Midsommar

Svensk midsommar är en av våra mest betydelsefulla högtider och en viktig tradition som de flesta människor förknippar med en positiv inledning på sommaren eller semestern. Det är en möjlighet att träffa släkt, vänner eller nya bekantskaper, med utgångspunkt i högtidens matkultur, dans och dekorationer och sociala aktiviteter. Det brukar uttalas som den svenska tradition vi har, men få är medveten om dess historia och kontinentala influenser. Visserligen firar vi högtiden på ett särpräglat sätt, med mat, alkohol, folkdräkter och dans, men det är inget unikt för vår nation. Midsommarfesten har alltid varit under förändring och de traditioner som vi idag förknippar med högtiden, har utvecklats både med religiös, utländsk och lokal påverkan.

Midsommarfest, foto: Mikael P

Högtidens framväxt, syfte och historiska bakgrund kan inte med hundra procents säkerhet fastställas, eftersom det saknas tillförlitliga skriftliga källor. Både kristendomens förespråkare och icketroende, har argument som stödjer deras påstående om midsommarfesten historiska bakgrund. Enligt kristendomen firas midsommar till minne av den heliga Johannes döparens födelsedag, eftersom man enligt dem föddes ett halvår innan Jesus (St Hans i Norge/Danmark, St John i Storbritannien). Det har varit en kristen högtid minst sedan 400-talet e.kr och förblev bevarad trots reformationen.

Johannes döparen, Bild: Guido Reni

Den första hittills mest utförligt bes skriftliga källan i Sverige dateras till 1550, där prästen Olaus Magnus bokserie om de Nordiska folkens historia.

På den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.

Midsommarelden finns kvar som ceremoni, framförallt i våra grannland Finland. I Sverige började den försvinna i början på 1900-talet.

Midsommareld i Danmark, foto: Ole Thomsen

Dock finns det källor i anslutning till vikingatiden, bland annat i de isländska ättesagorna, som beskriver av riter och ceremonier i samband med sommarsolståndet, som inte har någon förankring i kristendomens prägel på det svenska samhällsutvecklingen. Det förankrade firandet av sommarsolståndet försökte kyrkan omorganisera, genom att redan på 1300-talet anordna mer ordnade ceremonier i samband med midsommarfirandet. Emellertid fick det ingen påverkan och kyrkans oförmåga att kontrollera firandet ledde bland annat till att midsommarvaken förbjöds i Lund år 1425 av ärkebiskop Johannes. Då precis som nu är midsommarafton en höjdpunkt på sommarhalvårets fester för framförallt de yngre generationerna, vilket inte ofta uppskattas av det moraliska och styrande skiktet.  Så här beskrivs ett midsommarfirande i Björksäter i Västergötland 1689:

[det] Blef förbudit att uppsättia Midsommarstänger, att det elacka lefwernet, som ungdomen der wid plägar bruka, måtte förbådas och avskaffas.

Men hur man än vrider och vänder på det, finns ingenting som talar för att midsommar firas med utgångspunkt i den hedniska eller kristna kulturen. Det finns teorier om att anledningen att midsommar börjades firas, kan relateras till den brytpunkt av arbetsbördan på gårdarna för årstiden i bondesamhället. Vidare bidrog även ljuset och grönskan till högtidens attribut. Det som är mest tillfredsställande med den teorin, är att midsommar nu även firas i samband med den symboliska paus i arbetsbördan på arbetsåret. Det som vidare stödjer denna teori är framväxten av de folktron kring midsommarnattens magiska krafter. Dessa krafter har illustrerats i böcker och filmer och den mest förankrade riten var att plocka 7 till 9 (beroende på lokalkulturen) midsommarblommor och lägga dem under kudden, samt hoppa över lika många till antalet gärdsgårdar. Den som du sedan drömmer om på natten, den du ska leva ditt liv med.

Gärdesgård, foto: Eva Emilsson

Det finns även andra mer motbjudande riter, som ska vägleda oss i sökandet efter ens livskamrat, såsom att lägga ett äpple under armhålan, förmå den du vurmar för att äta den. Även mensblod, könshår, kärleksört och johannesört kunde smusslas i maten till den man älskar.  Det skulle medföra att den som åt av maten blev kär i dig. Men även mörka krafter som kunde leda till fördärv eller döden. Bland annat dränkte Näcken ner människor i vattendrag genom att trollbinda dem med sin musik eller löften om framgång.

All magi utgick ifrån naturen och dess hälsofrämjande krafter skulle tas tillvara. På natten kunde vissa rulla sig i daggen för att främja sin hälsa. Människor sparade midsommarblommorna till vintern för att lägga i badet, i förhoppningen att de skulle bringa ge kraft under årets mörkaste månader. De torkade blommorna kunde brännas för röken sades kunna bota sjukdomar.

Midsommarkrans, foto: Lisa Stenström

Det mest framstående attributet för midsommar är midsommarstången. Det är dock bara i Sverige vi kallar den för det, medan i andra länder heter den majstång , maibaum eller maypole.  Det är lätt att tro att det är månaden maj som ordet syftar på, men det är från tyskans ”maja”, som betyder smycka med löv. Precis om de tidigare vanföreställningarna har traditionen att löv- och blombekläda midsommarstången och andra objekt en koppling till att växternas magiska egenskaper skyddar människorna från olika missförhållanden.

Midsommarstången har med största sannolikhet spridit sig till Sverige under medeltiden från Tyskland. Dock har utformningen förändrats genom århundradena och vår stång med kord och kransar, påminner inte om längre om Centraleuropas stång med kransar runt en påle.

Midsommardans, foto: Tina
Majstång ”Maibaum” i München. Foto: Mattes

Det finns många som menar att midsommarstången har ett hedniskt ursprung och symboliserar en fallos som befruktar jorden. Även om det skulle kunna vara sant, finns det inga källor som bekräftar teorin.

Även den mest traditionella av danser kring midsommar Små grodorna, är inte har ingen svensk härkomst. Melodin är en fransk militärmarsch och texten utvecklats ur den engelska parodin på samma melodi. Dock är bärandet av folkdräkten och nationaldräkten framväxt ur den svenska samhällsutvecklingen samt innehållet på midsommarmaten. Förutom den traditionella inlagda sillen har färskpotatisen en huvudroll på tallriken samt jordgubben till efterrätt. Alkoholkonsumtionen ökar med cirka 50 % under midsommarveckan, när systembolaget säljer 13 miljoner liter av olika sorter ur sortimentet. Förutsättningarna för att träffa människor, alkoholkonsumtionen och kanske lite av ”magin” i natten, bidrar till att det föds flest barn i slutet på mars, cirka 9 månader efter midsommarveckan.

Källor:

https://www.oppetarkiv.se/video/1091244/varfor-firar-vi

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/midsommar (hämtad 2017-06-16)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/johannes-döparens-dag (hämtad 2017-06-16)
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20990466.ab
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/midsommar (hämtad 2017-06-16)
Varför firar vi midsommar i Sverige?
http://www.dn.se/nyheter/sverige/sma-grodorna-ar-egentligen-en-fransk-militarmarsch/

Bildkällor:
Ole Thomsen - wwww.flic.kr/p/9wg4bC
Guido Reni - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=157991
Lisa Stenström - wwww.flic.kr/p/nLjyRo
Mikael P - www.flic.kr/p/conNBm
Tina - www.flic.kr/p/4NyGWM
Eva Emilsson - www.flic.kr/p/gexba4
Mattes - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=366103

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Religionskunskap

En naturlig avslutning av läsåret i SO är ämnet religionskunskap. Det är ett mycket viktigt ämne som berör alla människor. Ämnet syftar till att alla elever ska utveckla kunskaper om religioner, för att kunna förstå hur vilka olika synsätt på livet som existerar i världen. Genom kunskap om hur religion påverkat mänsklighetens historia och fortfarande vägleder människor i livet, skapar det en förståelse för oss om den mångfald, gemenskap eller motsättningar som ständigt lyfts fram i samtidens globala samhälle.

Religionernas födelse och förankring i samhällena, baserar sig människors behov av ställa frågor om livets mening. De stora världreligionerna, med deras enorma likheter eller fundamentala skillnader, bidrar till att både förmedla svar på dessa frågor men skapar även en gemenskap i deras förhållningssätt till hur världen är beskaffad.

Judendomen och Hinduismen är de hittills äldsta religionen som fortfarande utövas idag. Men långt dessförinnan är det naturreligionerna som dominerar i de inledande små mänskliga samhällena. Det som människorna livnärde sig på och förundrades över, blev även det mest heliga för dem. När väl människan satte sig själv som den främsta varelsen i naturen, utvecklades även gudarna i en mänsklig tappning, men med dock övernaturliga förmågor.

Oavsett om du lever idag eller levde för tusentals år sedan, utvecklar alla människor en livsåskådning. Det betyder att du har ett eget sätt att se på livets mening. Den är en del av din identitet, dvs allt som definierar dig.  Det är naturligt att alla som mer eller mindre delar din livsåskådning, har du lättare att bygga relationer till, skapar förtroende och förståelse för. Allt som skapar motsättningar eller är en motsats till din livsåskådning, är det svårare att relatera och förknippa sig med. Religionskunskap i skolan bidrar till att utveckla kunskaper om människors olika livsåskådningar. Det leder till en ökad insyn och respekt för människors olika förhållningssätt, vilket i ett längre perspektiv motverkar främlingsfientlighet.

Det ska vara upp till varje människa att själv avgöra hur hen vill att sitt liv ska se ut. Ingen ska avgöra vilka delar av din livsåskådning som inte passar in i deras normer, såvida inte ditt förhållningssätt är stigmatiserande eller förespråkar destruktiva handlingar. Det är viktigt för de kommande generationerna att utnyttja fördelarna med ett mångkulturellt samhälle, som en källa till kunskap om hur livsåskådningar kan leva tillsammans utan att se ner på varandra. Det är essentiellt att hitta gemensamma nämnare inom varandras kulturer och i historien, så att man kan bygga en gemensam grund att stå på. Många tror att de kan tala för sin religion, sin Gud eller sitt land, men vem är hen att tala om man sätter sina åsikter i första rummet utan att ta hänsyn till alla andras?

Religion skapar frågor och ger svar, berör och påverkar, ger mening men även förmaning, skapar gemenskap och leder till motsättningar, bidragit till svält och mättat magar, förklarat krig och mäklat fred. Det finns nog ingen annan mänsklig verksamhet som i sin nuvarandes form skänker både så mycket glädje och misär på en och samma gång.


Prenumerera på nya blogginlägg

Påsk

PÅSKEN – inte bara en påse gott och blandat

Det kan te sig lite besynnerligt ibland för många människor, när man tänker efter vilka traditioner vi har vid olika högtider. Påsken är inget undantag. Det är dags att analysera vad som är vad:

Vad betyder ordet påsk?

Ordet påsk kommer från det hebreiska ordet pesah. Det betyder skona eller förbi. Ordet har sedan spridits vidare via arameiskans paska till latinets pascha. Till Sverige kom ordet via kristna missionärer och utvecklats till ordet påsk som vi använder idag. På engelska kallas påsken för easter, som kommer från tyskans ostern. 

Varför firar vi påsk?

Både judendomen och kristendomen är påsken en av de viktigaste högtiderna. Judendomens högtid har sitt historiska ursprung från israelernas uttåg från sin fångenskap i Egypten, då Gud skonade deras barn från de tio stora plågorna.

Uttåget ur Egypten (Foto: James Tissot)

Inom kristendomen är påsken den viktigaste högtiden och firas till minne av Jesus lidande, död och uppståndelseDen har firats sedan kyrkomötet i Nicaea år 325.

Jesus korsfästelse (Foto: Simon Vouet)
När firas påsken?

Påsken firas inom judendomen i april under åtta dagar. Inom kristendomen firas påsken i slutet av mars eller i april. Högtidsdagarna heter skärtorsdag, långfredag, påskafton, påskdagen och annandag påsk. Dock är det bara långfredag, påskdagen och annandag påsk som är kristna helgdagar, eftersom det var på dessa dagar som Jesus dog, återuppstod respektive visade sig. De ortodoxa kristna kyrkorna firar oftast påsken något senare än övriga kyrkor. Datum för påsken varierar från år till år beroende på när det är fullmåne.

Vad finns det för mattraditioner?

Enligt den judiska tradition äter man en måltid på påskens första kväll första som heter seder, vars olika rätter ska påminna om slaveriet och befrielsen. Bland annat dricker man saltvatten samt äter örter och grönsaker med bitter smak, till minne av den hårda tiden som slavar. När israelerna snabbt var tvungen att lämna Egypten hann de inte jäsa sitt bröd. Därför äter man även ett ojäst bröd som kallas matza. Det brukar även serveras lamm, till minne av blodet från lammen som målades på dörrarna till de judiska familjerna i Egypten för att undvika Guds 10 plågor.

Matza (Foto: Yoninah)

I kristendomen ska man fasta 40 dagar innan påsk. Men till skillnad mot Islam får man äta under dagtid. Fastan innebär för de kristna att man genom eftertanke avstår från något, för att vinna något annat och på så sätt komma närmare Gud. I samband med påskafton, dagen som avslutar fastan och Jesus ligger i graven, är ägget i fokus ur flera perspektiv. Man kan gömma godis i ”äggen”, man kan måla ägg och självklart äta dem. Att ägget kommer i så stort fokus beror på att i samband med fastan åt människor allt mindre ägg, men hönorna fortsatte såklart att värpa dem. Därför fanns det stora mängder ägg som kunde förtäras i samband påskafton. Vi har för övrigt en tradition på både jul och påsk att servera och äta många olika mindre rätter, som intas med öl, must och sprit. Bakgrunden till dessa smårätter, bottnar både i ett stort antal historiska förkankringar och lokalkulturella traditioner. Men ska jag ta upp något exempel till som förklarar innehållet på matbordet, beror antalet rätter på traditionen att spara mycket mat till högtiderna och äta sparsamt till de alla andra dagarna. Att vi dricker jul– och påskmust beror på att drycken introducerades i början av 1900-talet som ett alkoholfritt alternativ till maten. Sill, potatis, kött, korv, gravad lax, kokt skinka är andra maträtter som var vanliga för i tiden, men återupplevs nu i samband med våra högtider.

Påskmat (Foto: Johan Dalenius)
Påskkärringar och påskbrev

Det var framförallt under 1600-talet som vidskepligheterna kring människornas samröre med satan och häxprocesserna hade en framträdande roll i samhället. Det berodde på att det under årtionden förekom missväxt och olika infektionssjukdomar. Man letar efter svar på problemen och plågorna och i ett kristet samhälle är det därför lätt att se kopplingen mellan onda händelser och djävulens inverkan. Enligt kristendomen blev Jesus förrådd av Judas (som var i djävulens grepp) på Skärtorsdagen och enligt sägen åkte häxorna till Blåkulla för att träffa djävulen natten före långfredagen när Jesus skulle avrättas. Natten till långfredagen kallades för häxornas natt. Förutom att bränna kvinnor, som misstänktes ha samröre med Satan, gömde människor sina redskap och kvastar för att häxorna inte skulle kunna trollbinda dem och åka iväg. Dessutom tända man påskeldar, som i ett avskräckande syfte. Påskeldarna heter idag för majbrasor och antänds den 30:april.

Påskeld (Foto: Maj-Lis Andersen)

Att tända brasor i syfte att rena, offra eller avhysa är inte grundat i kristendomen, utan har funnit i äldre kulturer såsom den keltiska och även under vikingatiden. Att klä ut sig till häxa, eller påskkärring som det heter idag, startade troligtvis någon gång under tidigt 1800-tal och befästes senare som en tradition för barnen.

Påskagummor och påskagubbar (Foto: Swedennewyork)

I samband med att barnen går påskagumma eller påskagubbe, så lämnar de även över ett påskbrev i utbyte mot godis. Idag brukar påskbrevet innehålla en handritad bild med texten ”glad påsk”, men förr i tiden var påskbreven handskrivna, väl ihopvikna texter, ofta på rim, med lyckoönskningar, kärlekshälsningar eller inbjudan till Blåkulla. Syftet var med dåtidens kasta påskbrev var mer av komisk art, där överlämnandet skulle ske under mycket ljudliga former och samtidigt vara anonymt.

Påskris, påskfjädrar och videkissar

Under påsken utsmyckas många människor sina hem med fjäderbeklädda påskris och videkissar. Påskrisens symboliserar tiden för när Jesus torteras, medan påskfjädrarna har ingen tydlig koppling kristendomen. Fjädrarna hör antagligen ihop med påskens ägg och kycklingar, som symboliserar pånyttfödelse och liv. Förr i tiden piskade familjefäderna sin familj med så kallade fastlagsris, som en påminnelse av Jesus lidande. Videkissar och påskris enligt har enligt folktron förmågan att jaga bort onda andar samt skulle ge välsignelse och hälsa.

Påskris (Foto: Britt-Marie Sohlström)
Påskharen och påskgodis

Precis som jultomten har påskharen ingenting med den kristna eller judiska högtiden att göra. Traditionen kommer från Tyskland och precis som jultomten används påskharen som ett medel för att främja barnens intresse av påsken. Påskharen gömmer godisfyllda ägg i närheten, i syfte att låta barnen få leta efter dem. Varför är haren en symbol för påsken? Jo, dess fortplantningsförmåga gör den till en symbol för överflöd, men även för vårens fortplantingsritualer. Det är därför påskharen förknippas med ägg, en symbol för återfödelse och fruktbarhet.

Att äta påskgodis är både förknippat med avslutningen av fastan på påskdagen, men även en symbol för välmående och överflöd som introduceras under mellankrigstiden men befästs i Sverige efter andra världskriget. I Sverige äter vi mest lösgodis i hela världen. Det beror både på stort utbud och och hög efterfrågan, men just i påskhelgen konsumeras det i snitt 0,5- 1 kg/person.

Påskägg och påskgodis (Foto: Johan Lange)
Källor:

Mattias Axelsson - https://hogtider.wordpress.com/2008/03/17/vad-betyder-ordet-pask/
https://hogtider.wordpress.com/tag/paskmat/
När började vi med påskgodis i Sverige?
Nationalencyklopedin, påsk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/påsk (hämtad 2017-04-07)
Nationalencyklopedin, påsk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/påsk (hämtad 2017-04-07)
http://www.dn.se/kultur-noje/var-kommer-ordet-pask-ifran/
Judiska helgdagar – bildspel
https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_k%C3%B6ket Påskbrev https://sv.wikipedia.org/wiki/Valborgsm%C3%A4ssoafton https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5skris https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5skhare https://sv.wikipedia.org/wiki/P%C3%A5skk%C3%A4rring https://www.svenskakyrkan.se/fastan https://www.svenskakyrkan.se/pask http://www.expressen.se/nyheter/tusentals-ton-godis-saljs-under-pasken/ https://norrbottensmuseumarkeologi.wordpress.com/tag/paskfjadrar/ Stefan Sturesson - http://israelidag.se/kristen-och-judisk-pask-likheter-och-skillnader/ Bildkällor: Wolfgang Sauber - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3186059 Simon Vouet - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1526975 https://www.flickr.com/photos/swedennewyork/ Yoninah - https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=772343 Johan Dalenius - https://www.flickr.com/photos/onasut/ Britt-Marie Sohlström - https://www.flickr.com/photos/ylvas Johan Lange - https://www.flickr.com/photos/langecom/

Prenumerera på nya blogginlägg

Vikingatiden – asatron

Asatron

Under mitten av järnåldern spreds kristendomen genom Europa. Den nådde Norden på 800-talet, men det tog flera hundra år innan de flesta av människorna hade blivit kristna. Forntidens religion i Norden och de germanska folken i Nordeuropa kallas för asatron. Namnet kommer från gudarna som kallades asar, för att de kom från gudariket Asgård. Hade vi alla levt i Sverige på vikingatiden, bad och offrade vi till  Oden, Tor, Frej, Freja och många andra gudar och gudinnor inom den fornnordiska religionen.

Religionen baseras från den bild som människorna hade av sin omvärld. Deras värld de kallade för Midgård och i mitten av låg Asgård som var gudarnas hem. Tillsammans utgjorde dessa världens centrum och gränsen var befäst av en hög mur för skydda den bebyggda jorden. Bakom muren låg världen Utgård.  Utgård var en vildmark, där farliga och onda jättar och demoner levde. Därefter var jorden var omgiven ett världshav, som vaktades av Midgårdsormen och andra monster. Över och under hela världen allt detta sträckte sig det heliga trädet Yggdrasil. Gudarna skyddade människorna i Midgård. Men livet i människornas värld hotades alltid av Utgårds onda jättar och demoner.

Människorna trodde att solen drogs av hästen Skinfaxe över himlen och på natten drogs månen av hästen Rimfaxe.  Morgondaggen trodde vikingarna var dregel från Rimfaxe.

Asatrons gudar

Gudarna inom asatron fyllde olika funktioner i deras religion och i det vardagliga livet. Det var många till antalet, men det var framförallt några stycken som har större betydelse än de andra:

Oden var den mäktigaste guden och regerade över de andra asagudarna. Han var visdomens, stridens, magins och skaldekonstens (poesi) gud. Enligt gudasagorna offrade Oden sitt ena öga och i gengäld fick han två korpar, Hugin och Munin, som flög runt i människornas och gudarnas värld och rapporterade till honom om allt som hände. Oden red på en åttafotad häst som hette Sleipner.

Odens slott kallas för Valhall och alla fallna krigares paradis. Hade en människa visat mod och dött på ett värdigt sätt i strid fick han komma till Valhall i för en evig lyxig återkommande festmåltid.

Tor var Midgårds mäktigaste beskyddare. Han var är krigets och åskans gud. Han kämpade i oändlighet mot Utgårds mörka krafter för att försvara med att försvara människors värld. Förutom sin enorma styrka hade Tor även en magisk stridshammere som kallades för Mjölner.  stridshammare. När det var åskväder trodde människorna att Tor var i strid med jättarna.

Frej och Freja var en fruktbarhetens gud och gudinna. De kunde hjälpa människorna till ett rikt och fredligt. Frej kunde kontrollera vädret, medan Freja påverkade människors och djurs fertilitet. De båda gudarna spelade en stor roll för vikingatidens jordbrukssamhälle, som var beroende av vädret, skörd och fortplantning.

Religionen var en del av människors vardag

Det var inte lätt att leva på vikingatiden. Vädret var mycket kallare än vad det är idag. Livet på bondgården var fysiskt krävande och människorna kämpade för att överleva. Familjen och ätten var en viktig trygghet, men asagudarna erbjöd också stöd i vardagen. Eftersom religionen underströk att gudarna skyddade människorna mot ondskans makter, var det naturligt att människorna var tvungna att visa sin tacksamhet genom offer.

Offer var en religiös ceremoni som oftast bestod av att människorna avstod ifrån en personlig tillhörighet på en helig kultplats. I de enklaste former kunde man avstå en skål med mat, men allt vanligare var det med verktyg och vapen. Vidare var det även vanlig med att offra boskapsdjur, men även människor kunde få avsluta sina liv i denna ceremoni om betydelsen av offret kunde skapa de bästa förutsättningarna för människorna i vardagen.

Ibland offrade folk till fruktbarhetsgudarna eller någon av de andra gudarna för att få deras uppmärksamhet och hjälp i tillvaron. Mest vanligt var sannolikt att offra för att få en bra skörd eller ökat välstånd på annat sätt. Forskning har också visat att det vid enstaka tillfällen förekom människooffer i Norden vid den här tiden.

På vikingatidens var religionen en del av vardagen. Precis som kristendomen genomsyrade asatron den sociala gemenskapen rituella handlingar guidade människan genom hela livet. Tinget (råd och rättsplatsen) var en naturlig plats för religionen. På samma plats där man löste konflikter och dömde straff, kunde användas som kultplats för giftemål eller offerplats. Därför var denna plats såg helig och låg under gudarnas beskydd. Därför fanns det tydliga regler kring hur människorna skulle uppföra sig på dessa platser och man kunde straffas brutalt om man bröt mot den gällande friden.

Kristendomens ankomst och spridning

Asatron i Norden var beroende av att religion var en del av det sociala livet i vardagen för alla människor. När religionen har en gemenam grundsyn för alla människor är den mycket stark och kan sällan påverkas av externa influenser. Men ordningen skulle falla om det skulle uppstå en splittring i grundsynen.

De kristna missionärerna förstod med tiden att splittring är ett måste för att kristensdonen över huvud taget skulle kunna spridas. Genom att fokusera sina energi på att kristna de som hade mest makt i samhället (kungar och stormän) kunde dessa i sin tur kontrollera och påverka resten av befolkningen. Det tog över 300 år från att Ansgar ankom till Birka till att majoriteten av befolkning i Sverige hade överhet asatron. Sakta men säkert dog den nordiska religionen ut. Även om det ur ett kulturellt perspektiv blev en urlakning av den Nordisk identiteten, kom skriftspråket till Norden som en konsekvens av kristendomen. Det är tack vara det som det finns skriftliga källor som berättar existensen om vikingarna religion.

Spåren av asatron idag

Många av asagudarna lever kvar vid namnet på några av veckodagarna:

Tisdagen = Kommer från Odens son Tyr

Onsdagen = är Odens dag

Torsdagen är Tors dag

Fredagen är tillägnad Freja.

Även måndag (månens dag) och söndag (solens dag) kan härledas anses från den förkristna tiden. Den enda veckodag, vars namn inte kan relateras till asatron eller vikingatiden, är lördagen ”löga”. Det ordet härstammar från den senare kristna kulturen och betyder tvätta eller bada.

Vidare finns spår av asatron i flertalet småorter och städer runt om Sverige. Exempel på dessa är Odensbacken, Torshälla, Torsåker, Torsby, Odensvi, Odenplan, Torsborg, Valhalla, Tiveden, Frövi, Ullevi och många många fler.

Källor:

Målning av Mårten Eskil Winge -https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=22007120

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Rhinegold_and_the_Valkyries_p_034.jpg (Rackham, Arthur (illus) (1910)

http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/fornnordisk-religion-och-asatro

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vikingatiden

Prenumerera på nya blogginlägg

Orsaker och konsekvenser

Inom alla SO-ämnen, men för övrigt i alla delar av livet olika sammanhang, finns två centrala begrepp som återkommer mycket ofta: orsak och konsekvens.

För att sätta in begreppen i ett tydlgt sammanhang, måste vi först utgå från en specifik händelse. Inom de samhällsorienterande ämnena tränar sig eleverna på att förstå betydelsen av olika viktiga personer, händelser och processer, genom att ställa två frågor:

– Vad/vilka var orsakerna?

– Vilken/vilka konsekvenser medförde det?

Genom att ställa dessa frågor och få svar på dem, bidrar till att eleverna kan skapa en förståelse kring bakgrunden ”varför” händelsen inträffade. Vidare kan de även förstå hur händelsen påverkade framtiden, genom att få svar på vilka följder ”därför att” positiva såsom negativa som den medförde.

På dagens lektion i historia repeterade eleverna sina kunskaper om vikingafärder. Syftet med dagens lektion var även att eleverna skulle träna på att befästa innebörden av begreppen orsaker och konskvenser, genom att analysera två händelser:

1. Vikingafärdernas start (orsak och konsekvens)

2. Vikingafärdernas slut (orsak och konsekvens)

Genom att skriva in elevernas svar på orsaker och konsekvenser i en matris, blir det lättare att jämföra begreppen i relation till händelserna. En uppställning liknade denna är att föredra vid analyser av olika händelser, eftersom den gynnar eleverna förmåga till att både dra slutsatser av fakta men även deras analytiska och kritiska förhållningssätt till information.


Prenumerera på nya blogginlägg

Religion – överblick

Religion eller trosuppfattning grundar sig på en föreställning om att det finns något som är övernaturligt människan och styr över för allt liv på jorden. Bakgrunden till alla religioner, ligger i människans sökande efter svar på frågor om livet som hon inte fått ännu inte har kunskap om. Hur skapades jorden? Vad händer efter döden? Dessa frågor är centrala frågor som de flesta religioner har svar på. Dock skiljer sig svaren mer eller mindre mellan alla religioner.

Det som de flesta religioner har gemensamt är att det finns ett eller flera väsen som exempelvis en Gud (monoteism), flera gudar (polyteism), andar, själar, som fyller en eller olika funktioner för att förklara hur världen är uppbyggd. Alla som tillhör en religion har ofta en gemensam värdegrund, som bland annat ställer krav på vilka etiska förhållningssätt eller moraliska plikter som man måste anpassa sitt liv till. Följer man dessa ”regler”, så väntas oftast en belöning efter döden.

Religion

Idag vet vi mer om hur världen fungerar än för tusentals år sedan. Okunskap leder till antaganden. Vanliga väderförhållanden eller himlafenomen kunde förr betraktades som magiska. Människor kunde tillskriva naturliga processer, exempelvis som en långdragen tork eller osämja mellan grannar, som en bakomliggande vilja från det övernaturliga. Lösningen för att få svar på frågor eller få bukt med vardagliga problem, utmynnade i olika riter (religiös ceremoni). Exempel på dessa är kristendomens dop, giftermål och begravning. Men även asatrons blot (offer till gudarna) var en naturlig ceremoni under vikingatiden.

Med både människans förmåga att behärska skriftspråket och framförallt med boktryckarkonstens utveckling, kunde människors levnadsregler registreras och skapas i heliga böcker och skrifter som kunde spridas religionen vidare och befästas för kommande generationer i hundratals år. Genom att se tillbaka i tiden på några människor som har betytt mycket för vardera religion skapades även heliga platser. En helig plats kan även vara dem byggnad där människor bedriver riter eller lär sig om sin tro. Varje religion utvecklade även olika symboler, vars innebörd knyts till en eller flera delar av religionens historia eller övergripande syfte.

Vi vet idag att det finns flera tusen olika religioner. Hinduism, och olika versioner av Buddism dominerar östra och södra Asien. Världsreligionerna Kristendom och Islam utgör tillsammans över hälften av jordens befolknings trosuppfattning och utövas i princip alla delar av världen. Tillsammans med Judendomen bildar tre en gemensam monoteistisk grundsyn, där Gud skapade världen och gjorde människan i hans avbild. Men med historiens gång så bildas nya inriktningar och gamla värderingar revideras. Det som i grunden håller ihop alla tre världsreligioner, känns mycket avlägsen idag när framförallt fundamentalister beskriver den egna tron som självklar och oftast överlägsen de andra. Att strida och dö i Guds namn är ingen modern företeelse. Bakgrunden till dagens konflikter mellan dessa religioner, grundar sig i händelser som kan vara alltifrån tiotals till tusentals år gamla.

Dock ökar antalet människor i världen för varje år, som delvis (agnostiker) eller helt (ateister) inte söker svaret på livets frågor i religion. Anledningen till att allt fler människor inte tror på religion, har flera förklaringar. Ju mindre religionen påverkar eller styr människans liv, desto större möjligheter till eget ställningstagande har hon.

Hur ser framtiden ut för religionen?

Genom alla tider har människan försökt få svar på frågor. Så länge vi inte får svara på alla frågor, kommer antagligen religionerna leva vidare. Vissa religioner kommer antingen bli en övergående fas i människans historia, eller så kommer de utvecklas och förändras för att anpassas till den framtida samhället.

Källor:

http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/allmant-om-religion#

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/religion

https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4652083

https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4652098

https://sv.wikipedia.org/wiki/Religion

https://www.flickr.com/photos/k7-k10

Prenumerera på nya blogginlägg

Judar

Judar är en svensk nationell minoritet. De utgör en minoritet i alla världens länder, förutom i staten Israel. En stor del av judarna är inte religiösa, vilket innebär det en stor skillnad att se judar som en etnicitet eller som religion. Förenklat är jude ett sätt att leva, medan judendom som ett sätt att se på världen.

Historia

Judarna som etnicitet härstammar från Mellanöstern och sydvästra Asien. De levde i olika stammar i hundratals år innan i det geografiska området för nuvarande Israel, Syrien, Libanon, Jordanien och Egypten. På grund av erövringar av främmande makter, reducerades stammarna avsevärt. Det var den sista kvarvarande stammen Juda, som gav upphov till begreppet judar.

I samband med den romerska ockupationen i början av vår tidräkning, fördrevs det judiska folket från sitt hemland. Därefter har de, precis som romerna, vandrat och bosatt sig i olika delar av världen. Det är först från och med 1948 som en judisk stat åter kom i bruk.

Bild 1 – Israels tolv stammar
Judarnas resa till Sverige

Den första registrerade kontakten som skapades mellan judar och människorna från Norden är från vikingafärderna vid Svarta havet och Kaspiska havet. Under medeltiden och Stormaktstiden fick Judar inte bosätta sig i Sverige, på grund av att det var förbjudet att tillbe någon annan religion än kristendomen. Därför var alla judar tvungna att konvertera till kristendomen, om det vill bosätta sig i Sverige under slutet av 1600-talet. Under 1700-talet började judarna kunna bosätta sig i Sverige utan att avsäga sig sin religion. Dock fanns det tydliga regler som begränsade judarnas rätt att bosätta sig och yrkesmöjligheter. Det var först 1872 som judarna fick samma rättigheter som alla andra medborgare.

Under slutet av 1800-talet och under 1900-talets första hälft, flydde och förflyttades många judar runt om i Europa. Det ledde till en stor invandring av tusentals judar till Sverige. 1951 införs religionsfrihet och därefter kan man vara jude utan att tillhöra religionen judendomen.

Att agera och vara fientligt inställd mot judar kallas antisemitism. Motsättningar som både etnicitet och religion har varit påtaglig för judarna under tusentals år. Det har blivit en ond spiral, där de samtida förutsättningarna aldrig varit på judarna sida. Hatats fick störst koncekvenser under andra världskriget, då nazisterna dödade sex miljoner judar i förintelsen.

Bild 2 – Överlevare från Buchenwalds koncentrationsläger
Jiddisch – judarnas språk
Ordet Jiddisch kommer från ordet jude. Språket har, precis som romani chib, påverkats och utvecklas på grund av judarnas migration. Jiddisch utgår i grunden från hebreiskan, men har förändrats genom århundraden av influenser av olika språk. Språket har sin samtida grund i tyskan, men kommer även från de slaviska språken samt romani chib. Det finns inga versaler eller gemener och man skriver och läser, precis som arabiska, från höger till vänster. Dock märks fortfarande Hebreiskan i språkets religiösa ord och begrepp samt även i en del av vardagsspråket.

Språket talades främst i Östeuropa under 1600- och 1700-talet talades jiddisch främst i Östeuropa, men fick en större spridning runt ut i världen under 1800-1900-talets förföljelse och emigration. Innan andra världskriget bröt ut fanns över 12 miljoner människor som pratade jiddisch. Idag talas jiddisch av cirka fyra miljoner, varav de flesta bor i USA , Kanada och Europa.

Judarna i Sverige pratade jiddisch kontinuerligt i samband med de fick rätten att bosätta sig på 1700-talet. Trots att en ökad inflyttning till Sverige under 1800- och 1900-talet ökade inte antalet språkutövare. Det beror barnen i större utsträckning inte lärde sig behålla språket när familjerna integrerades i samhället. Idag beräknas det finnas mellan 20.000-25.000 judar i Sverige, varav ca 4.000 av dem kan prata jiddisch. Det finns ytterligare några tusen som kan förstå språket men talar det inte.

 Vill du veta mer om minoritetsspråket jiddish?

 Lektionsanteckning – digitalt: Judar – Jiddisch
Arbetsblad: so-arbetsblad-judar
Lektionsanteckningar:
img_3014
Bild 3 – Lektionsanteckningar
Källor:

Nationalencyklopedin, judar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/judar (hämtad 2017-10-02)
Nationalencyklopedin, judar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/judar (hämtad 2017-10-02)
Nationalencyklopedin, jiddisch. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/jiddisch(hämtad 2017-10-02)
SO-rummet https://www.so-rummet.se/fakta-religion/judarnas-historia-efter-diasporan-135-ekr-fram-till-1800-talet
Judiska församlingen - http://jfst.se/
Minoritet - http://www.minoritet.se/judar
Judiska musseet - http://judiskamuseet.se/
Skolverket - http://modersmal.skolverket.se/jiddisch/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Israeliter

Bildkällor:
Bild 1 - Av Tobias Conrad Lotter - Geography and Map Division, Library of Congress, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=321266

Bild 2 - Av Private H. Miller. (Army) - U.S. Defence Visual Information Center, image #HD-SN-99-02764; NARA image ARC #535561, file #208-AA-206K(31)

Bild 3 - Lektionsanteckningar. ©Niklas Jonsson 2016-11-01

Prenumerera på nya blogginlägg