Sveriges fem nationella minoriteter och minoritetsspråk

Introduktion Sveriges minoriteter: Introduktion – Sveriges minoriteter

Med utgångspunkt med FN:s födelse efter andra världskriget så har arbetet med att stärka människors rättigheter i världen utvecklats kontinuerligt. Efter att Europarådets minoritetsspråkskonvention, beslutade Sverige att erkänna fem nationella minoriteter. Dock var det inte ett godtyckligt beslut, utan följande krav ställdes i urvalsprocessen:

  • Det ska vara ett språk, inte en dialekt.
  • Det ska ta talats i ungefär hundra år, men minst i tre generationer.
  • Det ska finnas en önskan av språkets brukare att bli ett minoritetsspråk.

De fem erkända nationella minoriteterna är:

  1. Judar
  2. Romer
  3. Samer
  4. Sverigefinnar
  5. Tornedalingar

Bakgrunden till att just de här minoriteterna valdes ut, förutom nämnda kriterier, är att de skiljer som folkgrupp har en uttalad samhörighet och egen identitet som skiljer sig från majoritetsbefolkningen.

Samerna är dessutom vår nations erkända urbefolkning och har funnits i Sverige i tusentals år. Finnarna har som språkgrupp, funnits lika länge som samerna, eftersom språken är besläktade. Romer och judar började invandra till Sverige för cirka 500 hundra år sedan. Tornedalingar eller meänkieli började sin utveckling som eget språk i och med delningen mellan Sverige och Finland 1809. De olika minoriteterna har sitt eget språk och egen kultur. Judarna som minoritetsgrupp har även en egen religion.

Anledningen till att staten erkände de fem minoritetsspråken, förutom att främja mänskliga rättigheter, syftade till att ge minoriteterna en chans att bevara, främja och utveckla sitt språk, sin kultur och att arbeta mot diskriminering. I praktiken infördes olika förvaltningsområden i kommuner, landsting och regioner med många nationella minoriteter.

De första tio åren förvaltades inte de nationella minoriteternas rättigheter efter uppsatta förväntningar. Därför infördes lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 2010. I dagsläget ingår 75 kommuner och 14 landsting/regioner som förvaltningsområden (se kartor). Övergripligt ger lagen de fem nationella minoriteterna ett grundskydd som innebär att minoritetsspråken ska främjas och skyddas samtidigt som kulturen ska utvecklas och bevaras. De fem nationella minoriteterna ska också ha inflytande i frågor som berör dem.

Förutom grundskyddet så har minoriteterna samer, sverigefinnar och tornedalingar särskilda rättigheter som gäller i de så kallade i sina förvaltningsområden. I kommuner som ingår i förvaltningsområdet ska de:

  • muntligen och skriftligen kunna använda sitt språk i kontakt med myndigheter
  • bli erbjudna barn- och äldreomsorg på minoritetsspråken.

Emellertid ska dessa minoriteter utanför förvaltningsområdet kunna använda ditt språk om myndigheterna har språkkunnig personal. Exempelvis ska man i en rättegång ha rätt att prata sitt eget språk. Samiska och finska ska även kunna användas i kontakt med vissa statliga myndigheter.


Prenumerera på nya blogginlägg

Författare: Niklas Jonsson

Jag är stolt över att vara lärare! Varje dag bjuder på nya fantastiska upplevelser och utmaningar, men se glädjen i elevernas ögon när lyckas och utvecklas skapar mening för mitt yrke.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *