Professionell bedömning

Oavsett alla kunskaper och erfarenheter som skolan ska förmedla och utveckla till alla elever, är det betyget som är kvittot på deras prestationer. Därför är lärarens professionella bedömning av elevens kunskaper den enskilt viktigaste faktorn till att både ge adekvat feedback för att främja bedömning för läraren (BFL), men även kunna de giltiga omdömen och betyg.


Stefan Johansson (2015) har undersökt validiteten i lärares bedömningar av elevers läs- och skrivkunskaper för årskurs 3 i relation till deras resultat i PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study). I sin rapport understryker han att bedömningarna ligger generellt i linje med resultaten i PIRLS, men det finns vissa variabler som påverkar bedömningen.

  1. I sin egen klass bedömer lärarnas elevernas kunskaper i samstämmighet med de externa bedömningarna på PIRLS-provet.
  2. Lärare har problem att enhälligt bedöma elevers läsförmåga eftersom referensramarna kring eleverna och undervisningen skiljer sig åt.
  3. Lärarbedömningarna innehåller mer än bara faktiska kunskaper – elevkaraktäristika egenskaper såsom socioekonomisk bakgrund och kön bidrar till variation i bedömningen.

Därför drar Johansson (2015) slutsatsen att lärarna behöver ha adekvata och likvärdiga verktyg för att kunna anpassa sina bedömningar mellan klassrummen och mellan olika skolor. Ett standardiserat kunskapsprov skulle kunna vara sådant verktyg, som syftar till att komplettera de nationella proven. Dessa standardprov skulle även kunna bidra till den nationella uppföljningen och utvärdering av kunskapstrenden, eftersom varken betyg eller provresultaten från nationella proven inte bidrar till fullo med detta. Vidare lyfter han även upp även sambedömning av elevernas resultat en adekvat förhållningssätt för att främja en ökad likvärdighet.


Analys

Johanssons konklusion kring att lärare kan göra mer korrekta bedömningar inom sin egen undervisningsgrupp i relation till andra, har givetvis en korrelation till dennes uppbyggda och förankrade relation till alla elever vilket bidragit till kunskaper om deras förmågor och behov. Vidare är det ingen större överraskning att kön och socioekonomisk bakgrund påverkar elevernas resultat. Flickor i årskurs 3 har generellt bättre förutsättningar, utifrån deras kognitiva utveckling, att prestera bättre resultat än pojkar utifrån samma ålder. Vidare har elever med högutbildade föräldrar med ökade resurser andra förutsättningar att utveckla sina kunskaper, men bara utifrån premissen att det kräver aktiva insatser från vårdnadshavarna.

Johanssons slutsatser lyfter åter igen frågan om validiteten i elevernas betyg och vilka åtgärder som vidtas. Det jag saknar i rapporten är en bredare förankring i grundskolans högre åldrar, där bedömningen spelar den avgörande rollen för de blivande betygen. Vidare är sambedömning ett generellt välanvänd förfarande, framförallt i rättning av de nationella proven. Dock behöver den utvecklas och implementeras i grundskolans alla kärnämnen. Huvudmän och skolledning behöver skapa förutsättningar för lärare att kunna göra likvärdiga och professionella bedömningar, men lärare behöver även utvidga sitt bedömningsramar genom utbildning och aktivt deltagande i samtal kring bedömning. Emellertid ska varje lärare alltid kunna göra en helhetsbedömning utifrån all samlad information om en elevs kunskapsutveckling och då inte enbart utgå ifrån nationella prov, standardiserade prov eller sambedömning. Därför kommer korrelationen aldrig vara 1.0.

Källor:

Johansson, Stefan (2015) Validitet och lärares bedömningar. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 20 nr 1-2 2015 issn 1401-6788
PDF -fil: Stefan Johansson - Validitet och lärares bedömningar

Prenumerera på nya blogginlägg

Midsommar

Svensk midsommar är en av våra mest betydelsefulla högtider och en viktig tradition som de flesta människor förknippar med en positiv inledning på sommaren eller semestern. Det är en möjlighet att träffa släkt, vänner eller nya bekantskaper, med utgångspunkt i högtidens matkultur, dans och dekorationer och sociala aktiviteter. Det brukar uttalas som den svenska tradition vi har, men få är medveten om dess historia och kontinentala influenser. Visserligen firar vi högtiden på ett särpräglat sätt, med mat, alkohol, folkdräkter och dans, men det är inget unikt för vår nation. Midsommarfesten har alltid varit under förändring och de traditioner som vi idag förknippar med högtiden, har utvecklats både med religiös, utländsk och lokal påverkan.

Midsommarfest, foto: Mikael P

Högtidens framväxt, syfte och historiska bakgrund kan inte med hundra procents säkerhet fastställas, eftersom det saknas tillförlitliga skriftliga källor. Både kristendomens förespråkare och icketroende, har argument som stödjer deras påstående om midsommarfesten historiska bakgrund. Enligt kristendomen firas midsommar till minne av den heliga Johannes döparens födelsedag, eftersom man enligt dem föddes ett halvår innan Jesus (St Hans i Norge/Danmark, St John i Storbritannien). Det har varit en kristen högtid minst sedan 400-talet e.kr och förblev bevarad trots reformationen.

Johannes döparen, Bild: Guido Reni

Den första hittills mest utförligt bes skriftliga källan i Sverige dateras till 1550, där prästen Olaus Magnus bokserie om de Nordiska folkens historia.

På den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.

Midsommarelden finns kvar som ceremoni, framförallt i våra grannland Finland. I Sverige började den försvinna i början på 1900-talet.

Midsommareld i Danmark, foto: Ole Thomsen

Dock finns det källor i anslutning till vikingatiden, bland annat i de isländska ättesagorna, som beskriver av riter och ceremonier i samband med sommarsolståndet, som inte har någon förankring i kristendomens prägel på det svenska samhällsutvecklingen. Det förankrade firandet av sommarsolståndet försökte kyrkan omorganisera, genom att redan på 1300-talet anordna mer ordnade ceremonier i samband med midsommarfirandet. Emellertid fick det ingen påverkan och kyrkans oförmåga att kontrollera firandet ledde bland annat till att midsommarvaken förbjöds i Lund år 1425 av ärkebiskop Johannes. Då precis som nu är midsommarafton en höjdpunkt på sommarhalvårets fester för framförallt de yngre generationerna, vilket inte ofta uppskattas av det moraliska och styrande skiktet.  Så här beskrivs ett midsommarfirande i Björksäter i Västergötland 1689:

[det] Blef förbudit att uppsättia Midsommarstänger, att det elacka lefwernet, som ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas och avskaffas.

Men hur man än vrider och vänder på det, finns ingenting som talar för att midsommar firas med utgångspunkt i den hedniska eller kristna kulturen. Det finns teorier om att anledningen att midsommar börjades firas, kan relateras till den brytpunkt av arbetsbördan på gårdarna för årstiden i bondesamhället. Vidare bidrog även ljuset och grönskan till högtidens attribut. Det som är mest tillfredsställande med den teorin, är att midsommar nu även firas i samband med den symboliska paus i arbetsbördan på arbetsåret. Det som vidare stödjer denna teori är framväxten av de folktron kring midsommarnattens magiska krafter. Dessa krafter har illustrerats i böcker och filmer och den mest förankrade riten var att plocka 7 till 9 (beroende på lokalkulturen) midsommarblommor och lägga dem under kudden, samt hoppa över lika många till antalet gärdsgårdar. Den som du sedan drömmer om på natten, den du ska leva ditt liv med.

Gärdesgård, foto: Eva Emilsson

Det finns även andra mer motbjudande riter, som ska vägleda oss i sökandet efter ens livskamrat, såsom att lägga ett äpple under armhålan, förmå den du vurmar för att äta den. Även mensblod, könshår, kärleksört och johannesört kunde smusslas i maten till den man älskar.  Det skulle medföra att den som åt av maten blev kär i dig. Men även mörka krafter som kunde leda till fördärv eller döden. Bland annat dränkte Näcken ner människor i vattendrag genom att trollbinda dem med sin musik eller löften om framgång.

All magi utgick ifrån naturen och dess hälsofrämjande krafter skulle tas tillvara. På natten kunde vissa rulla sig i daggen för att främja sin hälsa. Människor sparade midsommarblommorna till vintern för att lägga i badet, i förhoppningen att de skulle bringa ge kraft under årets mörkaste månader. De torkade blommorna kunde brännas för röken sades kunna bota sjukdomar.

Midsommarkrans, foto: Lisa Stenström

Det mest framstående attributet för midsommar är midsommarstången. Det är dock bara i Sverige vi kallar den för det, medan i andra länder heter den majstång , maibaum eller maypole.  Det är lätt att tro att det är månaden maj som ordet syftar på, men det är från tyskans ”maja”, som betyder smycka med löv. Precis om de tidigare vanföreställningarna har traditionen att löv- och blombekläda midsommarstången och andra objekt en koppling till att växternas magiska egenskaper skyddar människorna från olika missförhållanden.

Midsommarstången har med största sannolikhet spridit sig till Sverige under medeltiden från Tyskland. Dock har utformningen förändrats genom århundradena och vår stång med kord och kransar, påminner inte om längre om Centraleuropas stång med kransar runt en påle.

Midsommardans, foto: Tina
Majstång ”Maibaum” i München. Foto: Mattes

Det finns många som menar att midsommarstången har ett hedniskt ursprung och symboliserar en fallos som befruktar jorden. Även om det skulle kunna vara sant, finns det inga källor som bekräftar teorin.

Även den mest traditionella av danser kring midsommar Små grodorna, är inte har ingen svensk härkomst. Melodin är en fransk militärmarsch och texten utvecklats ur den engelska parodin på samma melodi. Dock är bärandet av folkdräkten och nationaldräkten framväxt ur den svenska samhällsutvecklingen samt innehållet på midsommarmaten. Förutom den traditionella inlagda sillen har färskpotatisen en huvudroll på tallriken samt jordgubben till efterrätt. Alkoholkonsumtionen ökar med cirka 50 % under midsommarveckan, när systembolaget säljer 13 miljoner liter av olika sorter ur sortimentet. Förutsättningarna för att träffa människor, alkoholkonsumtionen och kanske lite av ”magin” i natten, bidrar till att det föds flest barn i slutet på mars, cirka 9 månader efter midsommarveckan.

Källor:

https://www.oppetarkiv.se/video/1091244/varfor-firar-vi

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/midsommar (hämtad 2017-06-16)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/johannes-döparens-dag (hämtad 2017-06-16)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20990466.ab
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/midsommar (hämtad 2017-06-16)
Varför firar vi midsommar i Sverige?
http://www.dn.se/nyheter/sverige/sma-grodorna-ar-egentligen-en-fransk-militarmarsch/

Bildkällor:
Ole Thomsen - wwww.flic.kr/p/9wg4bC
Guido Reni - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=157991
Lisa Stenström - wwww.flic.kr/p/nLjyRo
Mikael P - www.flic.kr/p/conNBm
Tina - www.flic.kr/p/4NyGWM
Eva Emilsson - www.flic.kr/p/gexba4
Mattes - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=366103

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Praktisk geografi

Både ämnena idrott och hälsa samt geografi har som gemensamt syfte att utveckla elevernas kunskaper om orientering i närmiljö samt om kartans uppbyggnad, färger och symboler. Vidare syftar ämnet geografi till att elevens ska lära sig namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige.

Genom att låta eleverna i årskurs 1-3 träna och befästa färdigheter i väderstreck, rumsuppfattning, sin position och passa kartan skapar de en förtrogenhet i att skapa strategier för sin egen förflyttning.

I årskurs 4 är fokus i ämnet geografi framförallt på Sverige. En praktisk undervisningsmodell, som utgår ifrån eleverna färdigheter i skolgårdsorientering, bidrar till öka deras förståelse för Sveriges namngeografi och de olika delarnas läge i förhållande till varandra.

Sköllerstas skolas skolgård har en avlång utformning, vilket passar att utmärkt ämnesområdet. Jag skapade en karta med Sveriges gränser och symboler med de mer betydande älvarna, städerna, sjöarna och haven, som jag la som ett filter över den befintliga skolgårdskartan. Svaren på de olika geografiska platserna, återfinns på kartans undersida. Eleven  kan därför träna både enskilt eller i grupp, genom att ställa både frågor om vad platsen heter eller var den ligger.


Prenumerera på nya blogginlägg

Religionskunskap

En naturlig avslutning av läsåret i SO är ämnet religionskunskap. Det är ett mycket viktigt ämne som berör alla människor. Ämnet syftar till att alla elever ska utveckla kunskaper om religioner, för att kunna förstå hur vilka olika synsätt på livet som existerar i världen. Genom kunskap om hur religion påverkat mänsklighetens historia och fortfarande vägleder människor i livet, skapar det en förståelse för oss om den mångfald, gemenskap eller motsättningar som ständigt lyfts fram i samtidens globala samhälle.

Religionernas födelse och förankring i samhällena, baserar sig människors behov av ställa frågor om livets mening. De stora världreligionerna, med deras enorma likheter eller fundamentala skillnader, bidrar till att både förmedla svar på dessa frågor men skapar även en gemenskap i deras förhållningssätt till hur världen är beskaffad.

Judendomen och Hinduismen är de hittills äldsta religionen som fortfarande utövas idag. Men långt dessförinnan är det naturreligionerna som dominerar i de inledande små mänskliga samhällena. Det som människorna livnärde sig på och förundrades över, blev även det mest heliga för dem. När väl människan satte sig själv som den främsta varelsen i naturen, utvecklades även gudarna i en mänsklig tappning, men med dock övernaturliga förmågor.

Oavsett om du lever idag eller levde för tusentals år sedan, utvecklar alla människor en livsåskådning. Det betyder att du har ett eget sätt att se på livets mening. Den är en del av din identitet, dvs allt som definierar dig.  Det är naturligt att alla som mer eller mindre delar din livsåskådning, har du lättare att bygga relationer till, skapar förtroende och förståelse för. Allt som skapar motsättningar eller är en motsats till din livsåskådning, är det svårare att relatera och förknippa sig med. Religionskunskap i skolan bidrar till att utveckla kunskaper om människors olika livsåskådningar. Det leder till en ökad insyn och respekt för människors olika förhållningssätt, vilket i ett längre perspektiv motverkar främlingsfientlighet.

Det ska vara upp till varje människa att själv avgöra hur hen vill att sitt liv ska se ut. Ingen ska avgöra vilka delar av din livsåskådning som inte passar in i deras normer, såvida inte ditt förhållningssätt är stigmatiserande eller förespråkar destruktiva handlingar. Det är viktigt för de kommande generationerna att utnyttja fördelarna med ett mångkulturellt samhälle, som en källa till kunskap om hur livsåskådningar kan leva tillsammans utan att se ner på varandra. Det är essentiellt att hitta gemensamma nämnare inom varandras kulturer och i historien, så att man kan bygga en gemensam grund att stå på. Många tror att de kan tala för sin religion, sin Gud eller sitt land, men vem är hen att tala om man sätter sina åsikter i första rummet utan att ta hänsyn till alla andras?

Religion skapar frågor och ger svar, berör och påverkar, ger mening men även förmaning, skapar gemenskap och leder till motsättningar, bidragit till svält och mättat magar, förklarat krig och mäklat fred. Det finns nog ingen annan mänsklig verksamhet som i sin nuvarandes form skänker både så mycket glädje och misär på en och samma gång.


Prenumerera på nya blogginlägg

Påsk

PÅSKEN – inte bara en påse gott och blandat

Det kan te sig lite besynnerligt ibland för många människor, när man tänker efter vilka traditioner vi har vid olika högtider. Påsken är inget undantag. Det är dags att analysera vad som är vad:

Vad betyder ordet påsk?

Ordet påsk kommer från det hebreiska ordet pesah. Det betyder skona eller förbi. Ordet har sedan spridits vidare via arameiskans paska till latinets pascha. Till Sverige kom ordet via kristna missionärer och utvecklats till ordet påsk som vi använder idag. På engelska kallas påsken för easter, som kommer från tyskans ostern. 

Varför firar vi påsk?

Både judendomen och kristendomen är påsken en av de viktigaste högtiderna. Judendomens högtid har sitt historiska ursprung från israelernas uttåg från sin fångenskap i Egypten, då Gud skonade deras barn från de tio stora plågorna.

Uttåget ur Egypten (Foto: James Tissot)

Inom kristendomen är påsken den viktigaste högtiden och firas till minne av Jesus lidande, död och uppståndelseDen har firats sedan kyrkomötet i Nicaea år 325.

Jesus korsfästelse (Foto: Simon Vouet)
När firas påsken?

Påsken firas inom judendomen i april under åtta dagar. Inom kristendomen firas påsken i slutet av mars eller i april. Högtidsdagarna heter skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen och annandag påsk. Dock är det bara långfredag, påskdagen och annandag påsk som är kristna helgdagar, eftersom det var på dessa dagar som Jesus dog, återuppstod respektive visade sig. De ortodoxa kristna kyrkorna firar oftast påsken något senare än övriga kyrkor. Datum för påsken varierar från år till år beroende på när det är fullmåne.

Vad finns det för mattraditioner?

Enligt den judiska tradition äter man en måltid på påskens första kväll första som heter seder, vars olika rätter ska påminna om slaveriet och befrielsen. Bland annat dricker man saltvatten samt äter örter och grönsaker med bitter smak, till minne av den hårda tiden som slavar. När israelerna snabbt var tvungen att lämna Egypten hann de inte jäsa sitt bröd. Därför äter man även ett ojäst bröd som kallas matza. Det brukar även serveras lamm, till minne av blodet från lammen som målades på dörrarna till de judiska familjerna i Egypten för att undvika Guds 10 plågor.

Matza (Foto: Yoninah)

I kristendomen ska man fasta 40 dagar innan påsk. Men till skillnad mot Islam får man äta under dagtid. Fastan innebär för de kristna att man genom eftertanke avstår från något, för att vinna något annat och på så sätt komma närmare Gud. I samband med påskafton, dagen som avslutar fastan och Jesus ligger i graven, är ägget i fokus ur flera perspektiv. Man kan gömma godis i ”äggen”, man kan måla ägg och självklart äta dem. Att ägget kommer i så stort fokus beror på att i samband med fastan åt människor allt mindre ägg, men hönorna fortsatte såklart att värpa dem. Därför fanns det stora mängder ägg som kunde förtäras i samband påskafton. Vi har för övrigt en tradition på både jul och påsk att servera och äta många olika mindre rätter, som intas med öl, must och sprit. Bakgrunden till dessa smårätter, bottnar både i ett stort antal historiska förkankringar och lokalkulturella traditioner. Men ska jag ta upp något exempel till som förklarar innehållet på matbordet, beror antalet rätter på traditionen att spara mycket mat till högtiderna och äta sparsamt till de alla andra dagarna. Att vi dricker jul– och påskmust beror på att drycken introducerades i början av 1900-talet som ett alkoholfritt alternativ till maten. Sill, potatis, kött, korv, gravad lax, kokt skinka är andra maträtter som var vanliga för i tiden, men återupplevs nu i samband med våra högtider.

Påskmat (Foto: Johan Dalenius)
Påskkärringar och påskbrev

Det var framförallt under 1600-talet som vidskepligheterna kring människornas samröre med satan och häxprocesserna hade en framträdande roll i samhället. Det berodde på att det under årtionden förekom missväxt och olika infektionssjukdomar. Man letar efter svar på problemen och plågorna och i ett kristet samhälle är det därför lätt att se kopplingen mellan onda händelser och djävulens inverkan. Enligt kristendomen blev Jesus förrådd av Judas (som var i djävulens grepp) på Skärtorsdagen och enligt sägen åkte häxorna till Blåkulla för att träffa djävulen natten före långfredagen när Jesus skulle avrättas. Natten till långfredagen kallades för häxornas natt. Förutom att bränna kvinnor, som misstänktes ha samröre med Satan, gömde människor sina redskap och kvastar för att häxorna inte skulle kunna trollbinda dem och åka iväg. Dessutom tände man påskeldar, som i ett avskräckande syfte.

Påskeld (Foto: Maj-Lis Andersen)

Att tända brasor i syfte att rena, offra eller avhysa är inte grundat i kristendomen, utan har funnit i äldre kulturer såsom den keltiska och även under vikingatiden. Att klä ut sig till häxa, eller påskkärring som det heter idag, startade troligtvis någon gång under tidigt 1800-tal och befästes senare som en tradition för barnen.

Påskagummor och påskagubbar (Foto: Swedennewyork)

I samband med att barnen går påskagumma eller påskagubbe, så lämnar de även över ett påskbrev i utbyte mot godis. Idag brukar påskbrevet innehålla en handritad bild med texten ”glad påsk”, men förr i tiden var påskbreven handskrivna, väl ihopvikna texter, ofta på rim, med lyckoönskningar, kärlekshälsningar eller inbjudan till Blåkulla. Syftet var med dåtidens kasta påskbrev var mer av komisk art, där överlämnandet skulle ske under mycket ljudliga former och samtidigt vara anonymt.

Påskris, påskfjädrar och videkissar

Under påsken utsmyckas många människor sina hem med fjäderbeklädda påskris och videkissar. Påskrisens symboliserar tiden för när Jesus torteras, medan påskfjädrarna har ingen tydlig koppling kristendomen. Fjädrarna hör antagligen ihop med påskens ägg och kycklingar, som symboliserar pånyttfödelse och liv. Förr i tiden piskade familjefäderna sin familj med så kallade fastlagsris, som en påminnelse av Jesus lidande. Videkissar och påskris enligt har enligt folktron förmågan att jaga bort onda andar samt skulle ge välsignelse och hälsa.

Påskris (Foto: Britt-Marie Sohlström)
Påskharen och påskgodis

Precis som jultomten har påskharen ingenting med den kristna eller judiska högtiden att göra. Traditionen kommer från Tyskland och precis som jultomten används påskharen som ett medel för att främja barnens intresse av påsken. Påskharen gömmer godisfyllda ägg i närheten, i syfte att låta barnen få leta efter dem. Varför är haren en symbol för påsken? Jo, dess fortplantningsförmåga gör den till en symbol för överflöd, men även för vårens fortplantingsritualer. Det är därför påskharen förknippas med ägg, en symbol för återfödelse och fruktbarhet.

Att äta påskgodis är både förknippat med avslutningen av fastan på påskdagen, men även en symbol för välmående och överflöd som introduceras under mellankrigstiden men befästs i Sverige efter andra världskriget. I Sverige äter vi mest lösgodis i hela världen. Det beror både på stort utbud och och hög efterfrågan, men just i påskhelgen konsumeras det i snitt 0,5- 1 kg/person.

Påskägg och påskgodis (Foto: Johan Lange)
Källor:

Mattias Axelsson - https://hogtider.wordpress.com/2008/03/17/vad-betyder-ordet-pask/
https://hogtider.wordpress.com/tag/paskmat/
När började vi med påskgodis i Sverige?
Nationalencyklopedin, påsk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/påsk (hämtad 2017-04-07)
Nationalencyklopedin, påsk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/påsk (hämtad 2017-04-07)
http://www.dn.se/kultur-noje/var-kommer-ordet-pask-ifran/
Judiska helgdagar – bildspel
https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_k%C3%B6ket Påskbrev https://sv.wikipedia.org/wiki/Valborgsm%C3%A4ssoafton https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5skris https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5skhare https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5skk%C3%A4rring https://www.svenskakyrkan.se/fastan https://www.svenskakyrkan.se/pask http://www.expressen.se/nyheter/tusentals-ton-godis-saljs-under-pasken/ https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/tag/paskfjadrar/ Stefan Sturesson - http://israelidag.se/kristen-och-judisk-pask-likheter-och-skillnader/ Bildkällor: Wolfgang Sauber - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3186059 Simon Vouet - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1526975 https://www.flickr.com/photos/swedennewyork/ Yoninah - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=772343 Johan Dalenius - https://www.flickr.com/photos/onasut/ Britt-Marie Sohlström - https://www.flickr.com/photos/ylvas Johan Lange - https://www.flickr.com/photos/langecom/

Prenumerera på nya blogginlägg

Sveriges älvar

Precis som vid skapandet av majoriteten av Sveriges sjöar, formade den tillbakadragande inlandsisen och den efterkommande landhöjningen vårt naturlandskap. Dessa geologiska mekanismer utformade förutsättningarna våra vattendrag. Som en naturlig del i vattnets kretslopp, strömmar vattnet i vattendragen genom gravitationen (från hög- till låglandskap) från en källa (avrinningsområde) till utlopp (hav, sjö eller annat vattendrag). Avrinningsområdet är ett landområde bidrar med vatten till vattendraget.

Göta älv – (Foto Andreas Börjesson)

Flod och älv har samma betydelse, men i Sverige har benämner vi våra större vattendrag som älvar. Det gör man även våra grannländer Norge och Finland. De mindre vattendragen heter å och bäck. En fors är en del av ett vattendrag med en brant lutning som orsaker en högre vattenhastighet. Eftersom älvarna för med sig mycket vatten skapar det goda förutsättningar att bygga vattenkraftverk för att producera elektricitet.

Indalsälven – Midskogs vattenkraftverk Ragunda (Foto: NCC AB)

Det finns fisk i vattendragen, även om kraftverken och industrier bidrar till föroreningar i vattnet och utrotning av olika arter. Arter som ål, id, öring och sik är rödlistade, vilket betyder att de hotas att dö ut. Kalixälven, Torne älv är dock två älvar som det inte finns några dammar som påverkat vattnet flöde.

Kalixälven (Foto: Maja Manner)

Det stora antalet vattendrag är en mycket viktig naturresurs för Sverige. De bidrar till att skapa energi, försörjer samhället med vatten, möjligheter till fiske och bidrar även med möjligheter till rekreation. Var du än reser i Sverige kommer vägarna att korsas av större eller mindre vattendrag. Det finns 119 huvudvattendrag i Sverige. Det är ett vattendrag som rinner ut i havet och har ett avrinningsområde som är större än 200 km2 .

Sveriges vattendrag (Foto SMHI)
Sveriges vattenföring (Foto: SMHI)

Hallsbergs elever testar sina kunskaper om älvar HÄR

I denna publikation från SMHI finns det utökad information om Sveriges vattendrag

Källor:
Nationalencyklopedin, älv.   http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/älv (hämtad 2017-04-03)
https://www.smhi.se/publikationer/sveriges-vattendrag-1.10715
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_vattendrag_i_Sverige
Nationalencyklopedin, älv. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/älv (hämtad 2017-04-03)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Fors_(vattendrag)
Nationalencyklopedin, vattendrag. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vattendrag(hämtad 2017-04-03)

Bildkällor:
Göta älv-Andreas Börjesson-https://www.flickr.com/photos/excesslight/
Indalsälven Midskogs vattenkraftverk Ragunda
https://www.flickr.com/photos/ncc_ab
https://www.flickr.com/photos/majamanner/
https://www.smhi.se/publikationer/sveriges-vattendrag-1.10715

Prenumerera på nya blogginlägg

1:a april – en skämtsam dag?

Seder som syftar till att lura eller driva med andra människor kan härledas flera tusen år tillbaka från civilisationerna kring medelhavet. Skriftliga källor vittnar om olika utpekande och stigmatiserande spel och lekar i både den romerska och grekiska kulturen.

Aprilskämt, en årlig tradition som infaller den 1:a april, utgår från att lura någon att tro på något som inte är sant.

Det kan även syfta till att en lura en person att göra något som in är nödvändigt. Denna tradition, som förr kallades att ”narra april”, finns i många länder runt om på jorden, men har inte någon erkänd historisk förankring. Det finns källor som återberättar om motsvarande skämt i april månad ända sedan 1500-talet. Men varför just i april? 

Fram till 1500-talet firades nyåret den 25 mars (i samband med vårdagjämningen). Om det finns något samband mellan detta firande och att seder att skämta med andra människor är inte bevisat, men det är den närmaste icke-religiösa högtiden som ligger närmast 1:april.

Svenska media har under lång tid engagerat sig att hålla aprilskämt vid liv. Ett klassiskt exempel var när en journalist på 1960-talet lurade människor att tro att det räckte att dra över en nylonstrumpa över en tv, med svart-vit bild, för att det skulle bli en färg-tv.

Källor:
Nationalencyklopedin, aprilskämt. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/aprilskämt(hämtad 2017-04-01)
https://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/forsta-april
https://www.flickr.com/photos/21804434@N02

Prenumerera på nya blogginlägg

Sveriges geografi

Sveriges demografi
I Sverige bor 10 miljoner människor (2016). De största staden är huvudstaden Stockholm med över 1 miljoner invånare. Därefter följer i ordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås och Örebro, som alla har över 100´000 till 500´000 invånare i tätorten.
 
Sveriges är ett glesbefolkat land. Det bor endast 24 personer / km². De flesta människor (85%) bor i  i södra delen av landet i framförallt mindre eller större städer. Sedan 1800-talet har människor från landsbygden flyttat till städer (urbanisering), främst för att kunna få ett arbete. Urbaniseringen avbefolkar landsbygden, vilket får konsekvenser för levnadsvillkor för de som bor kvar. 
Befolkningstäthet – antal invånare / km²

20 % av befolkningen är antingen födda utomlands eller har föräldrar som båda kommer från ett annat land.

Den äldre generation är många till antalet. Det beror på att människor lever allt längre. Medellivslängden för män är 80 år och för kvinnor 84 år. Sverige ökat sin befolkning med ca 1 % om året, vilket beror på höga födelsetalen i kombination med stor invandring. Det leder till att folkökningstakten för samtiden är förhållandevis hög.

Källor:

Nationalencyklopedin, Sverige. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/sverige(hämtad 2017-03-14)
http://www.so-rummet.se/kategorier/geografi/varldsdelar-och-lander-geografi/europa-geografi/sveriges-geografi#
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/kust-strander-och-oar/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sverige/Geografi

Bildkällor:
Av Koyos - Own work by uploader + Online Map Creation, http://www.aquarius.ifm-geomar.de/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6738518
Av Koyos - Own work by uploader + Online Map Creation, http://www.aquarius.ifm-geomar.de/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6825914
Av Avopeas - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=56789511

Prenumerera på nya blogginlägg

Sveriges städer

Stad kommer från ordet plats och skulle i sin enkelhet kunna beskrivas som en avgränsad geografisk område med flertalet byggnader och bofasta människor. Är det inte samma sak som en ort, kanske du tänker?  Jo, det har du helt rätt i. Men bakgrunden till att bebyggelse kan benämnas på olika sätt bottnar både ur en geografisk aspekt och den historiska samhällsutvecklingen.

Hallsberg

Under slutet av vikingatiden började städer att bildas i Sverige. En av de kända stora och äldre stöder ligger i skånska Uppåkra, mellan Lund och Staffanstorp. Fler exempel på äldre städer från slutet av järnåldern och början på medeltiden är Sigtuna, Lödöse, Skänninge och Söderköping. Det var under medeltiden som städerna på allvar började växa fram överallt. Människor bosatte sig nära vattendrag, därför det var en bra förutsättning för överlevnad.

Lund och Uppåkra i bakgrunden

I och med medeltidens förändring av fördelningen av samhällsklasser (Adel, präster, borgare och bönder), skapades det lagar för vilka som fick bosätta sig och verka i städerna. Det kallades för stadsprivilegier. De som omfattades av dessa var borgare och var till yrket handelsmän eller hantverkare. Kung Magnus Eriksson utarbetade under 1350-talet en allmän stadslag till alla städer. Resten av landsbygden omfattades av en gemensam landslagen. I stadslagen stod det bland föreskrifter för att minska risken för bränder, tomtförsäljning, gatu- och byggnadsregler och handel mm. Dessa lagar och privilegium förändrades och under de kommande århundradena, men fortsatte att juridiskt särskilja städer från orter. Under 1800-talet åtskiljdes områdena i exempelvis stadskommuner och landskommuner. Dock efter kommunreformen 1971, finns inga skillnader kvar mellan städer och orter. Det är bara till namnen och till historien vi kan åtskilja dem. Idag har dessa städer och dess invånare samma rättigheter och skyldigheter än resten av samhället.

Präst, riddare och bonde

De svenska städerna var i början ganska små och hade sällan lite mer än tusen invånare. I början av medeltiden låg städerna, precis som under vikingatiden, ofta vid vattnet. Det var en nödvändighet för både konsumtion och transport. Förutom tillgång till vatten, koncentrerade sig människorna sina bostäder kring viktiga handelsplatser. Städernas gator anpassades efter naturen hade i därför i början krokiga, smala och backiga gator. Med tiden förändrades städernas utseende. I mitten fanns ett torg, som användas som marknadsplats, samt en kyrka och rådhus byggda av sten. Kring dessa byggnader och platser utvidgades och kompletterades städerna med omliggande verkstäder, stall, magasin mm. Handelsmännens hus låg närmare centrum än hantverkarnas. Vissa städer, som Visby och Kalmar, hade goda försvarsverk som murar eller vallgravar. Utanför staden hade borgarna sina åkrar och betesmarker.

Visby under medeltiden

Under vasastiden och och stormaktstiden ökade stadsbyggnaden i Sverige markant. Det anlades cirka 50 städer och flertalet planerades, men uppfördes aldrig. Under 1600-talet började man bygga städer med huvudgator och mindre gator i formen av ett rutnät. Det finns flera anledningar till detta. Dels vill man enklare förbinda torg, kyrkan och rådhus med varandra, förenkla olika former av transporter och försvarsförmågan av staden, minska risken för bränder och smittspridning mm.

Askersunds stadsplanering 1643

Genom Sveriges militära framgångar i trettioåriga kriget hade landet fått en betydande ställning i Nordeuropa. Därför ansågs det vara en förutsättning att utveckla utformningen av stadsplaneringen för att kunna upprätthålla stormaktsroll. Under 1600-talet uppkom flera speciella försvarsanläggningar kring städer, så kallade fästningsstäder. De städer som utgjorde en särskild viktigt plats för rikets säkerhet fick omgivande stjärnfort med vallgravar. Staden i sig utformat med ett rätvinkligt mönster.

Göteborgs stadsplanering 1644

Med industrialiseringen av Sverige i på 1800-talet och början av 1900-talet byggdes industrier i städerna. Då växte arbetarna fram som en ny samhällsgrupp. De som inte kunde få arbete på landsbygden, flyttade ofta in till städerna. I samband med detta togs de gamla reglerna för städerna ur bruk och nu fick alla människor syssla med handel och hantverk. Det medförde förändringar i stadsplaneringen i samhällsskikten. Nu började ett annat klassamhälle med låginkomsttagare, medelklass och höginkomsttagare. Därför skapades det bostadsområden, som anpassades efter de olika klasserna. Stora hyreshus, med små lägenheter i vissa områden för arbetarna, små villor för medelklassen och höra hyreshus med stora lägenheter för de rika.

Stockholm
Örebro

Städernas utveckling är intressant, eftersom dess utformning utgår både från geografin, påverkas om samtidens förändring och bär spår av vår historia. Det är lätt att bara se en stad som är uppdelad i olika byggnader för affärer, industrier och bostäder. Det är lätt att se problem med bullrig trafik och miljöproblem och fördelar med omfattande arbetsmarknad. Idag bor över hälften av världens befolkning bor i städer och urbaniseringen ser inte ut att minska.

Källor:
Nationalencyklopedin, stad. http://www.ne.se/uppsla
gsverk/encyklopedi/enkel/stad (hämtad 2017-03-13)
Nationalencyklopedin, stad. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stad (hämtad 2017-03-13)
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stadsplanering_i_Sver


Bildkällor:
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Lund_and_Uppakra_in_Sweden.jpg#mw-jump-to-license
Av Okänd. - "Cleric, Knight and Workman representing the three classes", a French School illustration from Li Livres dou Santé (late 13th century, vellum), MS Sloane 2435, folio 85, British Library/Bridgeman Art Library; losslessly adapted from http://web.archive.org/web/20060115103059/http://www.uflib.ufl.edu/hss/medieval/., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=504006
https://www.flickr.com/photos/arenamontanus/
https://www.flickr.com/photos/Paulius/ Malinovskis/134741223@N04/21738864561
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Medeltida_Visby.jpg#mw-jump-to-license
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Askersund_1643.jpg#mw-jump-to-license
Av Kiettil Klaesson - Lantmäteriverket, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=8114830

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Slätter och odlingslandskap

Det tydligaste spåret av mänsklig verksamhet från luften är det vackra åkerlandskapet. I det skogrika Sverige koncentreras jordbruket till de öppna slätterna och näringsrika jordarna, som framförallt finns nära kusterna och i södra delen av landet.

Begreppet slätt är ett landområde som består av ett öppet och platt landskap. Några geografiska exempel på slätter med jordbruk är Österlen, Söderslätten och Lundaslätten (Skåne), Dalboslätten (Dalsland), Närkeslätten, Östgötaslätten och Västgötaslätten.

Slätter tillhör begreppet naturlandskap, eftersom det är naturen som format dem. Jordbruksmark och odlingslandskap tillhör begreppet kulturlandskap eftersom det påverkas och omvandlats av mänsklig aktivitet. Med odlingslandskap menas den mark som brukas av våra bönder, det vill säga alla åkrar, ängar och hagar.

Kulturlandskapet skapades under bondestenåldern (ca 4000 f.kr.) , med introduktionen av fasta boplatser där människorna levde året runt. Det var dock framförallt under bronsåldern ca (1800 – 500 f.kr.) som många spår av ett utvidgat jordbruk och boskapsskötsel finns kvar idag (fornåkrar). En allt större växande befolkning, teknisk utveckling och ett gynnsamt klimat bidrog till en omfattande expansion av jordbruket. Lämningar från boplatser under järnåldern (500 f.kr. – 1050 e.kr.) påvisar att slätterna

Ända fram till början av 1900-talet fortsatte expansionen av åkermarken. 1919 har den sin största utbredning på ca 37’900 km². Därefter har den kontinuerligt minskat med ungefär en tredjedel och ligger i nutiden på runt 26’000 km². Det innebär att cirka 6-8 % av landet totala yta är jordbruksmark.

Jordbruksgrödor

På jordbruken runt om i Sverige odlas vanligen idag alltifrån vete, råg, korn, havre, raps, potatis, majs, lin, ärtor och bönor mm. Dessa används sedan både till livsmedelsindustrin och matlagning, som djurfoder eller exporteras utomlands. Många grödor som vi inte odlar i tillräckligt stor utsträckning måste vi importera från andra länder. Ett exempel på det är socker. Eftersom vi odlar allt mindre sockerbetor, måste Sverige importera sockerprodukter för ca 2,8 miljarder kronor varje år till livsmedels- och läkemedelsindustrin.

Det finns för och nackdelar att Sverige inte kan tillgodose sina behov av jordbruksprodukter. Det är ett stort ansvar att kontinuerligt utvärdera efterfrågan på lång sikt i en värld som ständigt förändras.

Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4tt
https://sv.wikipedia.org/wiki/Odlingslandskap
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kulturlandskap (hämtad 2017-03-07)
Av I, Luc Viatour, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=998412
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85ker
Av Bjoertvedt - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=40251108
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Markanvandningen-i-Sverige/12850/12857/Behallare-for-Press/Markanvandningen-i-Sverige-2005-367523/
Av Koyos - Own work by uploader + Sveriges nationalatlas, sna.se, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6756277
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/jordbruksgrodor.4.373db8e013d4008b3a18000234.html
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Sveriges-export--och-importprodukter/

Prenumerera på nya blogginlägg