Praktisk geografi

Både ämnena idrott och hälsa samt geografi har som gemensamt syfte att utveckla elevernas kunskaper om orientering i närmiljö samt om kartans uppbyggnad, färger och symboler. Vidare syftar ämnet geografi till att elevens ska lära sig namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige.

Genom att låta eleverna i årskurs 1-3 träna och befästa färdigheter i väderstreck, rumsuppfattning, sin position och passa kartan skapar de en förtrogenhet i att skapa strategier för sin egen förflyttning.

I årskurs 4 är fokus i ämnet geografi framförallt på Sverige. En praktisk undervisningsmodell, som utgår ifrån eleverna färdigheter i skolgårdsorientering, bidrar till öka deras förståelse för Sveriges namngeografi och de olika delarnas läge i förhållande till varandra.

Sköllerstas skolas skolgård har en avlång utformning, vilket passar att utmärkt ämnesområdet. Jag skapade en karta med Sveriges gränser och symboler med de mer betydande älvarna, städerna, sjöarna och haven, som jag la som ett filter över den befintliga skolgårdskartan. Svaren på de olika geografiska platserna, återfinns på kartans undersida. Eleven  kan därför träna både enskilt eller i grupp, genom att ställa både frågor om vad platsen heter eller var den ligger.


Prenumerera på nya blogginlägg

Sveriges städer

Stad kommer från ordet plats och skulle i sin enkelhet kunna beskrivas som en avgränsad geografisk område med flertalet byggnader och bofasta människor. Är det inte samma sak som en ort, kanske du tänker?  Jo, det har du helt rätt i. Men bakgrunden till att bebyggelse kan benämnas på olika sätt bottnar både ur en geografisk aspekt och den historiska samhällsutvecklingen.

Hallsberg

Under slutet av vikingatiden började städer att bildas i Sverige. En av de kända stora och äldre stöder ligger i skånska Uppåkra, mellan Lund och Staffanstorp. Fler exempel på äldre städer från slutet av järnåldern och början på medeltiden är Sigtuna, Lödöse, Skänninge och Söderköping. Det var under medeltiden som städerna på allvar började växa fram överallt. Människor bosatte sig nära vattendrag, därför det var en bra förutsättning för överlevnad.

Lund och Uppåkra i bakgrunden

I och med medeltidens förändring av fördelningen av samhällsklasser (Adel, präster, borgare och bönder), skapades det lagar för vilka som fick bosätta sig och verka i städerna. Det kallades för stadsprivilegier. De som omfattades av dessa var borgare och var till yrket handelsmän eller hantverkare. Kung Magnus Eriksson utarbetade under 1350-talet en allmän stadslag till alla städer. Resten av landsbygden omfattades av en gemensam landslagen. I stadslagen stod det bland föreskrifter för att minska risken för bränder, tomtförsäljning, gatu- och byggnadsregler och handel mm. Dessa lagar och privilegium förändrades och under de kommande århundradena, men fortsatte att juridiskt särskilja städer från orter. Under 1800-talet åtskiljdes områdena i exempelvis stadskommuner och landskommuner. Dock efter kommunreformen 1971, finns inga skillnader kvar mellan städer och orter. Det är bara till namnen och till historien vi kan åtskilja dem. Idag har dessa städer och dess invånare samma rättigheter och skyldigheter än resten av samhället.

Präst, riddare och bonde

De svenska städerna var i början ganska små och hade sällan lite mer än tusen invånare. I början av medeltiden låg städerna, precis som under vikingatiden, ofta vid vattnet. Det var en nödvändighet för både konsumtion och transport. Förutom tillgång till vatten, koncentrerade sig människorna sina bostäder kring viktiga handelsplatser. Städernas gator anpassades efter naturen hade i därför i början krokiga, smala och backiga gator. Med tiden förändrades städernas utseende. I mitten fanns ett torg, som användas som marknadsplats, samt en kyrka och rådhus byggda av sten. Kring dessa byggnader och platser utvidgades och kompletterades städerna med omliggande verkstäder, stall, magasin mm. Handelsmännens hus låg närmare centrum än hantverkarnas. Vissa städer, som Visby och Kalmar, hade goda försvarsverk som murar eller vallgravar. Utanför staden hade borgarna sina åkrar och betesmarker.

Visby under medeltiden

Under vasastiden och och stormaktstiden ökade stadsbyggnaden i Sverige markant. Det anlades cirka 50 städer och flertalet planerades, men uppfördes aldrig. Under 1600-talet började man bygga städer med huvudgator och mindre gator i formen av ett rutnät. Det finns flera anledningar till detta. Dels vill man enklare förbinda torg, kyrkan och rådhus med varandra, förenkla olika former av transporter och försvarsförmågan av staden, minska risken för bränder och smittspridning mm.

Askersunds stadsplanering 1643

Genom Sveriges militära framgångar i trettioåriga kriget hade landet fått en betydande ställning i Nordeuropa. Därför ansågs det vara en förutsättning att utveckla utformningen av stadsplaneringen för att kunna upprätthålla stormaktsroll. Under 1600-talet uppkom flera speciella försvarsanläggningar kring städer, så kallade fästningsstäder. De städer som utgjorde en särskild viktigt plats för rikets säkerhet fick omgivande stjärnfort med vallgravar. Staden i sig utformat med ett rätvinkligt mönster.

Göteborgs stadsplanering 1644

Med industrialiseringen av Sverige i på 1800-talet och början av 1900-talet byggdes industrier i städerna. Då växte arbetarna fram som en ny samhällsgrupp. De som inte kunde få arbete på landsbygden, flyttade ofta in till städerna. I samband med detta togs de gamla reglerna för städerna ur bruk och nu fick alla människor syssla med handel och hantverk. Det medförde förändringar i stadsplaneringen i samhällsskikten. Nu började ett annat klassamhälle med låginkomsttagare, medelklass och höginkomsttagare. Därför skapades det bostadsområden, som anpassades efter de olika klasserna. Stora hyreshus, med små lägenheter i vissa områden för arbetarna, små villor för medelklassen och höra hyreshus med stora lägenheter för de rika.

Stockholm
Örebro

Städernas utveckling är intressant, eftersom dess utformning utgår både från geografin, påverkas om samtidens förändring och bär spår av vår historia. Det är lätt att bara se en stad som är uppdelad i olika byggnader för affärer, industrier och bostäder. Det är lätt att se problem med bullrig trafik och miljöproblem och fördelar med omfattande arbetsmarknad. Idag bor över hälften av världens befolkning bor i städer och urbaniseringen ser inte ut att minska.

Källor:
Nationalencyklopedin, stad. http://www.ne.se/uppsla
gsverk/encyklopedi/enkel/stad (hämtad 2017-03-13)
Nationalencyklopedin, stad. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stad (hämtad 2017-03-13)
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stadsplanering_i_Sver


Bildkällor:
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Lund_and_Uppakra_in_Sweden.jpg#mw-jump-to-license
Av Okänd. - "Cleric, Knight and Workman representing the three classes", a French School illustration from Li Livres dou Santé (late 13th century, vellum), MS Sloane 2435, folio 85, British Library/Bridgeman Art Library; losslessly adapted from http://web.archive.org/web/20060115103059/http://www.uflib.ufl.edu/hss/medieval/., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=504006
https://www.flickr.com/photos/arenamontanus/
https://www.flickr.com/photos/Paulius/ Malinovskis/134741223@N04/21738864561
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Medeltida_Visby.jpg#mw-jump-to-license
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Askersund_1643.jpg#mw-jump-to-license
Av Kiettil Klaesson - Lantmäteriverket, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=8114830

 


Prenumerera på nya blogginlägg