Påsk

PÅSKEN – inte bara en påse gott och blandat

Det kan te sig lite besynnerligt ibland för många människor, när man tänker efter vilka traditioner vi har vid olika högtider. Påsken är inget undantag. Det är dags att analysera vad som är vad:

Vad betyder ordet påsk?

Ordet påsk kommer från det hebreiska ordet pesah. Det betyder skona eller förbi. Ordet har sedan spridits vidare via arameiskans paska till latinets pascha. Till Sverige kom ordet via kristna missionärer och utvecklats till ordet påsk som vi använder idag. På engelska kallas påsken för easter, som kommer från tyskans ostern. 

Varför firar vi påsk?

Både judendomen och kristendomen är påsken en av de viktigaste högtiderna. Judendomens högtid har sitt historiska ursprung från israelernas uttåg från sin fångenskap i Egypten, då Gud skonade deras barn från de tio stora plågorna.

Uttåget ur Egypten (Foto: James Tissot)

Inom kristendomen är påsken den viktigaste högtiden och firas till minne av Jesus lidande, död och uppståndelseDen har firats sedan kyrkomötet i Nicaea år 325.

Jesus korsfästelse (Foto: Simon Vouet)
När firas påsken?

Påsken firas inom judendomen i april under åtta dagar. Inom kristendomen firas påsken i slutet av mars eller i april. Högtidsdagarna heter skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen och annandag påsk. Dock är det bara långfredag, påskdagen och annandag påsk som är kristna helgdagar, eftersom det var på dessa dagar som Jesus dog, återuppstod respektive visade sig. De ortodoxa kristna kyrkorna firar oftast påsken något senare än övriga kyrkor. Datum för påsken varierar från år till år beroende på när det är fullmåne.

Vad finns det för mattraditioner?

Enligt den judiska tradition äter man en måltid på påskens första kväll första som heter seder, vars olika rätter ska påminna om slaveriet och befrielsen. Bland annat dricker man saltvatten samt äter örter och grönsaker med bitter smak, till minne av den hårda tiden som slavar. När israelerna snabbt var tvungen att lämna Egypten hann de inte jäsa sitt bröd. Därför äter man även ett ojäst bröd som kallas matza. Det brukar även serveras lamm, till minne av blodet från lammen som målades på dörrarna till de judiska familjerna i Egypten för att undvika Guds 10 plågor.

Matza (Foto: Yoninah)

I kristendomen ska man fasta 40 dagar innan påsk. Men till skillnad mot Islam får man äta under dagtid. Fastan innebär för de kristna att man genom eftertanke avstår från något, för att vinna något annat och på så sätt komma närmare Gud. I samband med påskafton, dagen som avslutar fastan och Jesus ligger i graven, är ägget i fokus ur flera perspektiv. Man kan gömma godis i ”äggen”, man kan måla ägg och självklart äta dem. Att ägget kommer i så stort fokus beror på att i samband med fastan åt människor allt mindre ägg, men hönorna fortsatte såklart att värpa dem. Därför fanns det stora mängder ägg som kunde förtäras i samband påskafton. Vi har för övrigt en tradition på både jul och påsk att servera och äta många olika mindre rätter, som intas med öl, must och sprit. Bakgrunden till dessa smårätter, bottnar både i ett stort antal historiska förkankringar och lokalkulturella traditioner. Men ska jag ta upp något exempel till som förklarar innehållet på matbordet, beror antalet rätter på traditionen att spara mycket mat till högtiderna och äta sparsamt till de alla andra dagarna. Att vi dricker jul– och påskmust beror på att drycken introducerades i början av 1900-talet som ett alkoholfritt alternativ till maten. Sill, potatis, kött, korv, gravad lax, kokt skinka är andra maträtter som var vanliga för i tiden, men återupplevs nu i samband med våra högtider.

Påskmat (Foto: Johan Dalenius)
Påskkärringar och påskbrev

Det var framförallt under 1600-talet som vidskepligheterna kring människornas samröre med satan och häxprocesserna hade en framträdande roll i samhället. Det berodde på att det under årtionden förekom missväxt och olika infektionssjukdomar. Man letar efter svar på problemen och plågorna och i ett kristet samhälle är det därför lätt att se kopplingen mellan onda händelser och djävulens inverkan. Enligt kristendomen blev Jesus förrådd av Judas (som var i djävulens grepp) på Skärtorsdagen och enligt sägen åkte häxorna till Blåkulla för att träffa djävulen natten före långfredagen när Jesus skulle avrättas. Natten till långfredagen kallades för häxornas natt. Förutom att bränna kvinnor, som misstänktes ha samröre med Satan, gömde människor sina redskap och kvastar för att häxorna inte skulle kunna trollbinda dem och åka iväg. Dessutom tände man påskeldar, som i ett avskräckande syfte.

Påskeld (Foto: Maj-Lis Andersen)

Att tända brasor i syfte att rena, offra eller avhysa är inte grundat i kristendomen, utan har funnit i äldre kulturer såsom den keltiska och även under vikingatiden. Att klä ut sig till häxa, eller påskkärring som det heter idag, startade troligtvis någon gång under tidigt 1800-tal och befästes senare som en tradition för barnen.

Påskagummor och påskagubbar (Foto: Swedennewyork)

I samband med att barnen går påskagumma eller påskagubbe, så lämnar de även över ett påskbrev i utbyte mot godis. Idag brukar påskbrevet innehålla en handritad bild med texten ”glad påsk”, men förr i tiden var påskbreven handskrivna, väl ihopvikna texter, ofta på rim, med lyckoönskningar, kärlekshälsningar eller inbjudan till Blåkulla. Syftet var med dåtidens kasta påskbrev var mer av komisk art, där överlämnandet skulle ske under mycket ljudliga former och samtidigt vara anonymt.

Påskris, påskfjädrar och videkissar

Under påsken utsmyckas många människor sina hem med fjäderbeklädda påskris och videkissar. Påskrisens symboliserar tiden för när Jesus torteras, medan påskfjädrarna har ingen tydlig koppling kristendomen. Fjädrarna hör antagligen ihop med påskens ägg och kycklingar, som symboliserar pånyttfödelse och liv. Förr i tiden piskade familjefäderna sin familj med så kallade fastlagsris, som en påminnelse av Jesus lidande. Videkissar och påskris enligt har enligt folktron förmågan att jaga bort onda andar samt skulle ge välsignelse och hälsa.

Påskris (Foto: Britt-Marie Sohlström)
Påskharen och påskgodis

Precis som jultomten har påskharen ingenting med den kristna eller judiska högtiden att göra. Traditionen kommer från Tyskland och precis som jultomten används påskharen som ett medel för att främja barnens intresse av påsken. Påskharen gömmer godisfyllda ägg i närheten, i syfte att låta barnen få leta efter dem. Varför är haren en symbol för påsken? Jo, dess fortplantningsförmåga gör den till en symbol för överflöd, men även för vårens fortplantingsritualer. Det är därför påskharen förknippas med ägg, en symbol för återfödelse och fruktbarhet.

Att äta påskgodis är både förknippat med avslutningen av fastan på påskdagen, men även en symbol för välmående och överflöd som introduceras under mellankrigstiden men befästs i Sverige efter andra världskriget. I Sverige äter vi mest lösgodis i hela världen. Det beror både på stort utbud och och hög efterfrågan, men just i påskhelgen konsumeras det i snitt 0,5- 1 kg/person.

Påskägg och påskgodis (Foto: Johan Lange)
Källor:

Mattias Axelsson - https://hogtider.wordpress.com/2008/03/17/vad-betyder-ordet-pask/
https://hogtider.wordpress.com/tag/paskmat/
När började vi med påskgodis i Sverige?
Nationalencyklopedin, påsk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/påsk (hämtad 2017-04-07)
Nationalencyklopedin, påsk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/påsk (hämtad 2017-04-07)
http://www.dn.se/kultur-noje/var-kommer-ordet-pask-ifran/
Judiska helgdagar – bildspel
https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_k%C3%B6ket Påskbrev https://sv.wikipedia.org/wiki/Valborgsm%C3%A4ssoafton https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5skris https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5skhare https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5skk%C3%A4rring https://www.svenskakyrkan.se/fastan https://www.svenskakyrkan.se/pask http://www.expressen.se/nyheter/tusentals-ton-godis-saljs-under-pasken/ https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/tag/paskfjadrar/ Stefan Sturesson - http://israelidag.se/kristen-och-judisk-pask-likheter-och-skillnader/ Bildkällor: Wolfgang Sauber - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3186059 Simon Vouet - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1526975 https://www.flickr.com/photos/swedennewyork/ Yoninah - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=772343 Johan Dalenius - https://www.flickr.com/photos/onasut/ Britt-Marie Sohlström - https://www.flickr.com/photos/ylvas Johan Lange - https://www.flickr.com/photos/langecom/

Prenumerera på nya blogginlägg

Sveriges älvar

Precis som vid skapandet av majoriteten av Sveriges sjöar, formade den tillbakadragande inlandsisen och den efterkommande landhöjningen vårt naturlandskap. Dessa geologiska mekanismer utformade förutsättningarna våra vattendrag. Som en naturlig del i vattnets kretslopp, strömmar vattnet i vattendragen genom gravitationen (från hög- till låglandskap) från en källa (avrinningsområde) till utlopp (hav, sjö eller annat vattendrag). Avrinningsområdet är ett landområde bidrar med vatten till vattendraget.

Göta älv – (Foto Andreas Börjesson)

Flod och älv har samma betydelse, men i Sverige har benämner vi våra större vattendrag som älvar. Det gör man även våra grannländer Norge och Finland. De mindre vattendragen heter å och bäck. En fors är en del av ett vattendrag med en brant lutning som orsaker en högre vattenhastighet. Eftersom älvarna för med sig mycket vatten skapar det goda förutsättningar att bygga vattenkraftverk för att producera elektricitet.

Indalsälven – Midskogs vattenkraftverk Ragunda (Foto: NCC AB)

Det finns fisk i vattendragen, även om kraftverken och industrier bidrar till föroreningar i vattnet och utrotning av olika arter. Arter som ål, id, öring och sik är rödlistade, vilket betyder att de hotas att dö ut. Kalixälven, Torne älv är dock två älvar som det inte finns några dammar som påverkat vattnet flöde.

Kalixälven (Foto: Maja Manner)

Det stora antalet vattendrag är en mycket viktig naturresurs för Sverige. De bidrar till att skapa energi, försörjer samhället med vatten, möjligheter till fiske och bidrar även med möjligheter till rekreation. Var du än reser i Sverige kommer vägarna att korsas av större eller mindre vattendrag. Det finns 119 huvudvattendrag i Sverige. Det är ett vattendrag som rinner ut i havet och har ett avrinningsområde som är större än 200 km2 .

Sveriges vattendrag (Foto SMHI)
Sveriges vattenföring (Foto: SMHI)

 

 

I denna publikation från SMHI finns det utökad information om Sveriges vattendrag

Källor:
Nationalencyklopedin, älv.   http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/älv (hämtad 2017-04-03)
https://www.smhi.se/publikationer/sveriges-vattendrag-1.10715
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_vattendrag_i_Sverige
Nationalencyklopedin, älv. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/älv (hämtad 2017-04-03)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Fors_(vattendrag)
Nationalencyklopedin, vattendrag. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vattendrag(hämtad 2017-04-03)

Bildkällor:
Göta älv-Andreas Börjesson-https://www.flickr.com/photos/excesslight/
Indalsälven Midskogs vattenkraftverk Ragunda
https://www.flickr.com/photos/ncc_ab
https://www.flickr.com/photos/majamanner/
https://www.smhi.se/publikationer/sveriges-vattendrag-1.10715

Prenumerera på nya blogginlägg

1:a april – en skämtsam dag?

Seder som syftar till att lura eller driva med andra människor kan härledas flera tusen år tillbaka från civilisationerna kring medelhavet. Skriftliga källor vittnar om olika utpekande och stigmatiserande spel och lekar i både den romerska och grekiska kulturen.

Aprilskämt, en årlig tradition som infaller den 1:a april, utgår från att lura någon att tro på något som inte är sant.

Det kan även syfta till att en lura en person att göra något som in är nödvändigt. Denna tradition, som förr kallades att ”narra april”, finns i många länder runt om på jorden, men har inte någon erkänd historisk förankring. Det finns källor som återberättar om motsvarande skämt i april månad ända sedan 1500-talet. Men varför just i april? 

Fram till 1500-talet firades nyåret den 25 mars (i samband med vårdagjämningen). Om det finns något samband mellan detta firande och att seder att skämta med andra människor är inte bevisat, men det är den närmaste icke-religiösa högtiden som ligger närmast 1:april.

Svenska media har under lång tid engagerat sig att hålla aprilskämt vid liv. Ett klassiskt exempel var när en journalist på 1960-talet lurade människor att tro att det räckte att dra över en nylonstrumpa över en tv, med svart-vit bild, för att det skulle bli en färg-tv.

Källor:
Nationalencyklopedin, aprilskämt. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/aprilskämt(hämtad 2017-04-01)
https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/forsta-april
https://www.flickr.com/photos/21804434@N02

Prenumerera på nya blogginlägg

Sveriges geografi

Sveriges demografi
I Sverige bor 10 miljoner människor (2016). De största staden är huvudstaden Stockholm med över 1 miljoner invånare. Därefter följer i ordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås och Örebro, som alla har över 100´000 till 500´000 invånare i tätorten.
 
Sveriges är ett glesbefolkat land. Det bor endast 24 personer / km². De flesta människor (85%) bor i  i södra delen av landet i framförallt mindre eller större städer. Sedan 1800-talet har människor från landsbygden flyttat till städer (urbanisering), främst för att kunna få ett arbete. Urbaniseringen avbefolkar landsbygden, vilket får konsekvenser för levnadsvillkor för de som bor kvar. 
Befolkningstäthet – antal invånare / km²

20 % av befolkningen är antingen födda utomlands eller har föräldrar som båda kommer från ett annat land.

Den äldre generation är många till antalet. Det beror på att människor lever allt längre. Medellivslängden för män är 80 år och för kvinnor 84 år. Sverige ökat sin befolkning med ca 1 % om året, vilket beror på höga födelsetalen i kombination med stor invandring. Det leder till att folkökningstakten för samtiden är förhållandevis hög.

Källor:

Nationalencyklopedin, Sverige. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/sverige(hämtad 2017-03-14)
http://www.so-rummet.se/kategorier/geografi/varldsdelar-och-lander-geografi/europa-geografi/sveriges-geografi#
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/kust-strander-och-oar/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sverige/Geografi

Bildkällor:
Av Koyos - Own work by uploader + Online Map Creation, http://www.aquarius.ifm-geomar.de/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6738518
Av Koyos - Own work by uploader + Online Map Creation, http://www.aquarius.ifm-geomar.de/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6825914
Av Avopeas - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=56789511

Prenumerera på nya blogginlägg

Sveriges städer

Stad kommer från ordet plats och skulle i sin enkelhet kunna beskrivas som en avgränsad geografisk område med flertalet byggnader och bofasta människor. Är det inte samma sak som en ort, kanske du tänker?  Jo, det har du helt rätt i. Men bakgrunden till att bebyggelse kan benämnas på olika sätt bottnar både ur en geografisk aspekt och den historiska samhällsutvecklingen.

Hallsberg

Under slutet av vikingatiden började städer att bildas i Sverige. En av de kända stora och äldre stöder ligger i skånska Uppåkra, mellan Lund och Staffanstorp. Fler exempel på äldre städer från slutet av järnåldern och början på medeltiden är Sigtuna, Lödöse, Skänninge och Söderköping. Det var under medeltiden som städerna på allvar började växa fram överallt. Människor bosatte sig nära vattendrag, därför det var en bra förutsättning för överlevnad.

Lund och Uppåkra i bakgrunden

I och med medeltidens förändring av fördelningen av samhällsklasser (Adel, präster, borgare och bönder), skapades det lagar för vilka som fick bosätta sig och verka i städerna. Det kallades för stadsprivilegier. De som omfattades av dessa var borgare och var till yrket handelsmän eller hantverkare. Kung Magnus Eriksson utarbetade under 1350-talet en allmän stadslag till alla städer. Resten av landsbygden omfattades av en gemensam landslagen. I stadslagen stod det bland föreskrifter för att minska risken för bränder, tomtförsäljning, gatu- och byggnadsregler och handel mm. Dessa lagar och privilegium förändrades och under de kommande århundradena, men fortsatte att juridiskt särskilja städer från orter. Under 1800-talet åtskiljdes områdena i exempelvis stadskommuner och landskommuner. Dock efter kommunreformen 1971, finns inga skillnader kvar mellan städer och orter. Det är bara till namnen och till historien vi kan åtskilja dem. Idag har dessa städer och dess invånare samma rättigheter och skyldigheter än resten av samhället.

Präst, riddare och bonde

De svenska städerna var i början ganska små och hade sällan lite mer än tusen invånare. I början av medeltiden låg städerna, precis som under vikingatiden, ofta vid vattnet. Det var en nödvändighet för både konsumtion och transport. Förutom tillgång till vatten, koncentrerade sig människorna sina bostäder kring viktiga handelsplatser. Städernas gator anpassades efter naturen hade i därför i början krokiga, smala och backiga gator. Med tiden förändrades städernas utseende. I mitten fanns ett torg, som användas som marknadsplats, samt en kyrka och rådhus byggda av sten. Kring dessa byggnader och platser utvidgades och kompletterades städerna med omliggande verkstäder, stall, magasin mm. Handelsmännens hus låg närmare centrum än hantverkarnas. Vissa städer, som Visby och Kalmar, hade goda försvarsverk som murar eller vallgravar. Utanför staden hade borgarna sina åkrar och betesmarker.

Visby under medeltiden

Under vasastiden och och stormaktstiden ökade stadsbyggnaden i Sverige markant. Det anlades cirka 50 städer och flertalet planerades, men uppfördes aldrig. Under 1600-talet började man bygga städer med huvudgator och mindre gator i formen av ett rutnät. Det finns flera anledningar till detta. Dels vill man enklare förbinda torg, kyrkan och rådhus med varandra, förenkla olika former av transporter och försvarsförmågan av staden, minska risken för bränder och smittspridning mm.

Askersunds stadsplanering 1643

Genom Sveriges militära framgångar i trettioåriga kriget hade landet fått en betydande ställning i Nordeuropa. Därför ansågs det vara en förutsättning att utveckla utformningen av stadsplaneringen för att kunna upprätthålla stormaktsroll. Under 1600-talet uppkom flera speciella försvarsanläggningar kring städer, så kallade fästningsstäder. De städer som utgjorde en särskild viktigt plats för rikets säkerhet fick omgivande stjärnfort med vallgravar. Staden i sig utformat med ett rätvinkligt mönster.

Göteborgs stadsplanering 1644

Med industrialiseringen av Sverige i på 1800-talet och början av 1900-talet byggdes industrier i städerna. Då växte arbetarna fram som en ny samhällsgrupp. De som inte kunde få arbete på landsbygden, flyttade ofta in till städerna. I samband med detta togs de gamla reglerna för städerna ur bruk och nu fick alla människor syssla med handel och hantverk. Det medförde förändringar i stadsplaneringen i samhällsskikten. Nu började ett annat klassamhälle med låginkomsttagare, medelklass och höginkomsttagare. Därför skapades det bostadsområden, som anpassades efter de olika klasserna. Stora hyreshus, med små lägenheter i vissa områden för arbetarna, små villor för medelklassen och höra hyreshus med stora lägenheter för de rika.

Stockholm
Örebro

Städernas utveckling är intressant, eftersom dess utformning utgår både från geografin, påverkas om samtidens förändring och bär spår av vår historia. Det är lätt att bara se en stad som är uppdelad i olika byggnader för affärer, industrier och bostäder. Det är lätt att se problem med bullrig trafik och miljöproblem och fördelar med omfattande arbetsmarknad. Idag bor över hälften av världens befolkning bor i städer och urbaniseringen ser inte ut att minska.

Källor:
Nationalencyklopedin, stad. http://www.ne.se/uppsla
gsverk/encyklopedi/enkel/stad (hämtad 2017-03-13)
Nationalencyklopedin, stad. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stad (hämtad 2017-03-13)
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stadsplanering_i_Sver


Bildkällor:
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Lund_and_Uppakra_in_Sweden.jpg#mw-jump-to-license
Av Okänd. - "Cleric, Knight and Workman representing the three classes", a French School illustration from Li Livres dou Santé (late 13th century, vellum), MS Sloane 2435, folio 85, British Library/Bridgeman Art Library; losslessly adapted from http://web.archive.org/web/20060115103059/http://www.uflib.ufl.edu/hss/medieval/., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=504006
https://www.flickr.com/photos/arenamontanus/
https://www.flickr.com/photos/Paulius/ Malinovskis/134741223@N04/21738864561
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Medeltida_Visby.jpg#mw-jump-to-license
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Askersund_1643.jpg#mw-jump-to-license
Av Kiettil Klaesson - Lantmäteriverket, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=8114830

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Slätter och odlingslandskap

Det tydligaste spåret av mänsklig verksamhet från luften är det vackra åkerlandskapet. I det skogrika Sverige koncentreras jordbruket till de öppna slätterna och näringsrika jordarna, som framförallt finns nära kusterna och i södra delen av landet.

Begreppet slätt är ett landområde som består av ett öppet och platt landskap. Några geografiska exempel på slätter med jordbruk är Österlen, Söderslätten och Lundaslätten (Skåne), Dalboslätten (Dalsland), Närkeslätten, Östgötaslätten och Västgötaslätten.

Slätter tillhör begreppet naturlandskap, eftersom det är naturen som format dem. Jordbruksmark och odlingslandskap tillhör begreppet kulturlandskap eftersom det påverkas och omvandlats av mänsklig aktivitet. Med odlingslandskap menas den mark som brukas av våra bönder, det vill säga alla åkrar, ängar och hagar.

Kulturlandskapet skapades under bondestenåldern (ca 4000 f.kr.) , med introduktionen av fasta boplatser där människorna levde året runt. Det var dock framförallt under bronsåldern ca (1800 – 500 f.kr.) som många spår av ett utvidgat jordbruk och boskapsskötsel finns kvar idag (fornåkrar). En allt större växande befolkning, teknisk utveckling och ett gynnsamt klimat bidrog till en omfattande expansion av jordbruket. Lämningar från boplatser under järnåldern (500 f.kr. – 1050 e.kr.) påvisar att slätterna

Ända fram till början av 1900-talet fortsatte expansionen av åkermarken. 1919 har den sin största utbredning på ca 37’900 km². Därefter har den kontinuerligt minskat med ungefär en tredjedel och ligger i nutiden på runt 26’000 km². Det innebär att cirka 6-8 % av landet totala yta är jordbruksmark.

Jordbruksgrödor

På jordbruken runt om i Sverige odlas vanligen idag alltifrån vete, råg, korn, havre, raps, potatis, majs, lin, ärtor och bönor mm. Dessa används sedan både till livsmedelsindustrin och matlagning, som djurfoder eller exporteras utomlands. Många grödor som vi inte odlar i tillräckligt stor utsträckning måste vi importera från andra länder. Ett exempel på det är socker. Eftersom vi odlar allt mindre sockerbetor, måste Sverige importera sockerprodukter för ca 2,8 miljarder kronor varje år till livsmedels- och läkemedelsindustrin.

Det finns för och nackdelar att Sverige inte kan tillgodose sina behov av jordbruksprodukter. Det är ett stort ansvar att kontinuerligt utvärdera efterfrågan på lång sikt i en värld som ständigt förändras.

Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4tt
https://sv.wikipedia.org/wiki/Odlingslandskap
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kulturlandskap (hämtad 2017-03-07)
Av I, Luc Viatour, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=998412
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85ker
Av Bjoertvedt - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=40251108
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Markanvandningen-i-Sverige/12850/12857/Behallare-for-Press/Markanvandningen-i-Sverige-2005-367523/
Av Koyos - Own work by uploader + Sveriges nationalatlas, sna.se, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6756277
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/jordbruksgrodor.4.373db8e013d4008b3a18000234.html
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Sveriges-export--och-importprodukter/

Prenumerera på nya blogginlägg

Vikingafärder

Vikingafärder, eller vikingatåg som det även kallas, var de resor som människor från Norden gav sig iväg på under vikingatiden. Resorna beordrades av hövdingen, stormannen eller kungen och syftade alltid till att skapa mer makt eller rikedom åt honom. Därför kunde målsättningen med resorna vara olika. En flesta resor syftade ofta till att plundra medan på andra resor skulle det bara bedrivas handel. Det fanns även resor där vikingarna skulle erövra mark, för att beskatta handel eller skapa bosättningar.

Vikingatåg bedrevs i västerled (västra Europa och Amerika) eller i österled (östra Europa och Asien). Vikingar från nutida Danmark och Norge färdades främst i västerled och från Sverige i österled.

I västerled var det framförallt de brittiska öarna, England och Irland, och Frankerriket som bär flest historiska spår från vikingatågen. Förutom årliga plundringar av olika engelska kungadömen så övertogs och kontrollerades stora markområden under 200 år. Men även olika delar av Frankerriket blev ofta ofta plundrat. Det fick konsekvensen att en vikingakung fick ett eget landområde (Normandie) med löftet att inte fortsätta sina vikingatåg mot landet.

I österled finns många fysiska spår, men få bevarade skriftliga källor till skillnad från länderna i västerled. Slutsatsen att vi vet att vikingarna från Sverige färdats till Asien och medelhavet är den stora mängden mynt och skatter som hittats i vikingagravarna som kommer från dessa platser. Men i västerled finns en hel del spår av vikingatågen. Det finns många historiska berättelser samlande i klostrens arkiv om vikingarnas härjningar. Dessutom finns det runstenar som beskriver var vikingarna reste och även bevarade ortsnamn i Europa från vikingatiden. Dessutom har det fornnordiska språket har en påverkan på det engelska språket. Exempelvis husband, law och sister kommer från de nordiska språkens husbonde, lag och syster.

Vikingatågens start och avslutning

Precis som alla andra viktiga historiska händelser, finns det orsaker till att vikingatågen både kunde inledas och avslutas. Bakgrunden till att de kunde starta var flera:

  • För det första var det vikingaskeppens utformning och vikingarnas förmåga att navigera som gjorde det möjligt att färdas till andra länder. Skeppet var lätta, snabba och kunde både färdas på öppet hav och i grund vattendrag. De kunde även rullas på stockar mellan älvar för att vikingarna kunde nå sitt mål.
  • För det andra var Europa starkt splittrat och försvagat efter romarrikets fall några hundra år senare och ledarna hade lite makt och inflytande i de olika länderna eller så pågick inbördes strider om tronen.
  • För det tredje hade städerna och byarna något effektivt försvar mot attacker från havet eller vattendragen.
  • För det fjärde så växte de muslimska rikena sig allt större till ytan. Större delen av kusten av medelhavet var under vikingatiden under deras kontroll. Den religiösa splittringen mellan kristna och muslimer, passade vikingarnas syften utmärkt och de kunde utnyttja dessa att bedriva handel med eller plundra båda samfunden.

Anledningen till att vikingatågen sedan avslutades beror dels på att ledarskapet och försvaret av Europas länder stärktes under medeltiden. Vidare blev ledarna i Norden kristna och med tiden även vår befolkning. Det medförde nya tankar i hur människorna skulle leva och förändrade relationen till omvärlden.

Källor:
CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=292711
By Bukkiaa https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Europa_814.png
Nationalencyklopedin, vikingatåg. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vikingatåg(hämtad 2017-03-07) 
http://spraktidningen.se/artiklar/2014/11/vikingar-strodde-byar-over-oarna
Vikings in Archeon

Prenumerera på nya blogginlägg

Regn och grundvattennivå

Det är tråkigt när det regnar! …Eller?

Vi kommer kanske få ändra vår uppfattning om känslorna av nederbörd. Just nu bidrar den torra vintern med låga grundvattennivåer vilket tydligt kan avläsas på lågt vattenstånd i sjöar och vattendrag runt om i hela Sverige. Det är ett tydligt exempel på hur jorden påverkar människan. 

På grund av att det råder låga till mycket låga grundvattennivåer på många håll i Sverige kan få den allvarliga konsekvensen att sommarens vattenförsörjningen är i stor fara. Det krävs mycket stora mängder nederbörd under de kommande månaderna få ett bättre utgångsläge inför sommaren.

Kumlas och Hallsbergs dricksvatten kommer till största delen från sjön Tisaren. Från en vik som vid Skogaholm pumpas sjövattnet till reningsverket i Kumla och sedan pumpas ut i ledningar till både Kumla och Hallsbergs kommun.

Men vattennivån i Tisaren är mycket lågt. Dels på grund lite nederbörd, men dessutom för att Askersunds kommun tagit vattten för att sanera gammal impregneringsanläggningvid Åsbro.  

Vattenverken i framförallt södra Sverige är oroliga och från kommunernas håll kommer varningsinformation och restriktioner fortlöpande utkomma till vattenslukanse företag, men även till hushållen. Att fylla sina poolerna med vatten, kanske inte kommer vara en möjlighet.  

Om de låga grundvattennivåerna är en konsekvens av de globala klimatförändringarna går med största sannolikhet att inte fastställa i nuläget. Men i och med Golfströmmens förändring kommer klimatet att påverkas i Norden. Därför bör vi njuta när det regnar och längta efter kraftiga utspridda skurar!

Källor:

http://www.sgu.se/om-sgu/press/pressmeddelanden/2017/februari/laga-grundvattennivaer-baddar-for-vattenkris-i-sommar/

http://www.sydnarkenytt.se/kumla/artikel/varnar-foer-vattenbrist#.WLh3G2l87YU

http://www.sydnarkenytt.se/sydnarke/artikel/extrapumpar-foer-dricksvattnet#.WLh33Gl87YU

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/88/Sweden_%C3%96rebro_location_map.svg

Prenumerera på nya blogginlägg

Sveriges landskap

Sveriges landskap

Ett landskap är ett geografisk område, som är spår av Sveriges historia. Under järnålder var dessa landskap självstyrande och hade egna lagar. Utgångspunkten för landskapen är Under 1600-talet avskaffades landskapens politiska och ekonomiska inflytande och istället övertogs dessa befogenheter av olika län. Idag har landskapen fortfarande ingenting med att göra med politik, utan utgör snarare en form av kulturhistoria som understryker den stora variationen av hur vårt land formades och uppvisar stora skillnader på vad Sverige egentligen är.

För blotta ögat råder det stora skillnader mellan landskapens natur- och kulturlandskap. Från de bördiga, platta och öppna markerna i Skåne till Lapplands urskog och kalfjäll. Människor tenderar att flytta och bosätter sig alltmer i städer och i den södra delen av landet. Varje landskap uttrycker sin egen identitet genom exempelvis musik, arkitektur och språkliga dialekter.

Det finns 25 landskap i Sverige och 21 län eller regioner. Vissa landskap kan vara ett län, men i många fall har gränserna blivit förskjutna för att bättre anpassas till befolkningsmängden och det politiska inflytandet. Länen är vidare indelat i kommuner, för att främja politiken på lokal nivå. Idag finns det 290 kommuner i Sverige. Det kan tyckas vara många till antalet, men för bara 70 år sedan fanns det drygt 2500 st.

Landskapsfakta 

Det råder kulturella och geografiska skillnader mellan alla Sveriges landskap. För att understryka och urskilja olika ytterligheter i landskapens natur- och kulturlandskap, följer nedan två matriser där du kan läsa bland annat kring landskapens största sjö, högsta berg, befolkningsmängd och landskapsdjur. De olika växt- och landskapsdjuren och geografiska fakta ger en liten beskrivning av landskapens natur och om du jämför befolkningsmängden med landskapens yta, kan du dra slutsatser om befolkningstätheten för varje landskap.

Landskap
Största sjö
Största vattendrag
Högsta berg
Blekinge Halen Mörrumsån Rävabacken (189 m ö.h.)
Bohuslän Bullaresjöarna Göta älv Björnerödspiggen (222 m ö.h.)
Dalarna Siljan Dalälven Storvätteshågna (1 204 m ö.h.)
Dalsland Stora Le Dalslands kanal Baljåsen (301 m ö.h.)
Gotland Bäste träsk Gothemsån Lojsta hed (81 m ö.h.)
Gästrikland Storsjön Gavleån Lustigknopp (402 m ö.h.)
Halland Lygnern Nissan Högalteknall (226 m ö.h.)
Hälsingland Dellensjöarna Ljusnan Garpkölen (671 m ö.h.)
Härjedalen Storsjön Ljusnan Helagsfjället (1 796 m ö.h.)
Jämtland Storsjön Indalsälven Storsylen riksröset (1 743 m ö.h.)
Lappland Torne träsk Luleälven Kebnekaise (2 099 m ö.h.)
Medelpad Holmsjön Indalsälven Myckelmyrberget (578 m ö.h.)
Norrbotten Miekojärvi Luleälven Vitberget (594 m ö.h.)
Närke Vättern Svartån Tomasbodahöjden (298 m ö.h.)
Skåne Ivösjön Rönne å Maglaröd (212 m ö.h.)
Småland Vättern Lagan Tomtabacken (377 m ö.h.)
Södermanland Mälaren Nyköpingsån Skogsbyås (124 m ö.h.)
Uppland Tämnaren Fyrisån Tallmossen (Upplandsberget, 118 m ö.h.)
Värmland Vänern Klarälven Granberget (701 m ö.h.)
Västerbotten Bygdeträsket Umeälven Åmliden (551 m ö.h.)
Västergötland Vänern Göta älv Galtåsen (362 m ö.h.)
Västmanland Mälaren Svartån Fjällberget (466 m ö.h.)
Ångermanland Tåsjön Ångermanälven Tåsjöberget (635 m ö.h.)
Öland Hornsjön Rösslösa (Galgbacken, ca 58 m ö.h.)
Östergötland Vättern Motala ström/Göta kanal Stenabohöjden (328 m ö.h.)
Landskap
Yta (km²)
Folkmängd (2014)
Landskaps- blomma/växt
Landskaps- djur
Blekinge 2 941 152 757 kungsljus
(eller ek)
ekoxe
Bohuslän 4 473 293 928 vildkaprifol knubbsäl
Dalarna 29 086 277 354 ängsklocka berguv
Dalsland 3 708 49 380 förgätmigej korp
Gotland 3 140 57 161 murgröna igelkott
Gästrikland 4 181 150 660 liljekonvalj tjäder
Halland 4 786 314 212 hårginst lax
Hälsingland 14 264 129 151 lin lo
Härjedalen 11 954 9 764 mosippa brunbjörn
Jämtland 34 009 112 997 brunkulla älg
Lappland 108 561 92 539 fjällsippa fjällräv
Medelpad 7 058 124 440 gran skogshare
Norrbotten 26 671 193 384 åkerbär lavskrika
Närke 4 126 200 859 gullviva hasselmus
Skåne 11 027 1 271 779 prästkrage kronhjort
Småland 29 330 728 813 linnea utter
Södermanland 8 388 1 267 950 vit näckros fiskgjuse
Uppland 12 676 1 524 578 kungsängslilja havsörn
Värmland 18 204 312 110 skogsstjärna varg
Västerbotten 15 093 214 894 kung Karls spira storspov
Västergötland 16 676 1 279 030 ljung trana
Västmanland 8 363 296 574 mistel rådjur
Ångermanland 19 800 130 344 styvmorsviol bäver
Öland 1 342 24 987 ölandssolvända näktergal
Östergötland 9 979 435 219 blåklint knölsvan
Källor:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/landskap
http://www.ne.se/uppslagsverk/figur/tabell/landskap-landskapsfakta
Av Koyos - Sverigekarta-Landskap.svg by User:Lapplänning, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6645422
Av Koyos - Own work by uploader + Online Map Creation, http://www.aquarius.ifm-geomar.de/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6738518

Prenumerera på nya blogginlägg

Träna begrepp – idrott och hälsa

Precis som i alla andra ämnen möter eleverna i idrott och hälsa olika begrepp, som de måste förstå innebörden av och kunna muntligt relatera till i samtal om upplevelser av fysiska aktiviteter.

Dagens lektion i årskurs fem syftade dels till att medvetandegöra för både mig och klassen, den samlade kunskapen om och de idrottsrelaterade begreppen träning och kondition. De delar som inte kunde erinras repeteras för att kunna skapa en förförståelse till det kommande arbetsområdet. Vidare syftade även lektion till att kunna träna på att samtala om begreppen i grupp och träna på att ställa frågor till begreppen.

Genom att samtala i grupper kan eleverna komplettera sin egen kunskap om begreppen. Varje grupp får bestämma vilka svar eller slutsatser som passar bäst till varje frågeställning. När varje grupp (A,B,C&D) presenterat sina tankar inför klassen, både muntligt och skriftligt, kan alla elever ta del och komplettera sina kunskaper om begreppen ännu bredare och djupare.

När eleverna behandlade begreppet kondition, så relaterade alla grupper sin slutsatser till varför (målsättningen) av begreppet. Det var i princip ingen som kom ihåg vad som händer i kroppen och drygt hälften som visste hur de måste träna för att det ska uppfylla den effekten som de dragit slutsats av begreppet. Genom att repetera (några delar av) de fysiologiska effekterna, både muntligt, skriftligt och bildmässigt, har eleverna möjlighet att analysera begreppet genom en röd tråd

  1. HUR: – Vad kan jag träna, – hur länge ska jag träna, – hur ofta ska jag träna.
  2. VAD: – Vilka processer startar i kroppen efter konditionsträning.
  3. VARFÖR: – De positiva konsekvenser för min idrottsutveckling eller hälsa.

Det är av stor vikt att eleverna har en god förförståelse av begreppen. Det är dels viktigt för att kunna sätta in dem i praktiska sammanhang eller vid repetition i samtal om fysiska aktiviteter. Vidare är det essentiellt att inte gå in på detaljnivå på mångfacetterade begrepp. Det kan bli svårt för dem och kunna relatera alla orsaker och konsekvenser till varandra. Låt elevernas förankra en viss del av kunskapen för varje årskurs, bygg på sedan vid nya moment eller kommande läsår.


Prenumerera på nya blogginlägg