Slätter och odlingslandskap

Det tydligaste spåret av mänsklig verksamhet från luften är det vackra åkerlandskapet. I det skogrika Sverige koncentreras jordbruket till de öppna slätterna och näringsrika jordarna, som framförallt finns nära kusterna och i södra delen av landet.

Begreppet slätt är ett landområde som består av ett öppet och platt landskap. Några geografiska exempel på slätter med jordbruk är Österlen, Söderslätten och Lundaslätten (Skåne), Dalboslätten (Dalsland), Närkeslätten, Östgötaslätten och Västgötaslätten.

Slätter tillhör begreppet naturlandskap, eftersom det är naturen som format dem. Jordbruksmark och odlingslandskap tillhör begreppet kulturlandskap eftersom det påverkas och omvandlats av mänsklig aktivitet. Med odlingslandskap menas den mark som brukas av våra bönder, det vill säga alla åkrar, ängar och hagar.

Kulturlandskapet skapades under bondestenåldern (ca 4000 f.kr.) , med introduktionen av fasta boplatser där människorna levde året runt. Det var dock framförallt under bronsåldern ca (1800 – 500 f.kr.) som många spår av ett utvidgat jordbruk och boskapsskötsel finns kvar idag (fornåkrar). En allt större växande befolkning, teknisk utveckling och ett gynnsamt klimat bidrog till en omfattande expansion av jordbruket. Lämningar från boplatser under järnåldern (500 f.kr. – 1050 e.kr.) påvisar att slätterna

Ända fram till början av 1900-talet fortsatte expansionen av åkermarken. 1919 har den sin största utbredning på ca 37’900 km². Därefter har den kontinuerligt minskat med ungefär en tredjedel och ligger i nutiden på runt 26’000 km². Det innebär att cirka 6-8 % av landet totala yta är jordbruksmark.

Jordbruksgrödor

På jordbruken runt om i Sverige odlas vanligen idag alltifrån vete, råg, korn, havre, raps, potatis, majs, lin, ärtor och bönor mm. Dessa används sedan både till livsmedelsindustrin och matlagning, som djurfoder eller exporteras utomlands. Många grödor som vi inte odlar i tillräckligt stor utsträckning måste vi importera från andra länder. Ett exempel på det är socker. Eftersom vi odlar allt mindre sockerbetor, måste Sverige importera sockerprodukter för ca 2,8 miljarder kronor varje år till livsmedels- och läkemedelsindustrin.

Det finns för och nackdelar att Sverige inte kan tillgodose sina behov av jordbruksprodukter. Det är ett stort ansvar att kontinuerligt utvärdera efterfrågan på lång sikt i en värld som ständigt förändras.

Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4tt
https://sv.wikipedia.org/wiki/Odlingslandskap
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kulturlandskap (hämtad 2017-03-07)
Av I, Luc Viatour, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=998412
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85ker
Av Bjoertvedt - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=40251108
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Markanvandningen-i-Sverige/12850/12857/Behallare-for-Press/Markanvandningen-i-Sverige-2005-367523/
Av Koyos - Own work by uploader + Sveriges nationalatlas, sna.se, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6756277
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/jordbruksgrodor.4.373db8e013d4008b3a18000234.html
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Sveriges-export--och-importprodukter/

Prenumerera på nya blogginlägg

Författare: Niklas Jonsson

Jag är stolt över att vara lärare! Varje dag bjuder på nya fantastiska upplevelser och utmaningar, men se glädjen i elevernas ögon när lyckas och utvecklas skapar mening för mitt yrke.

1 reaktion till “Slätter och odlingslandskap”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *