majoriteten av alla lärare, valde att engagera våra liv i ett yrke som ska förbereda Sveriges barn och ungdomar för ett meningsfullt liv med goda kunskaper som de ska nyttja under ett livslångt perspektiv. Vi väljer inte yrket för bli ekonomisk oberoende, utan för att vi vet genom undervisningen med tusentals, ja kanske tiotusentals elever, vilka förutsättningar och behov de har för att nå de kunskaper de behöver utveckla för att inte stigmatiseras ur samhällets krav.

Rösterna i den översiktliga eller populistiska debatten föredrar att generalisera underlaget och slutsatserna om läxans betydelse:

”Läxor regleras inte i skollagen och nämns inte i läroplanen, ändå är det många som ”vet” att läxor är bra. Jag vet att läxfritt fungerar” Pernilla Alm.

”Det är klart att eleverna ska ha läxor, men om det är oklart vad de lär sig . Då kan de lika gärna slippa”. Max Strandberg

”Att ifrågasätta värdet av läxor sänder en oroväckande signal till våra elever. För att vända utvecklingen och återskapa ett skolväsende i världsklass behöver eleverna plugga mer, inte mindre”.  Isak Skogstad.

Den samtida pedagogiska forskaren John Hatties menar i sin metastudie Synligt lärande, att yngre barn som möter svårigheter i samband med läxor, kan få en negativ påverkan på dem. Det beror på att misslyckandet kan få en negativ inverkan på deras motivation. Men samtidigt finns det enligt Claes Nilholm befogad kritik mot studien, eftersom den dels är summativ utan att ta större hänsyn till att arbetssätt kan fungera bättre för ett visst ämne, en viss årskurs, vissa elever, i vissa undervisningsmiljöer mm. Vidare har den ett svagt stöd för problembaserat lärande.


  • Debatten har pågått länge, argumenten är många, men vem ska vi lyssna på?

Föräldrar och vårdnadshavare är delade i frågan, eftersom en del vill ha mindre krav på sina barn, medan andra ställer höga krav på både sina barn och deras skola. Politiker och huvudmän tar överlag ingen större ställning i frågan, eftersom det kan påverka väljarstödet eller ekonomin. Olika lärare, på olika skolor använder sig av olika läxor i olika ämnen i olika syften.

Oavsett om man hatar eller älskar läxor, så ska de inte användas oreflekterat. Jag undervisar i fem ämnen och använder endast läxan som ett utvecklingsverktyg när det passar i undervisningens kontext eller när det finns ett aktivt behov på individnivå. Jag gör det alltid tydligt för mina elever att resan att nå samma mål, innebär inte att de kommer att ta samma väg dit. Oavsett Läxan ska aldrig vara något nytt eller ogenomförbart för eleverna. Den ska repetera, befästa och utveckla befintlig kunskap. Därför måste man lärare göra professionella bedömningar och didaktiska val för att se vilken behov av läxor finns för varje individ.


Prenumerera på nya blogginlägg

Professionell bedömning

Oavsett alla kunskaper och erfarenheter som skolan ska förmedla och utveckla till alla elever, är det betyget som är kvittot på deras prestationer. Därför är lärarens professionella bedömning av elevens kunskaper den enskilt viktigaste faktorn till att både ge adekvat feedback för att främja bedömning för läraren (BFL), men även kunna de giltiga omdömen och betyg.


Stefan Johansson (2015) har undersökt validiteten i lärares bedömningar av elevers läs- och skrivkunskaper för årskurs 3 i relation till deras resultat i PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study). I sin rapport understryker han att bedömningarna ligger generellt i linje med resultaten i PIRLS, men det finns vissa variabler som påverkar bedömningen.

  1. I sin egen klass bedömer lärarnas elevernas kunskaper i samstämmighet med de externa bedömningarna på PIRLS-provet.
  2. Lärare har problem att enhälligt bedöma elevers läsförmåga eftersom referensramarna kring eleverna och undervisningen skiljer sig åt.
  3. Lärarbedömningarna innehåller mer än bara faktiska kunskaper – elevkaraktäristika egenskaper såsom socioekonomisk bakgrund och kön bidrar till variation i bedömningen.

Därför drar Johansson (2015) slutsatsen att lärarna behöver ha adekvata och likvärdiga verktyg för att kunna anpassa sina bedömningar mellan klassrummen och mellan olika skolor. Ett standardiserat kunskapsprov skulle kunna vara sådant verktyg, som syftar till att komplettera de nationella proven. Dessa standardprov skulle även kunna bidra till den nationella uppföljningen och utvärdering av kunskapstrenden, eftersom varken betyg eller provresultaten från nationella proven inte bidrar till fullo med detta. Vidare lyfter han även upp även sambedömning av elevernas resultat en adekvat förhållningssätt för att främja en ökad likvärdighet.


Analys

Johanssons konklusion kring att lärare kan göra mer korrekta bedömningar inom sin egen undervisningsgrupp i relation till andra, har givetvis en korrelation till dennes uppbyggda och förankrade relation till alla elever vilket bidragit till kunskaper om deras förmågor och behov. Vidare är det ingen större överraskning att kön och socioekonomisk bakgrund påverkar elevernas resultat. Flickor i årskurs 3 har generellt bättre förutsättningar, utifrån deras kognitiva utveckling, att prestera bättre resultat än pojkar utifrån samma ålder. Vidare har elever med högutbildade föräldrar med ökade resurser andra förutsättningar att utveckla sina kunskaper, men bara utifrån premissen att det kräver aktiva insatser från vårdnadshavarna.

Johanssons slutsatser lyfter åter igen frågan om validiteten i elevernas betyg och vilka åtgärder som vidtas. Det jag saknar i rapporten är en bredare förankring i grundskolans högre åldrar, där bedömningen spelar den avgörande rollen för de blivande betygen. Vidare är sambedömning ett generellt välanvänd förfarande, framförallt i rättning av de nationella proven. Dock behöver den utvecklas och implementeras i grundskolans alla kärnämnen. Huvudmän och skolledning behöver skapa förutsättningar för lärare att kunna göra likvärdiga och professionella bedömningar, men lärare behöver även utvidga sitt bedömningsramar genom utbildning och aktivt deltagande i samtal kring bedömning. Emellertid ska varje lärare alltid kunna göra en helhetsbedömning utifrån all samlad information om en elevs kunskapsutveckling och då inte enbart utgå ifrån nationella prov, standardiserade prov eller sambedömning. Därför kommer korrelationen aldrig vara 1.0.

Källor:

Johansson, Stefan (2015) Validitet och lärares bedömningar. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 20 nr 1-2 2015 issn 1401-6788
PDF -fil: Stefan Johansson - Validitet och lärares bedömningar

Prenumerera på nya blogginlägg

Midsommar

Svensk midsommar är en av våra mest betydelsefulla högtider och en viktig tradition som de flesta människor förknippar med en positiv inledning på sommaren eller semestern. Det är en möjlighet att träffa släkt, vänner eller nya bekantskaper, med utgångspunkt i högtidens matkultur, dans och dekorationer och sociala aktiviteter. Det brukar uttalas som den svenska tradition vi har, men få är medveten om dess historia och kontinentala influenser. Visserligen firar vi högtiden på ett särpräglat sätt, med mat, alkohol, folkdräkter och dans, men det är inget unikt för vår nation. Midsommarfesten har alltid varit under förändring och de traditioner som vi idag förknippar med högtiden, har utvecklats både med religiös, utländsk och lokal påverkan.

Midsommarfest, foto: Mikael P

Högtidens framväxt, syfte och historiska bakgrund kan inte med hundra procents säkerhet fastställas, eftersom det saknas tillförlitliga skriftliga källor. Både kristendomens förespråkare och icketroende, har argument som stödjer deras påstående om midsommarfesten historiska bakgrund. Enligt kristendomen firas midsommar till minne av den heliga Johannes döparens födelsedag, eftersom man enligt dem föddes ett halvår innan Jesus (St Hans i Norge/Danmark, St John i Storbritannien). Det har varit en kristen högtid minst sedan 400-talet e.kr och förblev bevarad trots reformationen.

Johannes döparen, Bild: Guido Reni

Den första hittills mest utförligt bes skriftliga källan i Sverige dateras till 1550, där prästen Olaus Magnus bokserie om de Nordiska folkens historia.

På den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.

Midsommarelden finns kvar som ceremoni, framförallt i våra grannland Finland. I Sverige började den försvinna i början på 1900-talet.

Midsommareld i Danmark, foto: Ole Thomsen

Dock finns det källor i anslutning till vikingatiden, bland annat i de isländska ättesagorna, som beskriver av riter och ceremonier i samband med sommarsolståndet, som inte har någon förankring i kristendomens prägel på det svenska samhällsutvecklingen. Det förankrade firandet av sommarsolståndet försökte kyrkan omorganisera, genom att redan på 1300-talet anordna mer ordnade ceremonier i samband med midsommarfirandet. Emellertid fick det ingen påverkan och kyrkans oförmåga att kontrollera firandet ledde bland annat till att midsommarvaken förbjöds i Lund år 1425 av ärkebiskop Johannes. Då precis som nu är midsommarafton en höjdpunkt på sommarhalvårets fester för framförallt de yngre generationerna, vilket inte ofta uppskattas av det moraliska och styrande skiktet.  Så här beskrivs ett midsommarfirande i Björksäter i Västergötland 1689:

[det] Blef förbudit att uppsättia Midsommarstänger, att det elacka lefwernet, som ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas och avskaffas.

Men hur man än vrider och vänder på det, finns ingenting som talar för att midsommar firas med utgångspunkt i den hedniska eller kristna kulturen. Det finns teorier om att anledningen att midsommar börjades firas, kan relateras till den brytpunkt av arbetsbördan på gårdarna för årstiden i bondesamhället. Vidare bidrog även ljuset och grönskan till högtidens attribut. Det som är mest tillfredsställande med den teorin, är att midsommar nu även firas i samband med den symboliska paus i arbetsbördan på arbetsåret. Det som vidare stödjer denna teori är framväxten av de folktron kring midsommarnattens magiska krafter. Dessa krafter har illustrerats i böcker och filmer och den mest förankrade riten var att plocka 7 till 9 (beroende på lokalkulturen) midsommarblommor och lägga dem under kudden, samt hoppa över lika många till antalet gärdsgårdar. Den som du sedan drömmer om på natten, den du ska leva ditt liv med.

Gärdesgård, foto: Eva Emilsson

Det finns även andra mer motbjudande riter, som ska vägleda oss i sökandet efter ens livskamrat, såsom att lägga ett äpple under armhålan, förmå den du vurmar för att äta den. Även mensblod, könshår, kärleksört och johannesört kunde smusslas i maten till den man älskar.  Det skulle medföra att den som åt av maten blev kär i dig. Men även mörka krafter som kunde leda till fördärv eller döden. Bland annat dränkte Näcken ner människor i vattendrag genom att trollbinda dem med sin musik eller löften om framgång.

All magi utgick ifrån naturen och dess hälsofrämjande krafter skulle tas tillvara. På natten kunde vissa rulla sig i daggen för att främja sin hälsa. Människor sparade midsommarblommorna till vintern för att lägga i badet, i förhoppningen att de skulle bringa ge kraft under årets mörkaste månader. De torkade blommorna kunde brännas för röken sades kunna bota sjukdomar.

Midsommarkrans, foto: Lisa Stenström

Det mest framstående attributet för midsommar är midsommarstången. Det är dock bara i Sverige vi kallar den för det, medan i andra länder heter den majstång , maibaum eller maypole.  Det är lätt att tro att det är månaden maj som ordet syftar på, men det är från tyskans ”maja”, som betyder smycka med löv. Precis om de tidigare vanföreställningarna har traditionen att löv- och blombekläda midsommarstången och andra objekt en koppling till att växternas magiska egenskaper skyddar människorna från olika missförhållanden.

Midsommarstången har med största sannolikhet spridit sig till Sverige under medeltiden från Tyskland. Dock har utformningen förändrats genom århundradena och vår stång med kord och kransar, påminner inte om längre om Centraleuropas stång med kransar runt en påle.

Midsommardans, foto: Tina
Majstång ”Maibaum” i München. Foto: Mattes

Det finns många som menar att midsommarstången har ett hedniskt ursprung och symboliserar en fallos som befruktar jorden. Även om det skulle kunna vara sant, finns det inga källor som bekräftar teorin.

Även den mest traditionella av danser kring midsommar Små grodorna, är inte har ingen svensk härkomst. Melodin är en fransk militärmarsch och texten utvecklats ur den engelska parodin på samma melodi. Dock är bärandet av folkdräkten och nationaldräkten framväxt ur den svenska samhällsutvecklingen samt innehållet på midsommarmaten. Förutom den traditionella inlagda sillen har färskpotatisen en huvudroll på tallriken samt jordgubben till efterrätt. Alkoholkonsumtionen ökar med cirka 50 % under midsommarveckan, när systembolaget säljer 13 miljoner liter av olika sorter ur sortimentet. Förutsättningarna för att träffa människor, alkoholkonsumtionen och kanske lite av ”magin” i natten, bidrar till att det föds flest barn i slutet på mars, cirka 9 månader efter midsommarveckan.

Källor:

https://www.oppetarkiv.se/video/1091244/varfor-firar-vi

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/midsommar (hämtad 2017-06-16)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/johannes-döparens-dag (hämtad 2017-06-16)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20990466.ab
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/midsommar (hämtad 2017-06-16)
Varför firar vi midsommar i Sverige?
http://www.dn.se/nyheter/sverige/sma-grodorna-ar-egentligen-en-fransk-militarmarsch/

Bildkällor:
Ole Thomsen - wwww.flic.kr/p/9wg4bC
Guido Reni - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=157991
Lisa Stenström - wwww.flic.kr/p/nLjyRo
Mikael P - www.flic.kr/p/conNBm
Tina - www.flic.kr/p/4NyGWM
Eva Emilsson - www.flic.kr/p/gexba4
Mattes - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=366103

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Praktisk geografi

Både ämnena idrott och hälsa samt geografi har som gemensamt syfte att utveckla elevernas kunskaper om orientering i närmiljö samt om kartans uppbyggnad, färger och symboler. Vidare syftar ämnet geografi till att elevens ska lära sig namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige.

Genom att låta eleverna i årskurs 1-3 träna och befästa färdigheter i väderstreck, rumsuppfattning, sin position och passa kartan skapar de en förtrogenhet i att skapa strategier för sin egen förflyttning.

I årskurs 4 är fokus i ämnet geografi framförallt på Sverige. En praktisk undervisningsmodell, som utgår ifrån eleverna färdigheter i skolgårdsorientering, bidrar till öka deras förståelse för Sveriges namngeografi och de olika delarnas läge i förhållande till varandra.

Sköllerstas skolas skolgård har en avlång utformning, vilket passar att utmärkt ämnesområdet. Jag skapade en karta med Sveriges gränser och symboler med de mer betydande älvarna, städerna, sjöarna och haven, som jag la som ett filter över den befintliga skolgårdskartan. Svaren på de olika geografiska platserna, återfinns på kartans undersida. Eleven  kan därför träna både enskilt eller i grupp, genom att ställa både frågor om vad platsen heter eller var den ligger.


Prenumerera på nya blogginlägg

Religionskunskap

En naturlig avslutning av läsåret i SO är ämnet religionskunskap. Det är ett mycket viktigt ämne som berör alla människor. Ämnet syftar till att alla elever ska utveckla kunskaper om religioner, för att kunna förstå hur vilka olika synsätt på livet som existerar i världen. Genom kunskap om hur religion påverkat mänsklighetens historia och fortfarande vägleder människor i livet, skapar det en förståelse för oss om den mångfald, gemenskap eller motsättningar som ständigt lyfts fram i samtidens globala samhälle.

Religionernas födelse och förankring i samhällena, baserar sig människors behov av ställa frågor om livets mening. De stora världreligionerna, med deras enorma likheter eller fundamentala skillnader, bidrar till att både förmedla svar på dessa frågor men skapar även en gemenskap i deras förhållningssätt till hur världen är beskaffad.

Judendomen och Hinduismen är de hittills äldsta religionen som fortfarande utövas idag. Men långt dessförinnan är det naturreligionerna som dominerar i de inledande små mänskliga samhällena. Det som människorna livnärde sig på och förundrades över, blev även det mest heliga för dem. När väl människan satte sig själv som den främsta varelsen i naturen, utvecklades även gudarna i en mänsklig tappning, men med dock övernaturliga förmågor.

Oavsett om du lever idag eller levde för tusentals år sedan, utvecklar alla människor en livsåskådning. Det betyder att du har ett eget sätt att se på livets mening. Den är en del av din identitet, dvs allt som definierar dig.  Det är naturligt att alla som mer eller mindre delar din livsåskådning, har du lättare att bygga relationer till, skapar förtroende och förståelse för. Allt som skapar motsättningar eller är en motsats till din livsåskådning, är det svårare att relatera och förknippa sig med. Religionskunskap i skolan bidrar till att utveckla kunskaper om människors olika livsåskådningar. Det leder till en ökad insyn och respekt för människors olika förhållningssätt, vilket i ett längre perspektiv motverkar främlingsfientlighet.

Det ska vara upp till varje människa att själv avgöra hur hen vill att sitt liv ska se ut. Ingen ska avgöra vilka delar av din livsåskådning som inte passar in i deras normer, såvida inte ditt förhållningssätt är stigmatiserande eller förespråkar destruktiva handlingar. Det är viktigt för de kommande generationerna att utnyttja fördelarna med ett mångkulturellt samhälle, som en källa till kunskap om hur livsåskådningar kan leva tillsammans utan att se ner på varandra. Det är essentiellt att hitta gemensamma nämnare inom varandras kulturer och i historien, så att man kan bygga en gemensam grund att stå på. Många tror att de kan tala för sin religion, sin Gud eller sitt land, men vem är hen att tala om man sätter sina åsikter i första rummet utan att ta hänsyn till alla andras?

Religion skapar frågor och ger svar, berör och påverkar, ger mening men även förmaning, skapar gemenskap och leder till motsättningar, bidragit till svält och mättat magar, förklarat krig och mäklat fred. Det finns nog ingen annan mänsklig verksamhet som i sin nuvarandes form skänker både så mycket glädje och misär på en och samma gång.


Prenumerera på nya blogginlägg