Vikingafärder

Vikingafärder, eller vikingatåg som det även kallas, var de resor som människor från Norden gav sig iväg på under vikingatiden. Resorna beordrades av hövdingen, stormannen eller kungen och syftade alltid till att skapa mer makt eller rikedom åt honom. Därför kunde målsättningen med resorna vara olika. En flesta resor syftade ofta till att plundra medan på andra resor skulle det bara bedrivas handel. Det fanns även resor där vikingarna skulle erövra mark, för att beskatta handel eller skapa bosättningar.

Vikingatåg bedrevs i västerled (västra Europa och Amerika) eller i österled (östra Europa och Asien). Vikingar från nutida Danmark och Norge färdades främst i västerled och från Sverige i österled.

I västerled var det framförallt de brittiska öarna, England och Irland, och Frankerriket som bär flest historiska spår från vikingatågen. Förutom årliga plundringar av olika engelska kungadömen så övertogs och kontrollerades stora markområden under 200 år. Men även olika delar av Frankerriket blev ofta ofta plundrat. Det fick konsekvensen att en vikingakung fick ett eget landområde (Normandie) med löftet att inte fortsätta sina vikingatåg mot landet.

I österled finns många fysiska spår, men få bevarade skriftliga källor till skillnad från länderna i västerled. Slutsatsen att vi vet att vikingarna från Sverige färdats till Asien och medelhavet är den stora mängden mynt och skatter som hittats i vikingagravarna som kommer från dessa platser. Men i västerled finns en hel del spår av vikingatågen. Det finns många historiska berättelser samlande i klostrens arkiv om vikingarnas härjningar. Dessutom finns det runstenar som beskriver var vikingarna reste och även bevarade ortsnamn i Europa från vikingatiden. Dessutom har det fornnordiska språket har en påverkan på det engelska språket. Exempelvis husband, law och sister kommer från de nordiska språkens husbonde, lag och syster.

Vikingatågens start och avslutning

Precis som alla andra viktiga historiska händelser, finns det orsaker till att vikingatågen både kunde inledas och avslutas. Bakgrunden till att de kunde starta var flera:

  • För det första var det vikingaskeppens utformning och vikingarnas förmåga att navigera som gjorde det möjligt att färdas till andra länder. Skeppet var lätta, snabba och kunde både färdas på öppet hav och i grund vattendrag. De kunde även rullas på stockar mellan älvar för att vikingarna kunde nå sitt mål.
  • För det andra var Europa starkt splittrat och försvagat efter romarrikets fall några hundra år senare och ledarna hade lite makt och inflytande i de olika länderna eller så pågick inbördes strider om tronen.
  • För det tredje hade städerna och byarna något effektivt försvar mot attacker från havet eller vattendragen.
  • För det fjärde så växte de muslimska rikena sig allt större till ytan. Större delen av kusten av medelhavet var under vikingatiden under deras kontroll. Den religiösa splittringen mellan kristna och muslimer, passade vikingarnas syften utmärkt och de kunde utnyttja dessa att bedriva handel med eller plundra båda samfunden.

Anledningen till att vikingatågen sedan avslutades beror dels på att ledarskapet och försvaret av Europas länder stärktes under medeltiden. Vidare blev ledarna i Norden kristna och med tiden även vår befolkning. Det medförde nya tankar i hur människorna skulle leva och förändrade relationen till omvärlden.

Källor:
CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=292711
By Bukkiaa https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Europa_814.png
Nationalencyklopedin, vikingatåg. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vikingatåg(hämtad 2017-03-07) 
http://spraktidningen.se/artiklar/2014/11/vikingar-strodde-byar-over-oarna
Vikings in Archeon

Prenumerera på nya blogginlägg

Författare: Niklas Jonsson

Jag är stolt över att vara lärare! Varje dag bjuder på nya fantastiska upplevelser och utmaningar, men se glädjen i elevernas ögon när lyckas och utvecklas skapar mening för mitt yrke.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *