Judar

Judar är en svensk nationell minoritet. De utgör en minoritet i alla världens länder, förutom i staten Israel. En stor del av judarna är inte religiösa, vilket innebär det en stor skillnad att se judar som en etnicitet eller som religion. Förenklat är jude ett sätt att leva, medan judendom som ett sätt att se på världen.

Historia

Judarna som etnicitet härstammar från Mellanöstern och sydvästra Asien. De levde i olika stammar i hundratals år innan i det geografiska området för nuvarande Israel, Syrien, Libanon, Jordanien och Egypten. På grund av erövringar av främmande makter, reducerades stammarna avsevärt. Det var den sista kvarvarande stammen Juda, som gav upphov till begreppet judar.

I samband med den romerska ockupationen i början av vår tidräkning, fördrevs det judiska folket från sitt hemland. Därefter har de, precis som romerna, vandrat och bosatt sig i olika delar av världen. Det är först från och med 1948 som en judisk stat åter kom i bruk.

Bild 1 – Israels tolv stammar
Judarnas resa till Sverige

Den första registrerade kontakten som skapades mellan judar och människorna från Norden är från vikingafärderna vid Svarta havet och Kaspiska havet. Under medeltiden och Stormaktstiden fick Judar inte bosätta sig i Sverige, på grund av att det var förbjudet att tillbe någon annan religion än kristendomen. Därför var alla judar tvungna att konvertera till kristendomen, om det vill bosätta sig i Sverige under slutet av 1600-talet. Under 1700-talet började judarna kunna bosätta sig i Sverige utan att avsäga sig sin religion. Dock fanns det tydliga regler som begränsade judarnas rätt att bosätta sig och yrkesmöjligheter. Det var först 1872 som judarna fick samma rättigheter som alla andra medborgare.

Under slutet av 1800-talet och under 1900-talets första hälft, flydde och förflyttades många judar runt om i Europa. Det ledde till en stor invandring av tusentals judar till Sverige. 1951 införs religionsfrihet och därefter kan man vara jude utan att tillhöra religionen judendomen.

Att agera och vara fientligt inställd mot judar kallas antisemitism. Motsättningar som både etnicitet och religion har varit påtaglig för judarna under tusentals år. Det har blivit en ond spiral, där de samtida förutsättningarna aldrig varit på judarna sida. Hatats fick störst koncekvenser under andra världskriget, då nazisterna dödade sex miljoner judar i förintelsen.

Bild 2 – Överlevare från Buchenwalds koncentrationsläger
Jiddisch – judarnas språk
Ordet Jiddisch kommer från ordet jude. Språket har, precis som romani chib, påverkats och utvecklas på grund av judarnas migration. Jiddisch utgår i grunden från hebreiskan, men har förändrats genom århundraden av influenser av olika språk. Språket har sin samtida grund i tyskan, men kommer även från de slaviska språken samt romani chib. Det finns inga versaler eller gemener och man skriver och läser, precis som arabiska, från höger till vänster. Dock märks fortfarande Hebreiskan i språkets religiösa ord och begrepp samt även i en del av vardagsspråket.

Språket talades främst i Östeuropa under 1600- och 1700-talet talades jiddisch främst i Östeuropa, men fick en större spridning runt ut i världen under 1800-1900-talets förföljelse och emigration. Innan andra världskriget bröt ut fanns över 12 miljoner människor som pratade jiddisch. Idag talas jiddisch av cirka fyra miljoner, varav de flesta bor i USA , Kanada och Europa.

Judarna i Sverige pratade jiddisch kontinuerligt i samband med de fick rätten att bosätta sig på 1700-talet. Trots att en ökad inflyttning till Sverige under 1800- och 1900-talet ökade inte antalet språkutövare. Det beror barnen i större utsträckning inte lärde sig behålla språket när familjerna integrerades i samhället. Idag beräknas det finnas mellan 20.000-25.000 judar i Sverige, varav ca 4.000 av dem kan prata jiddisch. Det finns ytterligare några tusen som kan förstå språket men talar det inte.

 Vill du veta mer om minoritetsspråket jiddish?

 Lektionsanteckning – digitalt: Judar – Jiddisch
Arbetsblad: so-arbetsblad-judar
Lektionsanteckningar:
img_3014
Bild 3 – Lektionsanteckningar
Källor:

Nationalencyklopedin, judar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/judar (hämtad 2017-10-02)
Nationalencyklopedin, judar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/judar (hämtad 2017-10-02)
Nationalencyklopedin, jiddisch. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/jiddisch(hämtad 2017-10-02)
SO-rummet https://www.so-rummet.se/fakta-religion/judarnas-historia-efter-diasporan-135-ekr-fram-till-1800-talet
Judiska församlingen - http://jfst.se/
Minoritet - http://www.minoritet.se/judar
Judiska musseet - http://judiskamuseet.se/
Skolverket - http://modersmal.skolverket.se/jiddisch/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Israeliter

Bildkällor:
Bild 1 - Av Tobias Conrad Lotter - Geography and Map Division, Library of Congress, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=321266

Bild 2 - Av Private H. Miller. (Army) - U.S. Defence Visual Information Center, image #HD-SN-99-02764; NARA image ARC #535561, file #208-AA-206K(31)

Bild 3 - Lektionsanteckningar. ©Niklas Jonsson 2016-11-01

Prenumerera på nya blogginlägg

Författare: Niklas Jonsson

Jag är stolt över att vara lärare! Varje dag bjuder på nya fantastiska upplevelser och utmaningar, men se glädjen i elevernas ögon när lyckas och utvecklas skapar mening för mitt yrke.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *