Praktisk geografi

Både ämnena idrott och hälsa samt geografi har som gemensamt syfte att utveckla elevernas kunskaper om orientering i närmiljö samt om kartans uppbyggnad, färger och symboler. Vidare syftar ämnet geografi till att elevens ska lära sig namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige.

Genom att låta eleverna i årskurs 1-3 träna och befästa färdigheter i väderstreck, rumsuppfattning, sin position och passa kartan skapar de en förtrogenhet i att skapa strategier för sin egen förflyttning.

I årskurs 4 är fokus i ämnet geografi framförallt på Sverige. En praktisk undervisningsmodell, som utgår ifrån eleverna färdigheter i skolgårdsorientering, bidrar till öka deras förståelse för Sveriges namngeografi och de olika delarnas läge i förhållande till varandra.

Sköllerstas skolas skolgård har en avlång utformning, vilket passar att utmärkt ämnesområdet. Jag skapade en karta med Sveriges gränser och symboler med de mer betydande älvarna, städerna, sjöarna och haven, som jag la som ett filter över den befintliga skolgårdskartan. Svaren på de olika geografiska platserna, återfinns på kartans undersida. Eleven  kan därför träna både enskilt eller i grupp, genom att ställa både frågor om vad platsen heter eller var den ligger.


Prenumerera på nya blogginlägg

Träna begrepp – idrott och hälsa

Precis som i alla andra ämnen möter eleverna i idrott och hälsa olika begrepp, som de måste förstå innebörden av och kunna muntligt relatera till i samtal om upplevelser av fysiska aktiviteter.

Dagens lektion i årskurs fem syftade dels till att medvetandegöra för både mig och klassen, den samlade kunskapen om och de idrottsrelaterade begreppen träning och kondition. De delar som inte kunde erinras repeteras för att kunna skapa en förförståelse till det kommande arbetsområdet. Vidare syftade även lektion till att kunna träna på att samtala om begreppen i grupp och träna på att ställa frågor till begreppen.

Genom att samtala i grupper kan eleverna komplettera sin egen kunskap om begreppen. Varje grupp får bestämma vilka svar eller slutsatser som passar bäst till varje frågeställning. När varje grupp (A,B,C&D) presenterat sina tankar inför klassen, både muntligt och skriftligt, kan alla elever ta del och komplettera sina kunskaper om begreppen ännu bredare och djupare.

När eleverna behandlade begreppet kondition, så relaterade alla grupper sin slutsatser till varför (målsättningen) av begreppet. Det var i princip ingen som kom ihåg vad som händer i kroppen och drygt hälften som visste hur de måste träna för att det ska uppfylla den effekten som de dragit slutsats av begreppet. Genom att repetera (några delar av) de fysiologiska effekterna, både muntligt, skriftligt och bildmässigt, har eleverna möjlighet att analysera begreppet genom en röd tråd

  1. HUR: – Vad kan jag träna, – hur länge ska jag träna, – hur ofta ska jag träna.
  2. VAD: – Vilka processer startar i kroppen efter konditionsträning.
  3. VARFÖR: – De positiva konsekvenser för min idrottsutveckling eller hälsa.

Det är av stor vikt att eleverna har en god förförståelse av begreppen. Det är dels viktigt för att kunna sätta in dem i praktiska sammanhang eller vid repetition i samtal om fysiska aktiviteter. Vidare är det essentiellt att inte gå in på detaljnivå på mångfacetterade begrepp. Det kan bli svårt för dem och kunna relatera alla orsaker och konsekvenser till varandra. Låt elevernas förankra en viss del av kunskapen för varje årskurs, bygg på sedan vid nya moment eller kommande läsår.


Prenumerera på nya blogginlägg

Samtala om upplevelser av fysisk aktivitet

I linje med målen och kunskapskraven i läroplanen för grundskolan (lgr11), så syftar inte all undervisning i ämnet idrott och hälsa till att utveckla fysiska, psykiska och sociala förmågor. Läroplanen understryker att eleven ska träna att utveckla sig verbalt och kursplanen för idrott och hälsa är inget undantag. Ämnets syftar bland annat till att:

– Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsätt­ningar att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. (Lgr11)

Kunskapskravet i årskurs 6 är att varje elev ska kunna samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och kan föra resonemang som byggs upp med fakta, hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Ämnet idrott och hälsa har formats efter samtidens krav och forskning. Men att alla elever får en upplevelse av idrottens innehåll, oavsett om det var för 120 år sedan eller i nutiden, har alltid varit densamma. Förmågan att kunna samtala om sina upplevelser är mer ett modernt fenomen.

Hur ska man som lärare gå tillväga för att utveckla de kunskaperna?

A) Redan från förskoleklass måste eleverna bjudas in att delta i samtal om fysiska aktiviteter. De ska uppmuntras att ställa frågor kring genomförande och framförallt träna på utvärdera de olika momenten i undervisningen. Avsluta gärna lektionerna med att låta eleverna berätta vad de tyckte var roligt, vad de tycker var utmanande och vad de skulle göra annorlunda vid nästa tillfälle.

 

B) Mellan årskurs 1 och 3 ska samtalen innan, under  och efter lektionen vara en naturlig de av undervisningen. Progressionen ska ligga i att eleverna ska kunna förklara varför de är av en viss åsikt och uppmuntra dem att utgå endast från sin egen utveckling och inte jämföra sig med andra.

C) I årskurs 4-6 ska eleverna kunna vara förtrogna med att samtala om upplevelser av fysisk aktivitet, med utgångspunkt i deras individuella utveckling. Nu ska de introduceras för idrotts- och hälsomässiga begrepp,  som på ett ytligt/enkelt eller djupt/omfattande sätt beskriver en påverkan på den fysiska, psykiska eller sociala förmågan.

I årskurs 4 ska de träna på att använda sig av begreppen i samtalen, genom olika relatera dem till aktivitets innehåll eller syfte.

I årskurs 5 ska eleven befästa de kunskaparen om begrepp, vilket görs lämpligen genom att blanda teori med praktik. En läxa som konkretiserar begreppen eller glosor som ska avtestas. Därefter kan eleverna träna på att använda när de analyserar en gemens fysisk aktivitet.

I årskurs 6 ska eleverna ha godtagbara kunskaper om och vara förtrogna med att använda begreppen i gemensamma samtal om upplevelser. För att kunna bedöma varje enskild elevs förmåga att resonera med underbyggda resonemang, låtar jag dem enskilt eller i par planera, genomföra och utvärdera en egenvald aktivitet. Syftet med uppgiften är mångfacetterat. Sett dock ur kunskapskravets perspektiv ska eleven kunna, med bakgrund till sina kunskaper om ord och begrepp som påverkar den fysiska, psykiska och sociala förmågan, påvisa för läraren att hen kan dra dra slutsatser om vilka begrepp som påverkar kroppen i samband med sin aktivitet.

Källor:

Läroplanen för grundskolan (LGR11)
https://pixabay.com/sv/team-lagsporter-idrott-laganda-538078/
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Linggymnastik_Gymnastiska_Centralinstitutet_Stockholm_1893,_gih009.jpg

Prenumerera på nya blogginlägg

Innebandy – teknikträning

Innebandy – teknikträning

Ämnet idrott och hälsa syftar till att bland annat utveckla allsidiga
rörelseförmågor och skapa intresse för att vara fysiskt aktiva. I grundskolans lägre åldrar är det viktigt skapa intresse för olika former av rörelser och idrotter, så att alla utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga.

Innebandy faller under kunskapskravet sammansatta motoriska grundformer i kombination med redskap, men idrottens utformning och genomförande bidrar till att utveckla många fysiska, mentala och sociala förmågor. Förutom färdigheter som rumsuppfattning, spelstrategier, verbal och ickeverbal kommunikation, kondition, reaktionsförmåga, bedöma skaderisker, så är innebandy en mycket bra träningsform för din fin- och grovmotorik. I idrotter, där man använder sig av händerna eller ett redskap med händerna, tränar man sin öga-handkoordination.

På filmen förevisar jag olika exempel på hur elever i årskurs 1-6 kan träna på sin öga-hand koordination genom en teknikbana. Banans olika moment syftar till att träna och befästa flera motoriska färdigheter.

Begreppet koordination betyder kontroll och samordning av viljemässiga rörelser så att dessa blir välavvägda och ändamålsenliga. Öga-handkoordination betyder förmågan hos din kropp att bedöma information med dina ögon, för sedan styra din hand för utföra en uppgift.

En god öga-handkoordination leder även till bättre resultat i redskapsidrotter som golf, tennis, pingis, men är helt vital i idrotter där händer kan göra skillnad mellan succé och katastrof, såsom gymnastik, spjutkastning och boxning. Bortser du från de idrottsliga aspekterna,  förbättrar även öga-handkoordination din förmåga att utföra vanliga vardagliga aktiviteter, såsom att skriva en text, köra bil, spela musikinstrument eller finhacka lök.

Källor:
LGR11 - http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/koordination
http://wolber.se/ovningar-bollkontroll-koordination/

Prenumerera på nya blogginlägg

Uptown funk

Vecka 46-48 kommer alla elever i årskurs 4-6 att träna på en fitness/showdance. Genom dansen tränar eleverna bland annat sin taktkänsla, smidighet, balans, rörelseminne, kondition, rumsuppfattning, koordinationsförmåga och mycket därtill. Dans är en mycket bra träningsform som ska skapa glädje och inlevelse. Det är viktig att på tidig nivå göra dansen som en naturlig del av ämnet idrott och hälsa, vilket skapar bra förutsättningar att alla elever ser aktiviteten som bra inslag i sin fysiska, psykiska och sociala utveckling.

Länken nedan finns dansen i sin helhet på youtube. Eleverna kan vid behov använda videon som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Exempelvis som extra träning hemifrån eller som träning inför uppvisning för mig vecka 48.


Prenumerera på nya blogginlägg