Samtala om upplevelser av fysisk aktivitet

I linje med målen och kunskapskraven i läroplanen för grundskolan (lgr11), så syftar inte all undervisning i ämnet idrott och hälsa till att utveckla fysiska, psykiska och sociala förmågor. Läroplanen understryker att eleven ska träna att utveckla sig verbalt och kursplanen för idrott och hälsa är inget undantag. Ämnets syftar bland annat till att:

– Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsätt­ningar att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. (Lgr11)

Kunskapskravet i årskurs 6 är att varje elev ska kunna samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och kan föra resonemang som byggs upp med fakta, hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Ämnet idrott och hälsa har formats efter samtidens krav och forskning. Men att alla elever får en upplevelse av idrottens innehåll, oavsett om det var för 120 år sedan eller i nutiden, har alltid varit densamma. Förmågan att kunna samtala om sina upplevelser är mer ett modernt fenomen.

Hur ska man som lärare gå tillväga för att utveckla de kunskaperna?

A) Redan från förskoleklass måste eleverna bjudas in att delta i samtal om fysiska aktiviteter. De ska uppmuntras att ställa frågor kring genomförande och framförallt träna på utvärdera de olika momenten i undervisningen. Avsluta gärna lektionerna med att låta eleverna berätta vad de tyckte var roligt, vad de tycker var utmanande och vad de skulle göra annorlunda vid nästa tillfälle.

 

B) Mellan årskurs 1 och 3 ska samtalen innan, under  och efter lektionen vara en naturlig de av undervisningen. Progressionen ska ligga i att eleverna ska kunna förklara varför de är av en viss åsikt och uppmuntra dem att utgå endast från sin egen utveckling och inte jämföra sig med andra.

C) I årskurs 4-6 ska eleverna kunna vara förtrogna med att samtala om upplevelser av fysisk aktivitet, med utgångspunkt i deras individuella utveckling. Nu ska de introduceras för idrotts- och hälsomässiga begrepp,  som på ett ytligt/enkelt eller djupt/omfattande sätt beskriver en påverkan på den fysiska, psykiska eller sociala förmågan.

I årskurs 4 ska de träna på att använda sig av begreppen i samtalen, genom olika relatera dem till aktivitets innehåll eller syfte.

I årskurs 5 ska eleven befästa de kunskaparen om begrepp, vilket görs lämpligen genom att blanda teori med praktik. En läxa som konkretiserar begreppen eller glosor som ska avtestas. Därefter kan eleverna träna på att använda när de analyserar en gemens fysisk aktivitet.

I årskurs 6 ska eleverna ha godtagbara kunskaper om och vara förtrogna med att använda begreppen i gemensamma samtal om upplevelser. För att kunna bedöma varje enskild elevs förmåga att resonera med underbyggda resonemang, låtar jag dem enskilt eller i par planera, genomföra och utvärdera en egenvald aktivitet. Syftet med uppgiften är mångfacetterat. Sett dock ur kunskapskravets perspektiv ska eleven kunna, med bakgrund till sina kunskaper om ord och begrepp som påverkar den fysiska, psykiska och sociala förmågan, påvisa för läraren att hen kan dra dra slutsatser om vilka begrepp som påverkar kroppen i samband med sin aktivitet.

Källor:

Läroplanen för grundskolan (LGR11)
https://pixabay.com/sv/team-lagsporter-idrott-laganda-538078/
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Linggymnastik_Gymnastiska_Centralinstitutet_Stockholm_1893,_gih009.jpg

Prenumerera på nya blogginlägg

Orsaker och konsekvenser

Inom alla SO-ämnen, men för övrigt i alla delar av livet olika sammanhang, finns två centrala begrepp som återkommer mycket ofta: orsak och konsekvens.

För att sätta in begreppen i ett tydlgt sammanhang, måste vi först utgå från en specifik händelse. Inom de samhällsorienterande ämnena tränar sig eleverna på att förstå betydelsen av olika viktiga personer, händelser och processer, genom att ställa två frågor:

– Vad/vilka var orsakerna?

– Vilken/vilka konsekvenser medförde det?

Genom att ställa dessa frågor och få svar på dem, bidrar till att eleverna kan skapa en förståelse kring bakgrunden ”varför” händelsen inträffade. Vidare kan de även förstå hur händelsen påverkade framtiden, genom att få svar på vilka följder ”därför att” positiva såsom negativa som den medförde.

På dagens lektion i historia repeterade eleverna sina kunskaper om vikingafärder. Syftet med dagens lektion var även att eleverna skulle träna på att befästa innebörden av begreppen orsaker och konskvenser, genom att analysera två händelser:

1. Vikingafärdernas start (orsak och konsekvens)

2. Vikingafärdernas slut (orsak och konsekvens)

Genom att skriva in elevernas svar på orsaker och konsekvenser i en matris, blir det lättare att jämföra begreppen i relation till händelserna. En uppställning liknade denna är att föredra vid analyser av olika händelser, eftersom den gynnar eleverna förmåga till att både dra slutsatser av fakta men även deras analytiska och kritiska förhållningssätt till information.


Prenumerera på nya blogginlägg

SO – Skriva sammanfattningar

Att minnas – hjärnan sorterar intryck

Varje dag möts vi av en enorm mängd information och intryck, men hjärnan sorterar endast ihop en bråkdel av detta i kort- eller långtidsminnet. Generellt kan du ofta i slutet på varje dag redogöra för dagens förehavanden, men skulle någon fråga dig nästa vecka om denna dags innehåll kommer du inte komma minnas alla enskilda händelser, såvida inte allt handlar om rutiner. De minnen som förankras i långtidsminnet brukar ofta vara händelser eller upplevelser av lite ovanligare karaktär, som inte ingår i de vardagliga rutinerna. Det kan exempelvis vara första gången du fick en puss av den du var förälskad i eller när den gången du bröt benet vid ett fall.
Därför är det en utmaning för varje lärare att skapa förutsättningar för att varje elev ska lära och förankra information i minnet, så att hen kan befästa kunskaper och utveckla dem i olika sammanhang. För att eleven ska kunna utveckla sin läs-, skriv och lyssningsteknik, behöver hen träna på att göra sammanfattningar.
När mina elever läser en text eller lyssnar till information, sorterar deras hjärnor intrycken. Alla människor är olika och därför är det ytterst sällan som alla 31 elever återberättar samma detaljer, när man ber dem att återberätta den muntliga genomgången eller innehållet av texten. Att göra en skriftlig sammanfattning kan ibland vara svårt i årskurs 4, eftersom de flesta inte kommit långt i deras skriv- och läsutveckling.
Dock är det viktigt att tidigt börja träna. Texter i SO-ämnena är ofta långa och därför behöver eleverna utveckla studietekniker i att sålla i information. De måste träna på att bli selektiva och välja ut de centrala delarna av den ursprungliga informationen och välja bort de oväsentliga delarna. I vilket ände ska man börja för att utveckla den färdigheten?
Syftet med dagens lektion var att träna på att skriva en sammanfattning av en enklare faktatext om vikingafärder. Först läste jag högt för eleverna huvudtexten medan de läser tyst samtidigt. På baksidan av dokumentet står det exempel på stödord, som syftar till att eleverna ska skriva en egen sammanfattning av texten. En del av stödorden skriver jag upp på tavlan. Därför skriver jag ett exempel på sammanfattning av texten på tavlan, där stödorden utgör det centrala delarna av huvudinformationen som binds ihop med sambandsord. I det andra exemplet låter jag eleverna använda stödorden och dra slutsatser om vilka sambandsord de behöver för att binda ihop till en mening. Därefter får de skriva egna sammanfattande meningar.
Detta är ett exempel på hur man kan initiera färdigheterna att sortera information och skriva enklare sammanfattningar av en text.

Prenumerera på nya blogginlägg