Vikingafärder

Vikingafärder, eller vikingatåg som det även kallas, var de resor som människor från Norden gav sig iväg på under vikingatiden. Resorna beordrades av hövdingen, stormannen eller kungen och syftade alltid till att skapa mer makt eller rikedom åt honom. Därför kunde målsättningen med resorna vara olika. En flesta resor syftade ofta till att plundra medan på andra resor skulle det bara bedrivas handel. Det fanns även resor där vikingarna skulle erövra mark, för att beskatta handel eller skapa bosättningar.

Vikingatåg bedrevs i västerled (västra Europa och Amerika) eller i österled (östra Europa och Asien). Vikingar från nutida Danmark och Norge färdades främst i västerled och från Sverige i österled.

I västerled var det framförallt de brittiska öarna, England och Irland, och Frankerriket som bär flest historiska spår från vikingatågen. Förutom årliga plundringar av olika engelska kungadömen så övertogs och kontrollerades stora markområden under 200 år. Men även olika delar av Frankerriket blev ofta ofta plundrat. Det fick konsekvensen att en vikingakung fick ett eget landområde (Normandie) med löftet att inte fortsätta sina vikingatåg mot landet.

I österled finns många fysiska spår, men få bevarade skriftliga källor till skillnad från länderna i västerled. Slutsatsen att vi vet att vikingarna från Sverige färdats till Asien och medelhavet är den stora mängden mynt och skatter som hittats i vikingagravarna som kommer från dessa platser. Men i västerled finns en hel del spår av vikingatågen. Det finns många historiska berättelser samlande i klostrens arkiv om vikingarnas härjningar. Dessutom finns det runstenar som beskriver var vikingarna reste och även bevarade ortsnamn i Europa från vikingatiden. Dessutom har det fornnordiska språket har en påverkan på det engelska språket. Exempelvis husband, law och sister kommer från de nordiska språkens husbonde, lag och syster.

Vikingatågens start och avslutning

Precis som alla andra viktiga historiska händelser, finns det orsaker till att vikingatågen både kunde inledas och avslutas. Bakgrunden till att de kunde starta var flera:

  • För det första var det vikingaskeppens utformning och vikingarnas förmåga att navigera som gjorde det möjligt att färdas till andra länder. Skeppet var lätta, snabba och kunde både färdas på öppet hav och i grund vattendrag. De kunde även rullas på stockar mellan älvar för att vikingarna kunde nå sitt mål.
  • För det andra var Europa starkt splittrat och försvagat efter romarrikets fall några hundra år senare och ledarna hade lite makt och inflytande i de olika länderna eller så pågick inbördes strider om tronen.
  • För det tredje hade städerna och byarna något effektivt försvar mot attacker från havet eller vattendragen.
  • För det fjärde så växte de muslimska rikena sig allt större till ytan. Större delen av kusten av medelhavet var under vikingatiden under deras kontroll. Den religiösa splittringen mellan kristna och muslimer, passade vikingarnas syften utmärkt och de kunde utnyttja dessa att bedriva handel med eller plundra båda samfunden.

Anledningen till att vikingatågen sedan avslutades beror dels på att ledarskapet och försvaret av Europas länder stärktes under medeltiden. Vidare blev ledarna i Norden kristna och med tiden även vår befolkning. Det medförde nya tankar i hur människorna skulle leva och förändrade relationen till omvärlden.

Källor:
CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=292711
By Bukkiaa https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Europa_814.png
Nationalencyklopedin, vikingatåg. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vikingatåg(hämtad 2017-03-07) 
http://spraktidningen.se/artiklar/2014/11/vikingar-strodde-byar-over-oarna
Vikings in Archeon

Prenumerera på nya blogginlägg

Orsaker och konsekvenser

Inom alla SO-ämnen, men för övrigt i alla delar av livet olika sammanhang, finns två centrala begrepp som återkommer mycket ofta: orsak och konsekvens.

För att sätta in begreppen i ett tydlgt sammanhang, måste vi först utgå från en specifik händelse. Inom de samhällsorienterande ämnena tränar sig eleverna på att förstå betydelsen av olika viktiga personer, händelser och processer, genom att ställa två frågor:

– Vad/vilka var orsakerna?

– Vilken/vilka konsekvenser medförde det?

Genom att ställa dessa frågor och få svar på dem, bidrar till att eleverna kan skapa en förståelse kring bakgrunden ”varför” händelsen inträffade. Vidare kan de även förstå hur händelsen påverkade framtiden, genom att få svar på vilka följder ”därför att” positiva såsom negativa som den medförde.

På dagens lektion i historia repeterade eleverna sina kunskaper om vikingafärder. Syftet med dagens lektion var även att eleverna skulle träna på att befästa innebörden av begreppen orsaker och konskvenser, genom att analysera två händelser:

1. Vikingafärdernas start (orsak och konsekvens)

2. Vikingafärdernas slut (orsak och konsekvens)

Genom att skriva in elevernas svar på orsaker och konsekvenser i en matris, blir det lättare att jämföra begreppen i relation till händelserna. En uppställning liknade denna är att föredra vid analyser av olika händelser, eftersom den gynnar eleverna förmåga till att både dra slutsatser av fakta men även deras analytiska och kritiska förhållningssätt till information.


Prenumerera på nya blogginlägg

Vikingatiden – översikt

Den sista delen av järnåldern kallar vi idag för vikingatiden (ca 800 e.kr – 1050 e.kr). Nordens befolkning ökade, liksom hövdingarnas makt och inflytande. Det flesta människor hade snarlika levnadsförhållanden precis som under de föregående århundradena, men med den stora skillnaden att kontakten med omvärlden blev allt vanligare genom handelsresor och plundringståg. Vikingarna var skickliga upptäcktsresande. De färdades till både Nordamerika, Europa och Asien samt skapade nya kolonier. Även i Sverige skapades stora handelsplatser som Birka eller städer som Uppåkra.

Men kallade sig människorna sig själva för över 1000 år sedan för vikingar? Hade de verkligen hornbeklädd hjälmar? Nej, ordet viking är ett modernt begrepp för de människor som levde i Norden under vikingatiden. De omnämns av människor i andra länder som nordmän eller ruser. De blir tydligt beskrivna i krönikor från dåvarande Konstantinopel (Istanbul) som Allahs (Guds) smutsigaste folk, långa och orädda samt beklädda med tatueringar. Men hjälmar med horn hade de inte! I slutet på 1800-talet skapades myten om vikingen, eftersom det inte fanns någon utbredd kunskap om vikingarnas utseende och utrustning. Därför konstruerades och målades fantasibilder av hur vikingen kunde se ut. Vidare finns det inte några historiska fynd som bekräftar myten. Slutligen, om en viking av en händelse skulle gå in i strid med en hornbeprydd hjälm, skulle den motverka sitt syfte som skydd. Den skulle vara livsfarlig att bära. Nej, de vikingar som bar hjälm visste att den måste vara funktionell.

https://katarinaharrisonlindbergh.files.wordpress.com/2013/07/taxinge-till-oslo-216.jpg   Historisk källa!     

 

viking-hjalm-fake  Myt!


Under vikingatiden trodde de flesta människor på att asagudarna styrde över deras liv. För att skörden skulle gro bra eller framgång i strid, offrade människor olika saker till gudarna. En offergåva kunde vara alltifrån en tallrik mat till att offra en människa. I takt med kontakten med resten av omvärlden med hövdingarnas ökade makt, kunde kristendomen långsamt sprida sig över Norden.

En lättläst webbsida som illustrerar och beskriver fakta om vikingatiden:
http://www.ungafakta.se/vikingar/historia/
Bildkällor: 

https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=292711

https://katarinaharrisonlindbergh.files.wordpress.com/2013/07/taxinge-till-oslo-216.jpg

https://flic.kr/p/cyYQG7

 


Prenumerera på nya blogginlägg