Spår av historien idag

Spår från vikingatiden i dagens samhället

Det är i de historiska källorna som vi finner svaren på frågorna om vår historia. Beroende på vilken typ källa som du utgår ifrån, så kan bilden av en historisk händelse blir mer eller mindre klargjord. Den skriftliga källan är oftast den mest detaljerade källan till kunskap. Dock måste du ställa dig kritisk till dessa, eftersom vi inte alltid vet VEM som skrev texten eller i VILKET SYFTE hen skrev det.

Kvarlevor och material är mer objektiva (utan åsikt) historiska källor. Ett skelett från en människa kan bara säga oss att en människa faktiskt levde för en viss tid sedan. Men ser du vidare till vilket personens kön eller vilka tillhörigheter hen hade i graven, så kan det bli lättare att se få en insyn i vilka kläder, vapen, verktyg som var aktuella under den gällande historiska perioden.

Dock är det sällsynt att alla har möjligheter att dra slutsatser om spår av historien genom att analysera gravar. Genom olika delar av samhället finns tydliga spår av från vikingatiden, som berättar i mer eller mindre utsträckning om innehållet av den försvenska kulturen.

Genom att dela upp spåren i fyra kategorier (Material, platser, ortsnamn och veckodagar) får eleverna en tydligare bild över hur de kan söka efter historiska spår i dagens samhälle. För många elever var det lite överaskande med så många spår i deras närhet. Information som blir befäst och därmed en del av vardagen, är sällan utpekande som spännande eller annorlunda. Därför kunde namnet på 6 av 7 veckodagar eller lokala ett ortsnamn som Odensbacken och Frövi vara svåra att se som spår av mänsklig verksamhet för över 1000 år sedan.

Ett tips för alla som är intresserade av historiska spår i samhället kan jag rekommendera fornsök:

http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html


Prenumerera på nya blogginlägg

Orsaker och konsekvenser

Inom alla SO-ämnen, men för övrigt i alla delar av livet olika sammanhang, finns två centrala begrepp som återkommer mycket ofta: orsak och konsekvens.

För att sätta in begreppen i ett tydlgt sammanhang, måste vi först utgå från en specifik händelse. Inom de samhällsorienterande ämnena tränar sig eleverna på att förstå betydelsen av olika viktiga personer, händelser och processer, genom att ställa två frågor:

– Vad/vilka var orsakerna?

– Vilken/vilka konsekvenser medförde det?

Genom att ställa dessa frågor och få svar på dem, bidrar till att eleverna kan skapa en förståelse kring bakgrunden ”varför” händelsen inträffade. Vidare kan de även förstå hur händelsen påverkade framtiden, genom att få svar på vilka följder ”därför att” positiva såsom negativa som den medförde.

På dagens lektion i historia repeterade eleverna sina kunskaper om vikingafärder. Syftet med dagens lektion var även att eleverna skulle träna på att befästa innebörden av begreppen orsaker och konskvenser, genom att analysera två händelser:

1. Vikingafärdernas start (orsak och konsekvens)

2. Vikingafärdernas slut (orsak och konsekvens)

Genom att skriva in elevernas svar på orsaker och konsekvenser i en matris, blir det lättare att jämföra begreppen i relation till händelserna. En uppställning liknade denna är att föredra vid analyser av olika händelser, eftersom den gynnar eleverna förmåga till att både dra slutsatser av fakta men även deras analytiska och kritiska förhållningssätt till information.


Prenumerera på nya blogginlägg

SO – Skriva sammanfattningar

Att minnas – hjärnan sorterar intryck

Varje dag möts vi av en enorm mängd information och intryck, men hjärnan sorterar endast ihop en bråkdel av detta i kort- eller långtidsminnet. Generellt kan du ofta i slutet på varje dag redogöra för dagens förehavanden, men skulle någon fråga dig nästa vecka om denna dags innehåll kommer du inte komma minnas alla enskilda händelser, såvida inte allt handlar om rutiner. De minnen som förankras i långtidsminnet brukar ofta vara händelser eller upplevelser av lite ovanligare karaktär, som inte ingår i de vardagliga rutinerna. Det kan exempelvis vara första gången du fick en puss av den du var förälskad i eller när den gången du bröt benet vid ett fall.
Därför är det en utmaning för varje lärare att skapa förutsättningar för att varje elev ska lära och förankra information i minnet, så att hen kan befästa kunskaper och utveckla dem i olika sammanhang. För att eleven ska kunna utveckla sin läs-, skriv och lyssningsteknik, behöver hen träna på att göra sammanfattningar.
När mina elever läser en text eller lyssnar till information, sorterar deras hjärnor intrycken. Alla människor är olika och därför är det ytterst sällan som alla 31 elever återberättar samma detaljer, när man ber dem att återberätta den muntliga genomgången eller innehållet av texten. Att göra en skriftlig sammanfattning kan ibland vara svårt i årskurs 4, eftersom de flesta inte kommit långt i deras skriv- och läsutveckling.
Dock är det viktigt att tidigt börja träna. Texter i SO-ämnena är ofta långa och därför behöver eleverna utveckla studietekniker i att sålla i information. De måste träna på att bli selektiva och välja ut de centrala delarna av den ursprungliga informationen och välja bort de oväsentliga delarna. I vilket ände ska man börja för att utveckla den färdigheten?
Syftet med dagens lektion var att träna på att skriva en sammanfattning av en enklare faktatext om vikingafärder. Först läste jag högt för eleverna huvudtexten medan de läser tyst samtidigt. På baksidan av dokumentet står det exempel på stödord, som syftar till att eleverna ska skriva en egen sammanfattning av texten. En del av stödorden skriver jag upp på tavlan. Därför skriver jag ett exempel på sammanfattning av texten på tavlan, där stödorden utgör det centrala delarna av huvudinformationen som binds ihop med sambandsord. I det andra exemplet låter jag eleverna använda stödorden och dra slutsatser om vilka sambandsord de behöver för att binda ihop till en mening. Därefter får de skriva egna sammanfattande meningar.
Detta är ett exempel på hur man kan initiera färdigheterna att sortera information och skriva enklare sammanfattningar av en text.

Prenumerera på nya blogginlägg

Uptown funk

Vecka 46-48 kommer alla elever i årskurs 4-6 att träna på en fitness/showdance. Genom dansen tränar eleverna bland annat sin taktkänsla, smidighet, balans, rörelseminne, kondition, rumsuppfattning, koordinationsförmåga och mycket därtill. Dans är en mycket bra träningsform som ska skapa glädje och inlevelse. Det är viktig att på tidig nivå göra dansen som en naturlig del av ämnet idrott och hälsa, vilket skapar bra förutsättningar att alla elever ser aktiviteten som bra inslag i sin fysiska, psykiska och sociala utveckling.

Länken nedan finns dansen i sin helhet på youtube. Eleverna kan vid behov använda videon som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Exempelvis som extra träning hemifrån eller som träning inför uppvisning för mig vecka 48.


Prenumerera på nya blogginlägg