Sveriges städer

Stad kommer från ordet plats och skulle i sin enkelhet kunna beskrivas som en avgränsad geografisk område med flertalet byggnader och bofasta människor. Är det inte samma sak som en ort, kanske du tänker?  Jo, det har du helt rätt i. Men bakgrunden till att bebyggelse kan benämnas på olika sätt bottnar både ur en geografisk aspekt och den historiska samhällsutvecklingen.

Hallsberg

Under slutet av vikingatiden började städer att bildas i Sverige. En av de kända stora och äldre stöder ligger i skånska Uppåkra, mellan Lund och Staffanstorp. Fler exempel på äldre städer från slutet av järnåldern och början på medeltiden är Sigtuna, Lödöse, Skänninge och Söderköping. Det var under medeltiden som städerna på allvar började växa fram överallt. Människor bosatte sig nära vattendrag, därför det var en bra förutsättning för överlevnad.

Lund och Uppåkra i bakgrunden

I och med medeltidens förändring av fördelningen av samhällsklasser (Adel, präster, borgare och bönder), skapades det lagar för vilka som fick bosätta sig och verka i städerna. Det kallades för stadsprivilegier. De som omfattades av dessa var borgare och var till yrket handelsmän eller hantverkare. Kung Magnus Eriksson utarbetade under 1350-talet en allmän stadslag till alla städer. Resten av landsbygden omfattades av en gemensam landslagen. I stadslagen stod det bland föreskrifter för att minska risken för bränder, tomtförsäljning, gatu- och byggnadsregler och handel mm. Dessa lagar och privilegium förändrades och under de kommande århundradena, men fortsatte att juridiskt särskilja städer från orter. Under 1800-talet åtskiljdes områdena i exempelvis stadskommuner och landskommuner. Dock efter kommunreformen 1971, finns inga skillnader kvar mellan städer och orter. Det är bara till namnen och till historien vi kan åtskilja dem. Idag har dessa städer och dess invånare samma rättigheter och skyldigheter än resten av samhället.

Präst, riddare och bonde

De svenska städerna var i början ganska små och hade sällan lite mer än tusen invånare. I början av medeltiden låg städerna, precis som under vikingatiden, ofta vid vattnet. Det var en nödvändighet för både konsumtion och transport. Förutom tillgång till vatten, koncentrerade sig människorna sina bostäder kring viktiga handelsplatser. Städernas gator anpassades efter naturen hade i därför i början krokiga, smala och backiga gator. Med tiden förändrades städernas utseende. I mitten fanns ett torg, som användas som marknadsplats, samt en kyrka och rådhus byggda av sten. Kring dessa byggnader och platser utvidgades och kompletterades städerna med omliggande verkstäder, stall, magasin mm. Handelsmännens hus låg närmare centrum än hantverkarnas. Vissa städer, som Visby och Kalmar, hade goda försvarsverk som murar eller vallgravar. Utanför staden hade borgarna sina åkrar och betesmarker.

Visby under medeltiden

Under vasastiden och och stormaktstiden ökade stadsbyggnaden i Sverige markant. Det anlades cirka 50 städer och flertalet planerades, men uppfördes aldrig. Under 1600-talet började man bygga städer med huvudgator och mindre gator i formen av ett rutnät. Det finns flera anledningar till detta. Dels vill man enklare förbinda torg, kyrkan och rådhus med varandra, förenkla olika former av transporter och försvarsförmågan av staden, minska risken för bränder och smittspridning mm.

Askersunds stadsplanering 1643

Genom Sveriges militära framgångar i trettioåriga kriget hade landet fått en betydande ställning i Nordeuropa. Därför ansågs det vara en förutsättning att utveckla utformningen av stadsplaneringen för att kunna upprätthålla stormaktsroll. Under 1600-talet uppkom flera speciella försvarsanläggningar kring städer, så kallade fästningsstäder. De städer som utgjorde en särskild viktigt plats för rikets säkerhet fick omgivande stjärnfort med vallgravar. Staden i sig utformat med ett rätvinkligt mönster.

Göteborgs stadsplanering 1644

Med industrialiseringen av Sverige i på 1800-talet och början av 1900-talet byggdes industrier i städerna. Då växte arbetarna fram som en ny samhällsgrupp. De som inte kunde få arbete på landsbygden, flyttade ofta in till städerna. I samband med detta togs de gamla reglerna för städerna ur bruk och nu fick alla människor syssla med handel och hantverk. Det medförde förändringar i stadsplaneringen i samhällsskikten. Nu började ett annat klassamhälle med låginkomsttagare, medelklass och höginkomsttagare. Därför skapades det bostadsområden, som anpassades efter de olika klasserna. Stora hyreshus, med små lägenheter i vissa områden för arbetarna, små villor för medelklassen och höra hyreshus med stora lägenheter för de rika.

Stockholm
Örebro

Städernas utveckling är intressant, eftersom dess utformning utgår både från geografin, påverkas om samtidens förändring och bär spår av vår historia. Det är lätt att bara se en stad som är uppdelad i olika byggnader för affärer, industrier och bostäder. Det är lätt att se problem med bullrig trafik och miljöproblem och fördelar med omfattande arbetsmarknad. Idag bor över hälften av världens befolkning bor i städer och urbaniseringen ser inte ut att minska.

Källor:
Nationalencyklopedin, stad. http://www.ne.se/uppsla
gsverk/encyklopedi/enkel/stad (hämtad 2017-03-13)
Nationalencyklopedin, stad. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stad (hämtad 2017-03-13)
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stadsplanering_i_Sver


Bildkällor:
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Lund_and_Uppakra_in_Sweden.jpg#mw-jump-to-license
Av Okänd. - "Cleric, Knight and Workman representing the three classes", a French School illustration from Li Livres dou Santé (late 13th century, vellum), MS Sloane 2435, folio 85, British Library/Bridgeman Art Library; losslessly adapted from http://web.archive.org/web/20060115103059/http://www.uflib.ufl.edu/hss/medieval/., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=504006
https://www.flickr.com/photos/arenamontanus/
https://www.flickr.com/photos/Paulius/ Malinovskis/134741223@N04/21738864561
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Medeltida_Visby.jpg#mw-jump-to-license
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Askersund_1643.jpg#mw-jump-to-license
Av Kiettil Klaesson - Lantmäteriverket, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=8114830

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Slätter och odlingslandskap

Det tydligaste spåret av mänsklig verksamhet från luften är det vackra åkerlandskapet. I det skogrika Sverige koncentreras jordbruket till de öppna slätterna och näringsrika jordarna, som framförallt finns nära kusterna och i södra delen av landet.

Begreppet slätt är ett landområde som består av ett öppet och platt landskap. Några geografiska exempel på slätter med jordbruk är Österlen, Söderslätten och Lundaslätten (Skåne), Dalboslätten (Dalsland), Närkeslätten, Östgötaslätten och Västgötaslätten.

Slätter tillhör begreppet naturlandskap, eftersom det är naturen som format dem. Jordbruksmark och odlingslandskap tillhör begreppet kulturlandskap eftersom det påverkas och omvandlats av mänsklig aktivitet. Med odlingslandskap menas den mark som brukas av våra bönder, det vill säga alla åkrar, ängar och hagar.

Kulturlandskapet skapades under bondestenåldern (ca 4000 f.kr.) , med introduktionen av fasta boplatser där människorna levde året runt. Det var dock framförallt under bronsåldern ca (1800 – 500 f.kr.) som många spår av ett utvidgat jordbruk och boskapsskötsel finns kvar idag (fornåkrar). En allt större växande befolkning, teknisk utveckling och ett gynnsamt klimat bidrog till en omfattande expansion av jordbruket. Lämningar från boplatser under järnåldern (500 f.kr. – 1050 e.kr.) påvisar att slätterna

Ända fram till början av 1900-talet fortsatte expansionen av åkermarken. 1919 har den sin största utbredning på ca 37’900 km². Därefter har den kontinuerligt minskat med ungefär en tredjedel och ligger i nutiden på runt 26’000 km². Det innebär att cirka 6-8 % av landet totala yta är jordbruksmark.

Jordbruksgrödor

På jordbruken runt om i Sverige odlas vanligen idag alltifrån vete, råg, korn, havre, raps, potatis, majs, lin, ärtor och bönor mm. Dessa används sedan både till livsmedelsindustrin och matlagning, som djurfoder eller exporteras utomlands. Många grödor som vi inte odlar i tillräckligt stor utsträckning måste vi importera från andra länder. Ett exempel på det är socker. Eftersom vi odlar allt mindre sockerbetor, måste Sverige importera sockerprodukter för ca 2,8 miljarder kronor varje år till livsmedels- och läkemedelsindustrin.

Det finns för och nackdelar att Sverige inte kan tillgodose sina behov av jordbruksprodukter. Det är ett stort ansvar att kontinuerligt utvärdera efterfrågan på lång sikt i en värld som ständigt förändras.

Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4tt
https://sv.wikipedia.org/wiki/Odlingslandskap
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kulturlandskap (hämtad 2017-03-07)
Av I, Luc Viatour, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=998412
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85ker
Av Bjoertvedt - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=40251108
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Markanvandningen-i-Sverige/12850/12857/Behallare-for-Press/Markanvandningen-i-Sverige-2005-367523/
Av Koyos - Own work by uploader + Sveriges nationalatlas, sna.se, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6756277
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/jordbruksgrodor.4.373db8e013d4008b3a18000234.html
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Sveriges-export--och-importprodukter/

Prenumerera på nya blogginlägg

Vikingafärder

Vikingafärder, eller vikingatåg som det även kallas, var de resor som människor från Norden gav sig iväg på under vikingatiden. Resorna beordrades av hövdingen, stormannen eller kungen och syftade alltid till att skapa mer makt eller rikedom åt honom. Därför kunde målsättningen med resorna vara olika. En flesta resor syftade ofta till att plundra medan på andra resor skulle det bara bedrivas handel. Det fanns även resor där vikingarna skulle erövra mark, för att beskatta handel eller skapa bosättningar.

Vikingatåg bedrevs i västerled (västra Europa och Amerika) eller i österled (östra Europa och Asien). Vikingar från nutida Danmark och Norge färdades främst i västerled och från Sverige i österled.

I västerled var det framförallt de brittiska öarna, England och Irland, och Frankerriket som bär flest historiska spår från vikingatågen. Förutom årliga plundringar av olika engelska kungadömen så övertogs och kontrollerades stora markområden under 200 år. Men även olika delar av Frankerriket blev ofta ofta plundrat. Det fick konsekvensen att en vikingakung fick ett eget landområde (Normandie) med löftet att inte fortsätta sina vikingatåg mot landet.

I österled finns många fysiska spår, men få bevarade skriftliga källor till skillnad från länderna i västerled. Slutsatsen att vi vet att vikingarna från Sverige färdats till Asien och medelhavet är den stora mängden mynt och skatter som hittats i vikingagravarna som kommer från dessa platser. Men i västerled finns en hel del spår av vikingatågen. Det finns många historiska berättelser samlande i klostrens arkiv om vikingarnas härjningar. Dessutom finns det runstenar som beskriver var vikingarna reste och även bevarade ortsnamn i Europa från vikingatiden. Dessutom har det fornnordiska språket har en påverkan på det engelska språket. Exempelvis husband, law och sister kommer från de nordiska språkens husbonde, lag och syster.

Vikingatågens start och avslutning

Precis som alla andra viktiga historiska händelser, finns det orsaker till att vikingatågen både kunde inledas och avslutas. Bakgrunden till att de kunde starta var flera:

  • För det första var det vikingaskeppens utformning och vikingarnas förmåga att navigera som gjorde det möjligt att färdas till andra länder. Skeppet var lätta, snabba och kunde både färdas på öppet hav och i grund vattendrag. De kunde även rullas på stockar mellan älvar för att vikingarna kunde nå sitt mål.
  • För det andra var Europa starkt splittrat och försvagat efter romarrikets fall några hundra år senare och ledarna hade lite makt och inflytande i de olika länderna eller så pågick inbördes strider om tronen.
  • För det tredje hade städerna och byarna något effektivt försvar mot attacker från havet eller vattendragen.
  • För det fjärde så växte de muslimska rikena sig allt större till ytan. Större delen av kusten av medelhavet var under vikingatiden under deras kontroll. Den religiösa splittringen mellan kristna och muslimer, passade vikingarnas syften utmärkt och de kunde utnyttja dessa att bedriva handel med eller plundra båda samfunden.

Anledningen till att vikingatågen sedan avslutades beror dels på att ledarskapet och försvaret av Europas länder stärktes under medeltiden. Vidare blev ledarna i Norden kristna och med tiden även vår befolkning. Det medförde nya tankar i hur människorna skulle leva och förändrade relationen till omvärlden.

Källor:
CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=292711
By Bukkiaa https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Europa_814.png
Nationalencyklopedin, vikingatåg. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vikingatåg(hämtad 2017-03-07) 
http://spraktidningen.se/artiklar/2014/11/vikingar-strodde-byar-over-oarna
Vikings in Archeon

Prenumerera på nya blogginlägg

Regn och grundvattennivå

Det är tråkigt när det regnar! …Eller?

Vi kommer kanske få ändra vår uppfattning om känslorna av nederbörd. Just nu bidrar den torra vintern med låga grundvattennivåer vilket tydligt kan avläsas på lågt vattenstånd i sjöar och vattendrag runt om i hela Sverige. Det är ett tydligt exempel på hur jorden påverkar människan. 

På grund av att det råder låga till mycket låga grundvattennivåer på många håll i Sverige kan få den allvarliga konsekvensen att sommarens vattenförsörjningen är i stor fara. Det krävs mycket stora mängder nederbörd under de kommande månaderna få ett bättre utgångsläge inför sommaren.

Kumlas och Hallsbergs dricksvatten kommer till största delen från sjön Tisaren. Från en vik som vid Skogaholm pumpas sjövattnet till reningsverket i Kumla och sedan pumpas ut i ledningar till både Kumla och Hallsbergs kommun.

Men vattennivån i Tisaren är mycket lågt. Dels på grund lite nederbörd, men dessutom för att Askersunds kommun tagit vattten för att sanera gammal impregneringsanläggningvid Åsbro.  

Vattenverken i framförallt södra Sverige är oroliga och från kommunernas håll kommer varningsinformation och restriktioner fortlöpande utkomma till vattenslukanse företag, men även till hushållen. Att fylla sina poolerna med vatten, kanske inte kommer vara en möjlighet.  

Om de låga grundvattennivåerna är en konsekvens av de globala klimatförändringarna går med största sannolikhet att inte fastställa i nuläget. Men i och med Golfströmmens förändring kommer klimatet att påverkas i Norden. Därför bör vi njuta när det regnar och längta efter kraftiga utspridda skurar!

Källor:

http://www.sgu.se/om-sgu/press/pressmeddelanden/2017/februari/laga-grundvattennivaer-baddar-for-vattenkris-i-sommar/

http://www.sydnarkenytt.se/kumla/artikel/varnar-foer-vattenbrist#.WLh3G2l87YU

http://www.sydnarkenytt.se/sydnarke/artikel/extrapumpar-foer-dricksvattnet#.WLh33Gl87YU

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/88/Sweden_%C3%96rebro_location_map.svg

Prenumerera på nya blogginlägg

Sveriges landskap

Sveriges landskap

Ett landskap är ett geografisk område, som är spår av Sveriges historia. Under järnålder var dessa landskap självstyrande och hade egna lagar. Utgångspunkten för landskapen är Under 1600-talet avskaffades landskapens politiska och ekonomiska inflytande och istället övertogs dessa befogenheter av olika län. Idag har landskapen fortfarande ingenting med att göra med politik, utan utgör snarare en form av kulturhistoria som understryker den stora variationen av hur vårt land formades och uppvisar stora skillnader på vad Sverige egentligen är.

För blotta ögat råder det stora skillnader mellan landskapens natur- och kulturlandskap. Från de bördiga, platta och öppna markerna i Skåne till Lapplands urskog och kalfjäll. Människor tenderar att flytta och bosätter sig alltmer i städer och i den södra delen av landet. Varje landskap uttrycker sin egen identitet genom exempelvis musik, arkitektur och språkliga dialekter.

Det finns 25 landskap i Sverige och 21 län eller regioner. Vissa landskap kan vara ett län, men i många fall har gränserna blivit förskjutna för att bättre anpassas till befolkningsmängden och det politiska inflytandet. Länen är vidare indelat i kommuner, för att främja politiken på lokal nivå. Idag finns det 290 kommuner i Sverige. Det kan tyckas vara många till antalet, men för bara 70 år sedan fanns det drygt 2500 st.

Landskapsfakta 

Det råder kulturella och geografiska skillnader mellan alla Sveriges landskap. För att understryka och urskilja olika ytterligheter i landskapens natur- och kulturlandskap, följer nedan två matriser där du kan läsa bland annat kring landskapens största sjö, högsta berg, befolkningsmängd och landskapsdjur. De olika växt- och landskapsdjuren och geografiska fakta ger en liten beskrivning av landskapens natur och om du jämför befolkningsmängden med landskapens yta, kan du dra slutsatser om befolkningstätheten för varje landskap.

Landskap
Största sjö
Största vattendrag
Högsta berg
Blekinge Halen Mörrumsån Rävabacken (189 m ö.h.)
Bohuslän Bullaresjöarna Göta älv Björnerödspiggen (222 m ö.h.)
Dalarna Siljan Dalälven Storvätteshågna (1 204 m ö.h.)
Dalsland Stora Le Dalslands kanal Baljåsen (301 m ö.h.)
Gotland Bäste träsk Gothemsån Lojsta hed (81 m ö.h.)
Gästrikland Storsjön Gavleån Lustigknopp (402 m ö.h.)
Halland Lygnern Nissan Högalteknall (226 m ö.h.)
Hälsingland Dellensjöarna Ljusnan Garpkölen (671 m ö.h.)
Härjedalen Storsjön Ljusnan Helagsfjället (1 796 m ö.h.)
Jämtland Storsjön Indalsälven Storsylen riksröset (1 743 m ö.h.)
Lappland Torne träsk Luleälven Kebnekaise (2 099 m ö.h.)
Medelpad Holmsjön Indalsälven Myckelmyrberget (578 m ö.h.)
Norrbotten Miekojärvi Luleälven Vitberget (594 m ö.h.)
Närke Vättern Svartån Tomasbodahöjden (298 m ö.h.)
Skåne Ivösjön Rönne å Maglaröd (212 m ö.h.)
Småland Vättern Lagan Tomtabacken (377 m ö.h.)
Södermanland Mälaren Nyköpingsån Skogsbyås (124 m ö.h.)
Uppland Tämnaren Fyrisån Tallmossen (Upplandsberget, 118 m ö.h.)
Värmland Vänern Klarälven Granberget (701 m ö.h.)
Västerbotten Bygdeträsket Umeälven Åmliden (551 m ö.h.)
Västergötland Vänern Göta älv Galtåsen (362 m ö.h.)
Västmanland Mälaren Svartån Fjällberget (466 m ö.h.)
Ångermanland Tåsjön Ångermanälven Tåsjöberget (635 m ö.h.)
Öland Hornsjön Rösslösa (Galgbacken, ca 58 m ö.h.)
Östergötland Vättern Motala ström/Göta kanal Stenabohöjden (328 m ö.h.)
Landskap
Yta (km²)
Folkmängd (2014)
Landskaps- blomma/växt
Landskaps- djur
Blekinge 2 941 152 757 kungsljus
(eller ek)
ekoxe
Bohuslän 4 473 293 928 vildkaprifol knubbsäl
Dalarna 29 086 277 354 ängsklocka berguv
Dalsland 3 708 49 380 förgätmigej korp
Gotland 3 140 57 161 murgröna igelkott
Gästrikland 4 181 150 660 liljekonvalj tjäder
Halland 4 786 314 212 hårginst lax
Hälsingland 14 264 129 151 lin lo
Härjedalen 11 954 9 764 mosippa brunbjörn
Jämtland 34 009 112 997 brunkulla älg
Lappland 108 561 92 539 fjällsippa fjällräv
Medelpad 7 058 124 440 gran skogshare
Norrbotten 26 671 193 384 åkerbär lavskrika
Närke 4 126 200 859 gullviva hasselmus
Skåne 11 027 1 271 779 prästkrage kronhjort
Småland 29 330 728 813 linnea utter
Södermanland 8 388 1 267 950 vit näckros fiskgjuse
Uppland 12 676 1 524 578 kungsängslilja havsörn
Värmland 18 204 312 110 skogsstjärna varg
Västerbotten 15 093 214 894 kung Karls spira storspov
Västergötland 16 676 1 279 030 ljung trana
Västmanland 8 363 296 574 mistel rådjur
Ångermanland 19 800 130 344 styvmorsviol bäver
Öland 1 342 24 987 ölandssolvända näktergal
Östergötland 9 979 435 219 blåklint knölsvan
Källor:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/landskap
http://www.ne.se/uppslagsverk/figur/tabell/landskap-landskapsfakta
Av Koyos - Sverigekarta-Landskap.svg by User:Lapplänning, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6645422
Av Koyos - Own work by uploader + Online Map Creation, http://www.aquarius.ifm-geomar.de/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6738518

Prenumerera på nya blogginlägg

Träna begrepp – idrott och hälsa

Precis som i alla andra ämnen möter eleverna i idrott och hälsa olika begrepp, som de måste förstå innebörden av och kunna muntligt relatera till i samtal om upplevelser av fysiska aktiviteter.

Dagens lektion i årskurs fem syftade dels till att medvetandegöra för både mig och klassen, den samlade kunskapen om och de idrottsrelaterade begreppen träning och kondition. De delar som inte kunde erinras repeteras för att kunna skapa en förförståelse till det kommande arbetsområdet. Vidare syftade även lektion till att kunna träna på att samtala om begreppen i grupp och träna på att ställa frågor till begreppen.

Genom att samtala i grupper kan eleverna komplettera sin egen kunskap om begreppen. Varje grupp får bestämma vilka svar eller slutsatser som passar bäst till varje frågeställning. När varje grupp (A,B,C&D) presenterat sina tankar inför klassen, både muntligt och skriftligt, kan alla elever ta del och komplettera sina kunskaper om begreppen ännu bredare och djupare.

När eleverna behandlade begreppet kondition, så relaterade alla grupper sin slutsatser till varför (målsättningen) av begreppet. Det var i princip ingen som kom ihåg vad som händer i kroppen och drygt hälften som visste hur de måste träna för att det ska uppfylla den effekten som de dragit slutsats av begreppet. Genom att repetera (några delar av) de fysiologiska effekterna, både muntligt, skriftligt och bildmässigt, har eleverna möjlighet att analysera begreppet genom en röd tråd

  1. HUR: – Vad kan jag träna, – hur länge ska jag träna, – hur ofta ska jag träna.
  2. VAD: – Vilka processer startar i kroppen efter konditionsträning.
  3. VARFÖR: – De positiva konsekvenser för min idrottsutveckling eller hälsa.

Det är av stor vikt att eleverna har en god förförståelse av begreppen. Det är dels viktigt för att kunna sätta in dem i praktiska sammanhang eller vid repetition i samtal om fysiska aktiviteter. Vidare är det essentiellt att inte gå in på detaljnivå på mångfacetterade begrepp. Det kan bli svårt för dem och kunna relatera alla orsaker och konsekvenser till varandra. Låt elevernas förankra en viss del av kunskapen för varje årskurs, bygg på sedan vid nya moment eller kommande läsår.


Prenumerera på nya blogginlägg

Geografi – Sveriges sjöar

Sveriges sjöar

Sverige är ett sjörikt land. Det beror framförallt på att när inlandsisen drogs sig norrut, skapade den gropar som fylldes med vatten med från smältande is. Men sjöar kan även bildas på andra sätt. Vättern skapades av en jordbävning för över 40 miljoner år sedan och Siljan bildades på grund av ett meteoritnedslag.
Det finns över hundratusen sjöar som tillsammans utgör upp till 10% av vårt lands yta.
De flesta sjöar är ganska små, men cirka 94’000 av dem är till ytan minst 100 meter x 100 meter stora (=0,01 km²). Det finns 23 sjöar som är över 100 km².

Sjöarna är utspridda över hela landet, men det finns flest längst upp i norra Sverige. Av Sveriges 290 kommuner är det 6 som saknar sjöar, vilket kan jämföras med Arjeplogs kommun som har 8727 st.

Yta, volym och djup

Vänern är till ytan landets största sjö (5519km²), men har även störst vattenvolym (153 000 miljoner m³). Många kanske tror att ytan och vattenvolym hör ihop, men det beror helt på vilket djup en sjö har för att kunna räkna ut vattenvolymen.

Hjälmaren är till exempel Sveriges 4:e största sjö till ytan. Men tittar man till vattenvolym hamnar den mycket längre ner på listan med anledning av att den är mycket grund. På det djupaste stället är Hjälmaren bara 18 meter. Det kan jämföras med Sveriges djupaste sjö Hornavan som är minst 221 meter djup.

Sjöarnas namn

Cirka 30000 sjöar i Sverige har ett namn, men ännu fler är namnlösa. De vanligaste namnen på sjöar är Långtjärnen, Svarttjärnen, Stortjärnen, Aborrtjärnen och Lillsjön.

Namnen beror ofta på sjöns form, storlek eller sin plats i jämförelse med andra sjöar. Det kan man exempelvis förstå om sjönamnet innehåller något av orden Norra, Södra, Västra, Östra, Övre och Nedre, samt om det har någon av förstavelserna Stor-, Mellan- eller Lill.

Till viss del kan även slutstavelsen utgöra en ledtråd var i landet sjön kan ligga.  Namn som slutar på –gölen och –dammen är vanliga i södra Sverige, medan –jaure, -järvi, -sel och -avan finns framförallt i de norra delarna av landet.

Vattnets kretslopp

Där det finns sänkor (gropar) i jordytan bildas det sjöar av det vatten som kommer från regnet. Antingen fylls sjön på med vatten direkt genom nederbörd på sjöytan, eller så fylls den på genom att vatten rinner till sjön via marken eller vattendrag, som floder eller bäckar.

Vatten lämnar även sjöar på naturlig väg (avdunstning, utlopp) eller via mänsklig påverkan (dricksvatten)

Vattnet på vår jord cirkulerar i ett ständigt kretslopp; ånga avdunstar från sjöar och hav och faller ned som regn och snö. En del av vattnet tas upp av växternas rötter och avdunstar genom växterna. Resten tränger djupare ned och blir till grundvatten, som långsamt rör sig genom jordlagren och berggrunden för att slutligen rinna ut i sjöar, hav och vattendrag igen. (sgu.se)

Frågor – Sveriges sjöar

1. Ungefär hur många sjöar finns det i Sverige?

2. I vilken del av Sverige finns det flest sjöar?

3. Hur många av landets kommuner har sjöar?

4. Vilka är Sveriges (till  ytan) fem största sjöar?

5. Vilka är Sveriges fem vattenrikaste sjöar?

6. Vilka är Sveriges fem djupaste sjöar?

7. Hur kan namnen berätta något för oss om sjöarna?

8. Beskriv och rita kortfattat vattnets kretslopp.

Övrig läsning – Sveriges sjöar

http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/sveriges-15-storsta-sjoar/

Källor:
http://www.bioresurs.uu.se/myller/sjo/sjotid1.htm
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/sveriges-sjoar-1.4221
https://vattenportalen.se/fov_sve_djup_sot_sjoar.htm
Vattneta kretslopp - SMHI, från https://vattenportalen.se/fov_kretslopp.htm
http://www.sgu.se/om-geologi/vatten/

Prenumerera på nya blogginlägg

Samtala om upplevelser av fysisk aktivitet

I linje med målen och kunskapskraven i läroplanen för grundskolan (lgr11), så syftar inte all undervisning i ämnet idrott och hälsa till att utveckla fysiska, psykiska och sociala förmågor. Läroplanen understryker att eleven ska träna att utveckla sig verbalt och kursplanen för idrott och hälsa är inget undantag. Ämnets syftar bland annat till att:

– Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsätt­ningar att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. (Lgr11)

Kunskapskravet i årskurs 6 är att varje elev ska kunna samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och kan föra resonemang som byggs upp med fakta, hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Ämnet idrott och hälsa har formats efter samtidens krav och forskning. Men att alla elever får en upplevelse av idrottens innehåll, oavsett om det var för 120 år sedan eller i nutiden, har alltid varit densamma. Förmågan att kunna samtala om sina upplevelser är mer ett modernt fenomen.

Hur ska man som lärare gå tillväga för att utveckla de kunskaperna?

A) Redan från förskoleklass måste eleverna bjudas in att delta i samtal om fysiska aktiviteter. De ska uppmuntras att ställa frågor kring genomförande och framförallt träna på utvärdera de olika momenten i undervisningen. Avsluta gärna lektionerna med att låta eleverna berätta vad de tyckte var roligt, vad de tycker var utmanande och vad de skulle göra annorlunda vid nästa tillfälle.

 

B) Mellan årskurs 1 och 3 ska samtalen innan, under  och efter lektionen vara en naturlig de av undervisningen. Progressionen ska ligga i att eleverna ska kunna förklara varför de är av en viss åsikt och uppmuntra dem att utgå endast från sin egen utveckling och inte jämföra sig med andra.

C) I årskurs 4-6 ska eleverna kunna vara förtrogna med att samtala om upplevelser av fysisk aktivitet, med utgångspunkt i deras individuella utveckling. Nu ska de introduceras för idrotts- och hälsomässiga begrepp,  som på ett ytligt/enkelt eller djupt/omfattande sätt beskriver en påverkan på den fysiska, psykiska eller sociala förmågan.

I årskurs 4 ska de träna på att använda sig av begreppen i samtalen, genom olika relatera dem till aktivitets innehåll eller syfte.

I årskurs 5 ska eleven befästa de kunskaparen om begrepp, vilket görs lämpligen genom att blanda teori med praktik. En läxa som konkretiserar begreppen eller glosor som ska avtestas. Därefter kan eleverna träna på att använda när de analyserar en gemens fysisk aktivitet.

I årskurs 6 ska eleverna ha godtagbara kunskaper om och vara förtrogna med att använda begreppen i gemensamma samtal om upplevelser. För att kunna bedöma varje enskild elevs förmåga att resonera med underbyggda resonemang, låtar jag dem enskilt eller i par planera, genomföra och utvärdera en egenvald aktivitet. Syftet med uppgiften är mångfacetterat. Sett dock ur kunskapskravets perspektiv ska eleven kunna, med bakgrund till sina kunskaper om ord och begrepp som påverkar den fysiska, psykiska och sociala förmågan, påvisa för läraren att hen kan dra dra slutsatser om vilka begrepp som påverkar kroppen i samband med sin aktivitet.

Källor:

Läroplanen för grundskolan (LGR11)
https://pixabay.com/sv/team-lagsporter-idrott-laganda-538078/
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Linggymnastik_Gymnastiska_Centralinstitutet_Stockholm_1893,_gih009.jpg

Prenumerera på nya blogginlägg

Spår av historien idag

Spår från vikingatiden i dagens samhället

Det är i de historiska källorna som vi finner svaren på frågorna om vår historia. Beroende på vilken typ källa som du utgår ifrån, så kan bilden av en historisk händelse blir mer eller mindre klargjord. Den skriftliga källan är oftast den mest detaljerade källan till kunskap. Dock måste du ställa dig kritisk till dessa, eftersom vi inte alltid vet VEM som skrev texten eller i VILKET SYFTE hen skrev det.

Kvarlevor och material är mer objektiva (utan åsikt) historiska källor. Ett skelett från en människa kan bara säga oss att en människa faktiskt levde för en viss tid sedan. Men ser du vidare till vilket personens kön eller vilka tillhörigheter hen hade i graven, så kan det bli lättare att se få en insyn i vilka kläder, vapen, verktyg som var aktuella under den gällande historiska perioden.

Dock är det sällsynt att alla har möjligheter att dra slutsatser om spår av historien genom att analysera gravar. Genom olika delar av samhället finns tydliga spår av från vikingatiden, som berättar i mer eller mindre utsträckning om innehållet av den försvenska kulturen.

Genom att dela upp spåren i fyra kategorier (Material, platser, ortsnamn och veckodagar) får eleverna en tydligare bild över hur de kan söka efter historiska spår i dagens samhälle. För många elever var det lite överaskande med så många spår i deras närhet. Information som blir befäst och därmed en del av vardagen, är sällan utpekande som spännande eller annorlunda. Därför kunde namnet på 6 av 7 veckodagar eller lokala ett ortsnamn som Odensbacken och Frövi vara svåra att se som spår av mänsklig verksamhet för över 1000 år sedan.

Ett tips för alla som är intresserade av historiska spår i samhället kan jag rekommendera fornsök:

http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html


Prenumerera på nya blogginlägg