Geografi – Sveriges sjöar

Sveriges sjöar

Sverige är ett sjörikt land. Det beror framförallt på att när inlandsisen drogs sig norrut, skapade den gropar som fylldes med vatten med från smältande is. Men sjöar kan även bildas på andra sätt. Vättern skapades av en jordbävning för över 40 miljoner år sedan och Siljan bildades på grund av ett meteoritnedslag.
Det finns över hundratusen sjöar som tillsammans utgör upp till 10% av vårt lands yta.
De flesta sjöar är ganska små, men cirka 94’000 av dem är till ytan minst 100 meter x 100 meter stora (=0,01 km²). Det finns 23 sjöar som är över 100 km².

Sjöarna är utspridda över hela landet, men det finns flest längst upp i norra Sverige. Av Sveriges 290 kommuner är det 6 som saknar sjöar, vilket kan jämföras med Arjeplogs kommun som har 8727 st.

Yta, volym och djup

Vänern är till ytan landets största sjö (5519km²), men har även störst vattenvolym (153 000 miljoner m³). Många kanske tror att ytan och vattenvolym hör ihop, men det beror helt på vilket djup en sjö har för att kunna räkna ut vattenvolymen.

Hjälmaren är till exempel Sveriges 4:e största sjö till ytan. Men tittar man till vattenvolym hamnar den mycket längre ner på listan med anledning av att den är mycket grund. På det djupaste stället är Hjälmaren bara 18 meter. Det kan jämföras med Sveriges djupaste sjö Hornavan som är minst 221 meter djup.

Sjöarnas namn

Cirka 30000 sjöar i Sverige har ett namn, men ännu fler är namnlösa. De vanligaste namnen på sjöar är Långtjärnen, Svarttjärnen, Stortjärnen, Aborrtjärnen och Lillsjön.

Namnen beror ofta på sjöns form, storlek eller sin plats i jämförelse med andra sjöar. Det kan man exempelvis förstå om sjönamnet innehåller något av orden Norra, Södra, Västra, Östra, Övre och Nedre, samt om det har någon av förstavelserna Stor-, Mellan- eller Lill.

Till viss del kan även slutstavelsen utgöra en ledtråd var i landet sjön kan ligga.  Namn som slutar på –gölen och –dammen är vanliga i södra Sverige, medan –jaure, -järvi, -sel och -avan finns framförallt i de norra delarna av landet.

Vattnets kretslopp

Där det finns sänkor (gropar) i jordytan bildas det sjöar av det vatten som kommer från regnet. Antingen fylls sjön på med vatten direkt genom nederbörd på sjöytan, eller så fylls den på genom att vatten rinner till sjön via marken eller vattendrag, som floder eller bäckar.

Vatten lämnar även sjöar på naturlig väg (avdunstning, utlopp) eller via mänsklig påverkan (dricksvatten)

Vattnet på vår jord cirkulerar i ett ständigt kretslopp; ånga avdunstar från sjöar och hav och faller ned som regn och snö. En del av vattnet tas upp av växternas rötter och avdunstar genom växterna. Resten tränger djupare ned och blir till grundvatten, som långsamt rör sig genom jordlagren och berggrunden för att slutligen rinna ut i sjöar, hav och vattendrag igen. (sgu.se)

Frågor – Sveriges sjöar

1. Ungefär hur många sjöar finns det i Sverige?

2. I vilken del av Sverige finns det flest sjöar?

3. Hur många av landets kommuner har sjöar?

4. Vilka är Sveriges (till  ytan) fem största sjöar?

5. Vilka är Sveriges fem vattenrikaste sjöar?

6. Vilka är Sveriges fem djupaste sjöar?

7. Hur kan namnen berätta något för oss om sjöarna?

8. Beskriv och rita kortfattat vattnets kretslopp.

Övrig läsning – Sveriges sjöar

http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/sveriges-15-storsta-sjoar/

Källor:
http://www.bioresurs.uu.se/myller/sjo/sjotid1.htm
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/sveriges-sjoar-1.4221
https://vattenportalen.se/fov_sve_djup_sot_sjoar.htm
Vattneta kretslopp - SMHI, från https://vattenportalen.se/fov_kretslopp.htm
http://www.sgu.se/om-geologi/vatten/

Prenumerera på nya blogginlägg

Författare: Niklas Jonsson

Jag är stolt över att vara lärare! Varje dag bjuder på nya fantastiska upplevelser och utmaningar, men se glädjen i elevernas ögon när lyckas och utvecklas skapar mening för mitt yrke.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *