Det dynamiska ledarskapet

Att vara lärare idag är sannerligen komplext och inget yrke som du bara kan läsa dig till att bli bra på. Jag skulle säga att det är ett hantverk som kräver ganska många timmars övning för att bli riktigt skicklig på.

Det skriver Sara Bruun i på sin blogg, i Skolvärlden för Lärarnas Riksförbund. Det finns inget i det påståendet som är en överdrift eller på något sätt glorifierar lärarrollen på sin piedestal. Hon, liksom jag, understryker att den absolut viktigaste förutsättningen att nå målsättningen med sin undervisning och höja kunskapsresultaten, är att skapa, befästa och vårda relation till varje enskild elev. Det går inte att mäta lärarnas professionalism genom att ensidigt se resultat för en elev, undervisningsgrupp eller för den delen specifik årskurs. Alla elevgrupper och individer har egna förutsättningar och behov, som i alla bemärkelser påverkar både arbetsmiljön och resultaten.

Jag har under mina elva års erfarenhet inom läraryrket haft förmånen att arbeta i både grund-och gymnasieskolan i flertalet kommuner och en fristående skola, vilket har givit mig ett brett perspektiv på skolkulturer och olika förhållningssätt för ledarskapet i klassrummet. Det går inte att förbereda sig som ny eller erfaren pedagog för hur din undervisningsgrupp kommer att reagera, acceptera eller utvecklas om du har ett statiskt retorisk ledarskap. Det professionella lärarrollen karaktäriseras av din förmåga att agera dynamiskt i förhållande till varje undervisningsgrupp och enskild elev. Den utvecklas endast med din egen vilja, kunskap och arbetslivserfarenheter. Här är ett axplock av förhållningssätt som påverkar min dynamiska lärarroll:

  • Varje elev är unik med egna förutsättningar och därför ska jag inte generalisera hen med andra elever.
  • Arbeta aktivt med att förmå eleven att förstå och arbeta efter sina förutsättningar och att inte jämföra sig med andra elever.
  • Det finns olika vägar att nå kunskapskraven, därför måste undervisningen anpassas till alla elevers individuella behov.
  • Varje elev ska kunna lita mig att jag står för vad jag säger.
  • Jag ska ställa höga krav, men inte orimliga till elevens förutsättningar.
  • Jag kan behöva vara auktoritär, för att bli en auktoritet, men det är inte generellt normen för framgång.
  • Jag måste kunna dra tydliga gränser, men vara öppen för förändringar.
  • Det är en utopi att alla elever ska älska min undervisning, men min målsättning ska alltid vara att det är dit jag vill nå.
  • Lyssna alltid på föräldrar, även om det är jag som alltid tar besluten i min undervisning.
  • Diskutera alltid nödvändiga åtgärder med skolledning och huvudmän, även om jag inte alltid får igenom dem.

Ta alltid vara alla möjligheter som ges för personlig utveckling. Din egen öppenhet mot förändringar och förbättringar är villkoret bakom processen av den dynamiska ledarskapet.

Det dynamiska ledarskapet är en förutsättning för framgång i samtidens svenska skola.  Vilka förhållningssätt är karaktäriserar din ledarskap i klassrummet?


Prenumerera på nya blogginlägg

Älskade, hatade läxa

Debatten kring den traditionella läxan har varit hetlevrad i massmedia och sociala medier en längre tid. Det jag finner mest intressant som lärare, är att debatten dessvärre kretsar mer kring skribenternas egna erfarenheter än att uppmärksamma läxornas betydande historiska bakgrund och samtida betydelse för individuellt utveckling. För det är just det som svaret är på frågan om läxans vara eller icke vara – individen. Notera att jag inte skriver elev, därför jag sätter läxan i ett större perspektiv än så.

Jag, liksom majoriteten av alla lärare, valde att engagera våra liv i ett yrke som ska förbereda Sveriges barn och ungdomar för ett meningsfullt liv med goda kunskaper som de ska nyttja under ett livslångt perspektiv. Vi väljer inte yrket för bli ekonomisk oberoende, utan för att vi vet genom undervisningen med tusentals, ja kanske tiotusentals elever, vilka förutsättningar och behov de har för att nå de kunskaper de behöver utveckla för att inte stigmatiseras ur samhällets krav.

Rösterna i den översiktliga eller populistiska debatten föredrar att generalisera underlaget och slutsatserna om läxans betydelse:

”Läxor regleras inte i skollagen och nämns inte i läroplanen, ändå är det många som ”vet” att läxor är bra. Jag vet att läxfritt fungerar” Pernilla Alm.

”Det är klart att eleverna ska ha läxor, men om det är oklart vad de lär sig . Då kan de lika gärna slippa”. Max Strandberg

”Att ifrågasätta värdet av läxor sänder en oroväckande signal till våra elever. För att vända utvecklingen och återskapa ett skolväsende i världsklass behöver eleverna plugga mer, inte mindre”.  Isak Skogstad.

Den samtida pedagogiska forskaren John Hatties menar i sin metastudie Synligt lärande, att yngre barn som möter svårigheter i samband med läxor, kan få en negativ påverkan på dem. Det beror på att misslyckandet kan få en negativ inverkan på deras motivation. Men samtidigt finns det enligt Claes Nilholm befogad kritik mot studien, eftersom den dels är summativ utan att ta större hänsyn till att arbetssätt kan fungera bättre för ett visst ämne, en viss årskurs, vissa elever, i vissa undervisningsmiljöer mm. Vidare har den ett svagt stöd för problembaserat lärande.


  • Debatten har pågått länge, argumenten är många, men vem ska vi lyssna på?

Föräldrar och vårdnadshavare är delade i frågan, eftersom en del vill ha mindre krav på sina barn, medan andra ställer höga krav på både sina barn och deras skola. Politiker och huvudmän tar överlag ingen större ställning i frågan, eftersom det kan påverka väljarstödet eller ekonomin. Olika lärare, på olika skolor använder sig av olika läxor i olika ämnen i olika syften.

Oavsett om man hatar eller älskar läxor, så ska de inte användas oreflekterat. Jag undervisar i fem ämnen och använder endast läxan som ett utvecklingsverktyg när det passar i undervisningens kontext eller när det finns ett aktivt behov på individnivå. Jag gör det alltid tydligt för mina elever att resan att nå samma mål, innebär inte att de kommer att ta samma väg dit. Oavsett Läxan ska aldrig vara något nytt eller ogenomförbart för eleverna. Den ska repetera, befästa och utveckla befintlig kunskap. Därför måste man lärare göra professionella bedömningar och didaktiska val för att se vilken behov av läxor finns för varje individ.


Prenumerera på nya blogginlägg

Professionell bedömning

Oavsett alla kunskaper och erfarenheter som skolan ska förmedla och utveckla till alla elever, är det betyget som är kvittot på deras prestationer. Därför är lärarens professionella bedömning av elevens kunskaper den enskilt viktigaste faktorn till att både ge adekvat feedback för att främja bedömning för läraren (BFL), men även kunna de giltiga omdömen och betyg.


Stefan Johansson (2015) har undersökt validiteten i lärares bedömningar av elevers läs- och skrivkunskaper för årskurs 3 i relation till deras resultat i PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study). I sin rapport understryker han att bedömningarna ligger generellt i linje med resultaten i PIRLS, men det finns vissa variabler som påverkar bedömningen.

  1. I sin egen klass bedömer lärarnas elevernas kunskaper i samstämmighet med de externa bedömningarna på PIRLS-provet.
  2. Lärare har problem att enhälligt bedöma elevers läsförmåga eftersom referensramarna kring eleverna och undervisningen skiljer sig åt.
  3. Lärarbedömningarna innehåller mer än bara faktiska kunskaper – elevkaraktäristika egenskaper såsom socioekonomisk bakgrund och kön bidrar till variation i bedömningen.

Därför drar Johansson (2015) slutsatsen att lärarna behöver ha adekvata och likvärdiga verktyg för att kunna anpassa sina bedömningar mellan klassrummen och mellan olika skolor. Ett standardiserat kunskapsprov skulle kunna vara sådant verktyg, som syftar till att komplettera de nationella proven. Dessa standardprov skulle även kunna bidra till den nationella uppföljningen och utvärdering av kunskapstrenden, eftersom varken betyg eller provresultaten från nationella proven inte bidrar till fullo med detta. Vidare lyfter han även upp även sambedömning av elevernas resultat en adekvat förhållningssätt för att främja en ökad likvärdighet.


Analys

Johanssons konklusion kring att lärare kan göra mer korrekta bedömningar inom sin egen undervisningsgrupp i relation till andra, har givetvis en korrelation till dennes uppbyggda och förankrade relation till alla elever vilket bidragit till kunskaper om deras förmågor och behov. Vidare är det ingen större överraskning att kön och socioekonomisk bakgrund påverkar elevernas resultat. Flickor i årskurs 3 har generellt bättre förutsättningar, utifrån deras kognitiva utveckling, att prestera bättre resultat än pojkar utifrån samma ålder. Vidare har elever med högutbildade föräldrar med ökade resurser andra förutsättningar att utveckla sina kunskaper, men bara utifrån premissen att det kräver aktiva insatser från vårdnadshavarna.

Johanssons slutsatser lyfter åter igen frågan om validiteten i elevernas betyg och vilka åtgärder som vidtas. Det jag saknar i rapporten är en bredare förankring i grundskolans högre åldrar, där bedömningen spelar den avgörande rollen för de blivande betygen. Vidare är sambedömning ett generellt välanvänd förfarande, framförallt i rättning av de nationella proven. Dock behöver den utvecklas och implementeras i grundskolans alla kärnämnen. Huvudmän och skolledning behöver skapa förutsättningar för lärare att kunna göra likvärdiga och professionella bedömningar, men lärare behöver även utvidga sitt bedömningsramar genom utbildning och aktivt deltagande i samtal kring bedömning. Emellertid ska varje lärare alltid kunna göra en helhetsbedömning utifrån all samlad information om en elevs kunskapsutveckling och då inte enbart utgå ifrån nationella prov, standardiserade prov eller sambedömning. Därför kommer korrelationen aldrig vara 1.0.

Källor:

Johansson, Stefan (2015) Validitet och lärares bedömningar. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 20 nr 1-2 2015 issn 1401-6788
PDF -fil: Stefan Johansson - Validitet och lärares bedömningar

Prenumerera på nya blogginlägg

Midsommar

Svensk midsommar är en av våra mest betydelsefulla högtider och en viktig tradition som de flesta människor förknippar med en positiv inledning på sommaren eller semestern. Det är en möjlighet att träffa släkt, vänner eller nya bekantskaper, med utgångspunkt i högtidens matkultur, dans och dekorationer och sociala aktiviteter. Det brukar uttalas som den svenska tradition vi har, men få är medveten om dess historia och kontinentala influenser. Visserligen firar vi högtiden på ett särpräglat sätt, med mat, alkohol, folkdräkter och dans, men det är inget unikt för vår nation. Midsommarfesten har alltid varit under förändring och de traditioner som vi idag förknippar med högtiden, har utvecklats både med religiös, utländsk och lokal påverkan.

Midsommarfest, foto: Mikael P

Högtidens framväxt, syfte och historiska bakgrund kan inte med hundra procents säkerhet fastställas, eftersom det saknas tillförlitliga skriftliga källor. Både kristendomens förespråkare och icketroende, har argument som stödjer deras påstående om midsommarfesten historiska bakgrund. Enligt kristendomen firas midsommar till minne av den heliga Johannes döparens födelsedag, eftersom man enligt dem föddes ett halvår innan Jesus (St Hans i Norge/Danmark, St John i Storbritannien). Det har varit en kristen högtid minst sedan 400-talet e.kr och förblev bevarad trots reformationen.

Johannes döparen, Bild: Guido Reni

Den första hittills mest utförligt bes skriftliga källan i Sverige dateras till 1550, där prästen Olaus Magnus bokserie om de Nordiska folkens historia.

På den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.

Midsommarelden finns kvar som ceremoni, framförallt i våra grannland Finland. I Sverige började den försvinna i början på 1900-talet.

Midsommareld i Danmark, foto: Ole Thomsen

Dock finns det källor i anslutning till vikingatiden, bland annat i de isländska ättesagorna, som beskriver av riter och ceremonier i samband med sommarsolståndet, som inte har någon förankring i kristendomens prägel på det svenska samhällsutvecklingen. Det förankrade firandet av sommarsolståndet försökte kyrkan omorganisera, genom att redan på 1300-talet anordna mer ordnade ceremonier i samband med midsommarfirandet. Emellertid fick det ingen påverkan och kyrkans oförmåga att kontrollera firandet ledde bland annat till att midsommarvaken förbjöds i Lund år 1425 av ärkebiskop Johannes. Då precis som nu är midsommarafton en höjdpunkt på sommarhalvårets fester för framförallt de yngre generationerna, vilket inte ofta uppskattas av det moraliska och styrande skiktet.  Så här beskrivs ett midsommarfirande i Björksäter i Västergötland 1689:

[det] Blef förbudit att uppsättia Midsommarstänger, att det elacka lefwernet, som ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas och avskaffas.

Men hur man än vrider och vänder på det, finns ingenting som talar för att midsommar firas med utgångspunkt i den hedniska eller kristna kulturen. Det finns teorier om att anledningen att midsommar börjades firas, kan relateras till den brytpunkt av arbetsbördan på gårdarna för årstiden i bondesamhället. Vidare bidrog även ljuset och grönskan till högtidens attribut. Det som är mest tillfredsställande med den teorin, är att midsommar nu även firas i samband med den symboliska paus i arbetsbördan på arbetsåret. Det som vidare stödjer denna teori är framväxten av de folktron kring midsommarnattens magiska krafter. Dessa krafter har illustrerats i böcker och filmer och den mest förankrade riten var att plocka 7 till 9 (beroende på lokalkulturen) midsommarblommor och lägga dem under kudden, samt hoppa över lika många till antalet gärdsgårdar. Den som du sedan drömmer om på natten, den du ska leva ditt liv med.

Gärdesgård, foto: Eva Emilsson

Det finns även andra mer motbjudande riter, som ska vägleda oss i sökandet efter ens livskamrat, såsom att lägga ett äpple under armhålan, förmå den du vurmar för att äta den. Även mensblod, könshår, kärleksört och johannesört kunde smusslas i maten till den man älskar.  Det skulle medföra att den som åt av maten blev kär i dig. Men även mörka krafter som kunde leda till fördärv eller döden. Bland annat dränkte Näcken ner människor i vattendrag genom att trollbinda dem med sin musik eller löften om framgång.

All magi utgick ifrån naturen och dess hälsofrämjande krafter skulle tas tillvara. På natten kunde vissa rulla sig i daggen för att främja sin hälsa. Människor sparade midsommarblommorna till vintern för att lägga i badet, i förhoppningen att de skulle bringa ge kraft under årets mörkaste månader. De torkade blommorna kunde brännas för röken sades kunna bota sjukdomar.

Midsommarkrans, foto: Lisa Stenström

Det mest framstående attributet för midsommar är midsommarstången. Det är dock bara i Sverige vi kallar den för det, medan i andra länder heter den majstång , maibaum eller maypole.  Det är lätt att tro att det är månaden maj som ordet syftar på, men det är från tyskans ”maja”, som betyder smycka med löv. Precis om de tidigare vanföreställningarna har traditionen att löv- och blombekläda midsommarstången och andra objekt en koppling till att växternas magiska egenskaper skyddar människorna från olika missförhållanden.

Midsommarstången har med största sannolikhet spridit sig till Sverige under medeltiden från Tyskland. Dock har utformningen förändrats genom århundradena och vår stång med kord och kransar, påminner inte om längre om Centraleuropas stång med kransar runt en påle.

Midsommardans, foto: Tina
Majstång ”Maibaum” i München. Foto: Mattes

Det finns många som menar att midsommarstången har ett hedniskt ursprung och symboliserar en fallos som befruktar jorden. Även om det skulle kunna vara sant, finns det inga källor som bekräftar teorin.

Även den mest traditionella av danser kring midsommar Små grodorna, är inte har ingen svensk härkomst. Melodin är en fransk militärmarsch och texten utvecklats ur den engelska parodin på samma melodi. Dock är bärandet av folkdräkten och nationaldräkten framväxt ur den svenska samhällsutvecklingen samt innehållet på midsommarmaten. Förutom den traditionella inlagda sillen har färskpotatisen en huvudroll på tallriken samt jordgubben till efterrätt. Alkoholkonsumtionen ökar med cirka 50 % under midsommarveckan, när systembolaget säljer 13 miljoner liter av olika sorter ur sortimentet. Förutsättningarna för att träffa människor, alkoholkonsumtionen och kanske lite av ”magin” i natten, bidrar till att det föds flest barn i slutet på mars, cirka 9 månader efter midsommarveckan.

Källor:

https://www.oppetarkiv.se/video/1091244/varfor-firar-vi

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/midsommar (hämtad 2017-06-16)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/johannes-döparens-dag (hämtad 2017-06-16)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20990466.ab
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/midsommar (hämtad 2017-06-16)
Varför firar vi midsommar i Sverige?
http://www.dn.se/nyheter/sverige/sma-grodorna-ar-egentligen-en-fransk-militarmarsch/

Bildkällor:
Ole Thomsen - wwww.flic.kr/p/9wg4bC
Guido Reni - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=157991
Lisa Stenström - wwww.flic.kr/p/nLjyRo
Mikael P - www.flic.kr/p/conNBm
Tina - www.flic.kr/p/4NyGWM
Eva Emilsson - www.flic.kr/p/gexba4
Mattes - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=366103

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Praktisk geografi

Både ämnena idrott och hälsa samt geografi har som gemensamt syfte att utveckla elevernas kunskaper om orientering i närmiljö samt om kartans uppbyggnad, färger och symboler. Vidare syftar ämnet geografi till att elevens ska lära sig namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige.

Genom att låta eleverna i årskurs 1-3 träna och befästa färdigheter i väderstreck, rumsuppfattning, sin position och passa kartan skapar de en förtrogenhet i att skapa strategier för sin egen förflyttning.

I årskurs 4 är fokus i ämnet geografi framförallt på Sverige. En praktisk undervisningsmodell, som utgår ifrån eleverna färdigheter i skolgårdsorientering, bidrar till öka deras förståelse för Sveriges namngeografi och de olika delarnas läge i förhållande till varandra.

Sköllerstas skolas skolgård har en avlång utformning, vilket passar att utmärkt ämnesområdet. Jag skapade en karta med Sveriges gränser och symboler med de mer betydande älvarna, städerna, sjöarna och haven, som jag la som ett filter över den befintliga skolgårdskartan. Svaren på de olika geografiska platserna, återfinns på kartans undersida. Eleven  kan därför träna både enskilt eller i grupp, genom att ställa både frågor om vad platsen heter eller var den ligger.


Prenumerera på nya blogginlägg

Religionskunskap

En naturlig avslutning av läsåret i SO är ämnet religionskunskap. Det är ett mycket viktigt ämne som berör alla människor. Ämnet syftar till att alla elever ska utveckla kunskaper om religioner, för att kunna förstå hur vilka olika synsätt på livet som existerar i världen. Genom kunskap om hur religion påverkat mänsklighetens historia och fortfarande vägleder människor i livet, skapar det en förståelse för oss om den mångfald, gemenskap eller motsättningar som ständigt lyfts fram i samtidens globala samhälle.

Religionernas födelse och förankring i samhällena, baserar sig människors behov av ställa frågor om livets mening. De stora världreligionerna, med deras enorma likheter eller fundamentala skillnader, bidrar till att både förmedla svar på dessa frågor men skapar även en gemenskap i deras förhållningssätt till hur världen är beskaffad.

Judendomen och Hinduismen är de hittills äldsta religionen som fortfarande utövas idag. Men långt dessförinnan är det naturreligionerna som dominerar i de inledande små mänskliga samhällena. Det som människorna livnärde sig på och förundrades över, blev även det mest heliga för dem. När väl människan satte sig själv som den främsta varelsen i naturen, utvecklades även gudarna i en mänsklig tappning, men med dock övernaturliga förmågor.

Oavsett om du lever idag eller levde för tusentals år sedan, utvecklar alla människor en livsåskådning. Det betyder att du har ett eget sätt att se på livets mening. Den är en del av din identitet, dvs allt som definierar dig.  Det är naturligt att alla som mer eller mindre delar din livsåskådning, har du lättare att bygga relationer till, skapar förtroende och förståelse för. Allt som skapar motsättningar eller är en motsats till din livsåskådning, är det svårare att relatera och förknippa sig med. Religionskunskap i skolan bidrar till att utveckla kunskaper om människors olika livsåskådningar. Det leder till en ökad insyn och respekt för människors olika förhållningssätt, vilket i ett längre perspektiv motverkar främlingsfientlighet.

Det ska vara upp till varje människa att själv avgöra hur hen vill att sitt liv ska se ut. Ingen ska avgöra vilka delar av din livsåskådning som inte passar in i deras normer, såvida inte ditt förhållningssätt är stigmatiserande eller förespråkar destruktiva handlingar. Det är viktigt för de kommande generationerna att utnyttja fördelarna med ett mångkulturellt samhälle, som en källa till kunskap om hur livsåskådningar kan leva tillsammans utan att se ner på varandra. Det är essentiellt att hitta gemensamma nämnare inom varandras kulturer och i historien, så att man kan bygga en gemensam grund att stå på. Många tror att de kan tala för sin religion, sin Gud eller sitt land, men vem är hen att tala om man sätter sina åsikter i första rummet utan att ta hänsyn till alla andras?

Religion skapar frågor och ger svar, berör och påverkar, ger mening men även förmaning, skapar gemenskap och leder till motsättningar, bidragit till svält och mättat magar, förklarat krig och mäklat fred. Det finns nog ingen annan mänsklig verksamhet som i sin nuvarandes form skänker både så mycket glädje och misär på en och samma gång.


Prenumerera på nya blogginlägg

Påsk

PÅSKEN – inte bara en påse gott och blandat

Det kan te sig lite besynnerligt ibland för många människor, när man tänker efter vilka traditioner vi har vid olika högtider. Påsken är inget undantag. Det är dags att analysera vad som är vad:

Vad betyder ordet påsk?

Ordet påsk kommer från det hebreiska ordet pesah. Det betyder skona eller förbi. Ordet har sedan spridits vidare via arameiskans paska till latinets pascha. Till Sverige kom ordet via kristna missionärer och utvecklats till ordet påsk som vi använder idag. På engelska kallas påsken för easter, som kommer från tyskans ostern. 

Varför firar vi påsk?

Både judendomen och kristendomen är påsken en av de viktigaste högtiderna. Judendomens högtid har sitt historiska ursprung från israelernas uttåg från sin fångenskap i Egypten, då Gud skonade deras barn från de tio stora plågorna.

Uttåget ur Egypten (Foto: James Tissot)

Inom kristendomen är påsken den viktigaste högtiden och firas till minne av Jesus lidande, död och uppståndelseDen har firats sedan kyrkomötet i Nicaea år 325.

Jesus korsfästelse (Foto: Simon Vouet)
När firas påsken?

Påsken firas inom judendomen i april under åtta dagar. Inom kristendomen firas påsken i slutet av mars eller i april. Högtidsdagarna heter skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen och annandag påsk. Dock är det bara långfredag, påskdagen och annandag påsk som är kristna helgdagar, eftersom det var på dessa dagar som Jesus dog, återuppstod respektive visade sig. De ortodoxa kristna kyrkorna firar oftast påsken något senare än övriga kyrkor. Datum för påsken varierar från år till år beroende på när det är fullmåne.

Vad finns det för mattraditioner?

Enligt den judiska tradition äter man en måltid på påskens första kväll första som heter seder, vars olika rätter ska påminna om slaveriet och befrielsen. Bland annat dricker man saltvatten samt äter örter och grönsaker med bitter smak, till minne av den hårda tiden som slavar. När israelerna snabbt var tvungen att lämna Egypten hann de inte jäsa sitt bröd. Därför äter man även ett ojäst bröd som kallas matza. Det brukar även serveras lamm, till minne av blodet från lammen som målades på dörrarna till de judiska familjerna i Egypten för att undvika Guds 10 plågor.

Matza (Foto: Yoninah)

I kristendomen ska man fasta 40 dagar innan påsk. Men till skillnad mot Islam får man äta under dagtid. Fastan innebär för de kristna att man genom eftertanke avstår från något, för att vinna något annat och på så sätt komma närmare Gud. I samband med påskafton, dagen som avslutar fastan och Jesus ligger i graven, är ägget i fokus ur flera perspektiv. Man kan gömma godis i ”äggen”, man kan måla ägg och självklart äta dem. Att ägget kommer i så stort fokus beror på att i samband med fastan åt människor allt mindre ägg, men hönorna fortsatte såklart att värpa dem. Därför fanns det stora mängder ägg som kunde förtäras i samband påskafton. Vi har för övrigt en tradition på både jul och påsk att servera och äta många olika mindre rätter, som intas med öl, must och sprit. Bakgrunden till dessa smårätter, bottnar både i ett stort antal historiska förkankringar och lokalkulturella traditioner. Men ska jag ta upp något exempel till som förklarar innehållet på matbordet, beror antalet rätter på traditionen att spara mycket mat till högtiderna och äta sparsamt till de alla andra dagarna. Att vi dricker jul– och påskmust beror på att drycken introducerades i början av 1900-talet som ett alkoholfritt alternativ till maten. Sill, potatis, kött, korv, gravad lax, kokt skinka är andra maträtter som var vanliga för i tiden, men återupplevs nu i samband med våra högtider.

Påskmat (Foto: Johan Dalenius)
Påskkärringar och påskbrev

Det var framförallt under 1600-talet som vidskepligheterna kring människornas samröre med satan och häxprocesserna hade en framträdande roll i samhället. Det berodde på att det under årtionden förekom missväxt och olika infektionssjukdomar. Man letar efter svar på problemen och plågorna och i ett kristet samhälle är det därför lätt att se kopplingen mellan onda händelser och djävulens inverkan. Enligt kristendomen blev Jesus förrådd av Judas (som var i djävulens grepp) på Skärtorsdagen och enligt sägen åkte häxorna till Blåkulla för att träffa djävulen natten före långfredagen när Jesus skulle avrättas. Natten till långfredagen kallades för häxornas natt. Förutom att bränna kvinnor, som misstänktes ha samröre med Satan, gömde människor sina redskap och kvastar för att häxorna inte skulle kunna trollbinda dem och åka iväg. Dessutom tända man påskeldar, som i ett avskräckande syfte. Påskeldarna heter idag för majbrasor och antänds den 30:april.

Påskeld (Foto: Maj-Lis Andersen)

Att tända brasor i syfte att rena, offra eller avhysa är inte grundat i kristendomen, utan har funnit i äldre kulturer såsom den keltiska och även under vikingatiden. Att klä ut sig till häxa, eller påskkärring som det heter idag, startade troligtvis någon gång under tidigt 1800-tal och befästes senare som en tradition för barnen.

Påskagummor och påskagubbar (Foto: Swedennewyork)

I samband med att barnen går påskagumma eller påskagubbe, så lämnar de även över ett påskbrev i utbyte mot godis. Idag brukar påskbrevet innehålla en handritad bild med texten ”glad påsk”, men förr i tiden var påskbreven handskrivna, väl ihopvikna texter, ofta på rim, med lyckoönskningar, kärlekshälsningar eller inbjudan till Blåkulla. Syftet var med dåtidens kasta påskbrev var mer av komisk art, där överlämnandet skulle ske under mycket ljudliga former och samtidigt vara anonymt.

Påskris, påskfjädrar och videkissar

Under påsken utsmyckas många människor sina hem med fjäderbeklädda påskris och videkissar. Påskrisens symboliserar tiden för när Jesus torteras, medan påskfjädrarna har ingen tydlig koppling kristendomen. Fjädrarna hör antagligen ihop med påskens ägg och kycklingar, som symboliserar pånyttfödelse och liv. Förr i tiden piskade familjefäderna sin familj med så kallade fastlagsris, som en påminnelse av Jesus lidande. Videkissar och påskris enligt har enligt folktron förmågan att jaga bort onda andar samt skulle ge välsignelse och hälsa.

Påskris (Foto: Britt-Marie Sohlström)
Påskharen och påskgodis

Precis som jultomten har påskharen ingenting med den kristna eller judiska högtiden att göra. Traditionen kommer från Tyskland och precis som jultomten används påskharen som ett medel för att främja barnens intresse av påsken. Påskharen gömmer godisfyllda ägg i närheten, i syfte att låta barnen få leta efter dem. Varför är haren en symbol för påsken? Jo, dess fortplantningsförmåga gör den till en symbol för överflöd, men även för vårens fortplantingsritualer. Det är därför påskharen förknippas med ägg, en symbol för återfödelse och fruktbarhet.

Att äta påskgodis är både förknippat med avslutningen av fastan på påskdagen, men även en symbol för välmående och överflöd som introduceras under mellankrigstiden men befästs i Sverige efter andra världskriget. I Sverige äter vi mest lösgodis i hela världen. Det beror både på stort utbud och och hög efterfrågan, men just i påskhelgen konsumeras det i snitt 0,5- 1 kg/person.

Påskägg och påskgodis (Foto: Johan Lange)
Källor:

Mattias Axelsson - https://hogtider.wordpress.com/2008/03/17/vad-betyder-ordet-pask/
https://hogtider.wordpress.com/tag/paskmat/
När började vi med påskgodis i Sverige?
Nationalencyklopedin, påsk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/påsk (hämtad 2017-04-07)
Nationalencyklopedin, påsk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/påsk (hämtad 2017-04-07)
http://www.dn.se/kultur-noje/var-kommer-ordet-pask-ifran/
Judiska helgdagar – bildspel
https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_k%C3%B6ket Påskbrev https://sv.wikipedia.org/wiki/Valborgsm%C3%A4ssoafton https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5skris https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5skhare https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5skk%C3%A4rring https://www.svenskakyrkan.se/fastan https://www.svenskakyrkan.se/pask http://www.expressen.se/nyheter/tusentals-ton-godis-saljs-under-pasken/ https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/tag/paskfjadrar/ Stefan Sturesson - http://israelidag.se/kristen-och-judisk-pask-likheter-och-skillnader/ Bildkällor: Wolfgang Sauber - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3186059 Simon Vouet - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1526975 https://www.flickr.com/photos/swedennewyork/ Yoninah - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=772343 Johan Dalenius - https://www.flickr.com/photos/onasut/ Britt-Marie Sohlström - https://www.flickr.com/photos/ylvas Johan Lange - https://www.flickr.com/photos/langecom/

Prenumerera på nya blogginlägg

Sveriges älvar

Precis som vid skapandet av majoriteten av Sveriges sjöar, formade den tillbakadragande inlandsisen och den efterkommande landhöjningen vårt naturlandskap. Dessa geologiska mekanismer utformade förutsättningarna våra vattendrag. Som en naturlig del i vattnets kretslopp, strömmar vattnet i vattendragen genom gravitationen (från hög- till låglandskap) från en källa (avrinningsområde) till utlopp (hav, sjö eller annat vattendrag). Avrinningsområdet är ett landområde bidrar med vatten till vattendraget.

Göta älv – (Foto Andreas Börjesson)

Flod och älv har samma betydelse, men i Sverige har benämner vi våra större vattendrag som älvar. Det gör man även våra grannländer Norge och Finland. De mindre vattendragen heter å och bäck. En fors är en del av ett vattendrag med en brant lutning som orsaker en högre vattenhastighet. Eftersom älvarna för med sig mycket vatten skapar det goda förutsättningar att bygga vattenkraftverk för att producera elektricitet.

Indalsälven – Midskogs vattenkraftverk Ragunda (Foto: NCC AB)

Det finns fisk i vattendragen, även om kraftverken och industrier bidrar till föroreningar i vattnet och utrotning av olika arter. Arter som ål, id, öring och sik är rödlistade, vilket betyder att de hotas att dö ut. Kalixälven, Torne älv är dock två älvar som det inte finns några dammar som påverkat vattnet flöde.

Kalixälven (Foto: Maja Manner)

Det stora antalet vattendrag är en mycket viktig naturresurs för Sverige. De bidrar till att skapa energi, försörjer samhället med vatten, möjligheter till fiske och bidrar även med möjligheter till rekreation. Var du än reser i Sverige kommer vägarna att korsas av större eller mindre vattendrag. Det finns 119 huvudvattendrag i Sverige. Det är ett vattendrag som rinner ut i havet och har ett avrinningsområde som är större än 200 km2 .

Sveriges vattendrag (Foto SMHI)
Sveriges vattenföring (Foto: SMHI)

 

 

I denna publikation från SMHI finns det utökad information om Sveriges vattendrag

Källor:
Nationalencyklopedin, älv.   http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/älv (hämtad 2017-04-03)
https://www.smhi.se/publikationer/sveriges-vattendrag-1.10715
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_vattendrag_i_Sverige
Nationalencyklopedin, älv. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/älv (hämtad 2017-04-03)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Fors_(vattendrag)
Nationalencyklopedin, vattendrag. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vattendrag(hämtad 2017-04-03)

Bildkällor:
Göta älv-Andreas Börjesson-https://www.flickr.com/photos/excesslight/
Indalsälven Midskogs vattenkraftverk Ragunda
https://www.flickr.com/photos/ncc_ab
https://www.flickr.com/photos/majamanner/
https://www.smhi.se/publikationer/sveriges-vattendrag-1.10715

Prenumerera på nya blogginlägg

1:a april – en skämtsam dag?

Seder som syftar till att lura eller driva med andra människor kan härledas flera tusen år tillbaka från civilisationerna kring medelhavet. Skriftliga källor vittnar om olika utpekande och stigmatiserande spel och lekar i både den romerska och grekiska kulturen.

Aprilskämt, en årlig tradition som infaller den 1:a april, utgår från att lura någon att tro på något som inte är sant.

Det kan även syfta till att en lura en person att göra något som in är nödvändigt. Denna tradition, som förr kallades att ”narra april”, finns i många länder runt om på jorden, men har inte någon erkänd historisk förankring. Det finns källor som återberättar om motsvarande skämt i april månad ända sedan 1500-talet. Men varför just i april? 

Fram till 1500-talet firades nyåret den 25 mars (i samband med vårdagjämningen). Om det finns något samband mellan detta firande och att seder att skämta med andra människor är inte bevisat, men det är den närmaste icke-religiösa högtiden som ligger närmast 1:april.

Svenska media har under lång tid engagerat sig att hålla aprilskämt vid liv. Ett klassiskt exempel var när en journalist på 1960-talet lurade människor att tro att det räckte att dra över en nylonstrumpa över en tv, med svart-vit bild, för att det skulle bli en färg-tv.

Källor:
Nationalencyklopedin, aprilskämt. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/aprilskämt(hämtad 2017-04-01)
https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/forsta-april
https://www.flickr.com/photos/21804434@N02

Prenumerera på nya blogginlägg

Sveriges geografi

Sveriges demografi
I Sverige bor 10 miljoner människor (2016). De största staden är huvudstaden Stockholm med över 1 miljoner invånare. Därefter följer i ordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås och Örebro, som alla har över 100´000 till 500´000 invånare i tätorten.
 
Sveriges är ett glesbefolkat land. Det bor endast 24 personer / km². De flesta människor (85%) bor i  i södra delen av landet i framförallt mindre eller större städer. Sedan 1800-talet har människor från landsbygden flyttat till städer (urbanisering), främst för att kunna få ett arbete. Urbaniseringen avbefolkar landsbygden, vilket får konsekvenser för levnadsvillkor för de som bor kvar. 
Befolkningstäthet – antal invånare / km²

20 % av befolkningen är antingen födda utomlands eller har föräldrar som båda kommer från ett annat land.

Den äldre generation är många till antalet. Det beror på att människor lever allt längre. Medellivslängden för män är 80 år och för kvinnor 84 år. Sverige ökat sin befolkning med ca 1 % om året, vilket beror på höga födelsetalen i kombination med stor invandring. Det leder till att folkökningstakten för samtiden är förhållandevis hög.

Källor:

Nationalencyklopedin, Sverige. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/sverige(hämtad 2017-03-14)
http://www.so-rummet.se/kategorier/geografi/varldsdelar-och-lander-geografi/europa-geografi/sveriges-geografi#
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/kust-strander-och-oar/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sverige/Geografi

Bildkällor:
Av Koyos - Own work by uploader + Online Map Creation, http://www.aquarius.ifm-geomar.de/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6738518
Av Koyos - Own work by uploader + Online Map Creation, http://www.aquarius.ifm-geomar.de/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6825914
Av Avopeas - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=56789511

Prenumerera på nya blogginlägg