Midsommar

Svensk midsommar är en av våra mest betydelsefulla högtider och en viktig tradition som de flesta människor förknippar med en positiv inledning på sommaren eller semestern. Det är en möjlighet att träffa släkt, vänner eller nya bekantskaper, med utgångspunkt i högtidens matkultur, dans och dekorationer och sociala aktiviteter. Det brukar uttalas som den svenska tradition vi har, men få är medveten om dess historia och kontinentala influenser. Visserligen firar vi högtiden på ett särpräglat sätt, med mat, alkohol, folkdräkter och dans, men det är inget unikt för vår nation. Midsommarfesten har alltid varit under förändring och de traditioner som vi idag förknippar med högtiden, har utvecklats både med religiös, utländsk och lokal påverkan.

Midsommarfest, foto: Mikael P

Högtidens framväxt, syfte och historiska bakgrund kan inte med hundra procents säkerhet fastställas, eftersom det saknas tillförlitliga skriftliga källor. Både kristendomens förespråkare och icketroende, har argument som stödjer deras påstående om midsommarfesten historiska bakgrund. Enligt kristendomen firas midsommar till minne av den heliga Johannes döparens födelsedag, eftersom man enligt dem föddes ett halvår innan Jesus (St Hans i Norge/Danmark, St John i Storbritannien). Det har varit en kristen högtid minst sedan 400-talet e.kr och förblev bevarad trots reformationen.

Johannes döparen, Bild: Guido Reni

Den första hittills mest utförligt bes skriftliga källan i Sverige dateras till 1550, där prästen Olaus Magnus bokserie om de Nordiska folkens historia.

På den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.

Midsommarelden finns kvar som ceremoni, framförallt i våra grannland Finland. I Sverige började den försvinna i början på 1900-talet.

Midsommareld i Danmark, foto: Ole Thomsen

Dock finns det källor i anslutning till vikingatiden, bland annat i de isländska ättesagorna, som beskriver av riter och ceremonier i samband med sommarsolståndet, som inte har någon förankring i kristendomens prägel på det svenska samhällsutvecklingen. Det förankrade firandet av sommarsolståndet försökte kyrkan omorganisera, genom att redan på 1300-talet anordna mer ordnade ceremonier i samband med midsommarfirandet. Emellertid fick det ingen påverkan och kyrkans oförmåga att kontrollera firandet ledde bland annat till att midsommarvaken förbjöds i Lund år 1425 av ärkebiskop Johannes. Då precis som nu är midsommarafton en höjdpunkt på sommarhalvårets fester för framförallt de yngre generationerna, vilket inte ofta uppskattas av det moraliska och styrande skiktet.  Så här beskrivs ett midsommarfirande i Björksäter i Västergötland 1689:

[det] Blef förbudit att uppsättia Midsommarstänger, att det elacka lefwernet, som ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas och avskaffas.

Men hur man än vrider och vänder på det, finns ingenting som talar för att midsommar firas med utgångspunkt i den hedniska eller kristna kulturen. Det finns teorier om att anledningen att midsommar börjades firas, kan relateras till den brytpunkt av arbetsbördan på gårdarna för årstiden i bondesamhället. Vidare bidrog även ljuset och grönskan till högtidens attribut. Det som är mest tillfredsställande med den teorin, är att midsommar nu även firas i samband med den symboliska paus i arbetsbördan på arbetsåret. Det som vidare stödjer denna teori är framväxten av de folktron kring midsommarnattens magiska krafter. Dessa krafter har illustrerats i böcker och filmer och den mest förankrade riten var att plocka 7 till 9 (beroende på lokalkulturen) midsommarblommor och lägga dem under kudden, samt hoppa över lika många till antalet gärdsgårdar. Den som du sedan drömmer om på natten, den du ska leva ditt liv med.

Gärdesgård, foto: Eva Emilsson

Det finns även andra mer motbjudande riter, som ska vägleda oss i sökandet efter ens livskamrat, såsom att lägga ett äpple under armhålan, förmå den du vurmar för att äta den. Även mensblod, könshår, kärleksört och johannesört kunde smusslas i maten till den man älskar.  Det skulle medföra att den som åt av maten blev kär i dig. Men även mörka krafter som kunde leda till fördärv eller döden. Bland annat dränkte Näcken ner människor i vattendrag genom att trollbinda dem med sin musik eller löften om framgång.

All magi utgick ifrån naturen och dess hälsofrämjande krafter skulle tas tillvara. På natten kunde vissa rulla sig i daggen för att främja sin hälsa. Människor sparade midsommarblommorna till vintern för att lägga i badet, i förhoppningen att de skulle bringa ge kraft under årets mörkaste månader. De torkade blommorna kunde brännas för röken sades kunna bota sjukdomar.

Midsommarkrans, foto: Lisa Stenström

Det mest framstående attributet för midsommar är midsommarstången. Det är dock bara i Sverige vi kallar den för det, medan i andra länder heter den majstång , maibaum eller maypole.  Det är lätt att tro att det är månaden maj som ordet syftar på, men det är från tyskans ”maja”, som betyder smycka med löv. Precis om de tidigare vanföreställningarna har traditionen att löv- och blombekläda midsommarstången och andra objekt en koppling till att växternas magiska egenskaper skyddar människorna från olika missförhållanden.

Midsommarstången har med största sannolikhet spridit sig till Sverige under medeltiden från Tyskland. Dock har utformningen förändrats genom århundradena och vår stång med kord och kransar, påminner inte om längre om Centraleuropas stång med kransar runt en påle.

Midsommardans, foto: Tina
Majstång ”Maibaum” i München. Foto: Mattes

Det finns många som menar att midsommarstången har ett hedniskt ursprung och symboliserar en fallos som befruktar jorden. Även om det skulle kunna vara sant, finns det inga källor som bekräftar teorin.

Även den mest traditionella av danser kring midsommar Små grodorna, är inte har ingen svensk härkomst. Melodin är en fransk militärmarsch och texten utvecklats ur den engelska parodin på samma melodi. Dock är bärandet av folkdräkten och nationaldräkten framväxt ur den svenska samhällsutvecklingen samt innehållet på midsommarmaten. Förutom den traditionella inlagda sillen har färskpotatisen en huvudroll på tallriken samt jordgubben till efterrätt. Alkoholkonsumtionen ökar med cirka 50 % under midsommarveckan, när systembolaget säljer 13 miljoner liter av olika sorter ur sortimentet. Förutsättningarna för att träffa människor, alkoholkonsumtionen och kanske lite av ”magin” i natten, bidrar till att det föds flest barn i slutet på mars, cirka 9 månader efter midsommarveckan.

Källor:

https://www.oppetarkiv.se/video/1091244/varfor-firar-vi

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/midsommar (hämtad 2017-06-16)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/johannes-döparens-dag (hämtad 2017-06-16)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20990466.ab
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/midsommar (hämtad 2017-06-16)
Varför firar vi midsommar i Sverige?
http://www.dn.se/nyheter/sverige/sma-grodorna-ar-egentligen-en-fransk-militarmarsch/

Bildkällor:
Ole Thomsen - wwww.flic.kr/p/9wg4bC
Guido Reni - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=157991
Lisa Stenström - wwww.flic.kr/p/nLjyRo
Mikael P - www.flic.kr/p/conNBm
Tina - www.flic.kr/p/4NyGWM
Eva Emilsson - www.flic.kr/p/gexba4
Mattes - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=366103

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Författare: Niklas Jonsson

Jag är stolt över att vara lärare! Varje dag bjuder på nya fantastiska upplevelser och utmaningar, men se glädjen i elevernas ögon när lyckas och utvecklas skapar mening för mitt yrke.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *