Praktisk geografi

Både ämnena idrott och hälsa samt geografi har som gemensamt syfte att utveckla elevernas kunskaper om orientering i närmiljö samt om kartans uppbyggnad, färger och symboler. Vidare syftar ämnet geografi till att elevens ska lära sig namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige.

Genom att låta eleverna i årskurs 1-3 träna och befästa färdigheter i väderstreck, rumsuppfattning, sin position och passa kartan skapar de en förtrogenhet i att skapa strategier för sin egen förflyttning.

I årskurs 4 är fokus i ämnet geografi framförallt på Sverige. En praktisk undervisningsmodell, som utgår ifrån eleverna färdigheter i skolgårdsorientering, bidrar till öka deras förståelse för Sveriges namngeografi och de olika delarnas läge i förhållande till varandra.

Sköllerstas skolas skolgård har en avlång utformning, vilket passar att utmärkt ämnesområdet. Jag skapade en karta med Sveriges gränser och symboler med de mer betydande älvarna, städerna, sjöarna och haven, som jag la som ett filter över den befintliga skolgårdskartan. Svaren på de olika geografiska platserna, återfinns på kartans undersida. Eleven  kan därför träna både enskilt eller i grupp, genom att ställa både frågor om vad platsen heter eller var den ligger.


Prenumerera på nya blogginlägg

Sveriges älvar

Precis som vid skapandet av majoriteten av Sveriges sjöar, formade den tillbakadragande inlandsisen och den efterkommande landhöjningen vårt naturlandskap. Dessa geologiska mekanismer utformade förutsättningarna våra vattendrag. Som en naturlig del i vattnets kretslopp, strömmar vattnet i vattendragen genom gravitationen (från hög- till låglandskap) från en källa (avrinningsområde) till utlopp (hav, sjö eller annat vattendrag). Avrinningsområdet är ett landområde bidrar med vatten till vattendraget.

Göta älv – (Foto Andreas Börjesson)

Flod och älv har samma betydelse, men i Sverige har benämner vi våra större vattendrag som älvar. Det gör man även våra grannländer Norge och Finland. De mindre vattendragen heter å och bäck. En fors är en del av ett vattendrag med en brant lutning som orsaker en högre vattenhastighet. Eftersom älvarna för med sig mycket vatten skapar det goda förutsättningar att bygga vattenkraftverk för att producera elektricitet.

Indalsälven – Midskogs vattenkraftverk Ragunda (Foto: NCC AB)

Det finns fisk i vattendragen, även om kraftverken och industrier bidrar till föroreningar i vattnet och utrotning av olika arter. Arter som ål, id, öring och sik är rödlistade, vilket betyder att de hotas att dö ut. Kalixälven, Torne älv är dock två älvar som det inte finns några dammar som påverkat vattnet flöde.

Kalixälven (Foto: Maja Manner)

Det stora antalet vattendrag är en mycket viktig naturresurs för Sverige. De bidrar till att skapa energi, försörjer samhället med vatten, möjligheter till fiske och bidrar även med möjligheter till rekreation. Var du än reser i Sverige kommer vägarna att korsas av större eller mindre vattendrag. Det finns 119 huvudvattendrag i Sverige. Det är ett vattendrag som rinner ut i havet och har ett avrinningsområde som är större än 200 km2 .

Sveriges vattendrag (Foto SMHI)
Sveriges vattenföring (Foto: SMHI)

 

 

I denna publikation från SMHI finns det utökad information om Sveriges vattendrag

Källor:
Nationalencyklopedin, älv.   http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/älv (hämtad 2017-04-03)
https://www.smhi.se/publikationer/sveriges-vattendrag-1.10715
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_vattendrag_i_Sverige
Nationalencyklopedin, älv. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/älv (hämtad 2017-04-03)
https://sv.wikipedia.org/wiki/Fors_(vattendrag)
Nationalencyklopedin, vattendrag. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vattendrag(hämtad 2017-04-03)

Bildkällor:
Göta älv-Andreas Börjesson-https://www.flickr.com/photos/excesslight/
Indalsälven Midskogs vattenkraftverk Ragunda
https://www.flickr.com/photos/ncc_ab
https://www.flickr.com/photos/majamanner/
https://www.smhi.se/publikationer/sveriges-vattendrag-1.10715

Prenumerera på nya blogginlägg

Sveriges geografi

Sveriges demografi
I Sverige bor 10 miljoner människor (2016). De största staden är huvudstaden Stockholm med över 1 miljoner invånare. Därefter följer i ordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås och Örebro, som alla har över 100´000 till 500´000 invånare i tätorten.
 
Sveriges är ett glesbefolkat land. Det bor endast 24 personer / km². De flesta människor (85%) bor i  i södra delen av landet i framförallt mindre eller större städer. Sedan 1800-talet har människor från landsbygden flyttat till städer (urbanisering), främst för att kunna få ett arbete. Urbaniseringen avbefolkar landsbygden, vilket får konsekvenser för levnadsvillkor för de som bor kvar. 
Befolkningstäthet – antal invånare / km²

20 % av befolkningen är antingen födda utomlands eller har föräldrar som båda kommer från ett annat land.

Den äldre generation är många till antalet. Det beror på att människor lever allt längre. Medellivslängden för män är 80 år och för kvinnor 84 år. Sverige ökat sin befolkning med ca 1 % om året, vilket beror på höga födelsetalen i kombination med stor invandring. Det leder till att folkökningstakten för samtiden är förhållandevis hög.

Källor:

Nationalencyklopedin, Sverige. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/sverige(hämtad 2017-03-14)
http://www.so-rummet.se/kategorier/geografi/varldsdelar-och-lander-geografi/europa-geografi/sveriges-geografi#
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/markanvandning/kust-strander-och-oar/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sverige/Geografi

Bildkällor:
Av Koyos - Own work by uploader + Online Map Creation, http://www.aquarius.ifm-geomar.de/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6738518
Av Koyos - Own work by uploader + Online Map Creation, http://www.aquarius.ifm-geomar.de/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6825914
Av Avopeas - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=56789511

Prenumerera på nya blogginlägg

Sveriges städer

Stad kommer från ordet plats och skulle i sin enkelhet kunna beskrivas som en avgränsad geografisk område med flertalet byggnader och bofasta människor. Är det inte samma sak som en ort, kanske du tänker?  Jo, det har du helt rätt i. Men bakgrunden till att bebyggelse kan benämnas på olika sätt bottnar både ur en geografisk aspekt och den historiska samhällsutvecklingen.

Hallsberg

Under slutet av vikingatiden började städer att bildas i Sverige. En av de kända stora och äldre stöder ligger i skånska Uppåkra, mellan Lund och Staffanstorp. Fler exempel på äldre städer från slutet av järnåldern och början på medeltiden är Sigtuna, Lödöse, Skänninge och Söderköping. Det var under medeltiden som städerna på allvar började växa fram överallt. Människor bosatte sig nära vattendrag, därför det var en bra förutsättning för överlevnad.

Lund och Uppåkra i bakgrunden

I och med medeltidens förändring av fördelningen av samhällsklasser (Adel, präster, borgare och bönder), skapades det lagar för vilka som fick bosätta sig och verka i städerna. Det kallades för stadsprivilegier. De som omfattades av dessa var borgare och var till yrket handelsmän eller hantverkare. Kung Magnus Eriksson utarbetade under 1350-talet en allmän stadslag till alla städer. Resten av landsbygden omfattades av en gemensam landslagen. I stadslagen stod det bland föreskrifter för att minska risken för bränder, tomtförsäljning, gatu- och byggnadsregler och handel mm. Dessa lagar och privilegium förändrades och under de kommande århundradena, men fortsatte att juridiskt särskilja städer från orter. Under 1800-talet åtskiljdes områdena i exempelvis stadskommuner och landskommuner. Dock efter kommunreformen 1971, finns inga skillnader kvar mellan städer och orter. Det är bara till namnen och till historien vi kan åtskilja dem. Idag har dessa städer och dess invånare samma rättigheter och skyldigheter än resten av samhället.

Präst, riddare och bonde

De svenska städerna var i början ganska små och hade sällan lite mer än tusen invånare. I början av medeltiden låg städerna, precis som under vikingatiden, ofta vid vattnet. Det var en nödvändighet för både konsumtion och transport. Förutom tillgång till vatten, koncentrerade sig människorna sina bostäder kring viktiga handelsplatser. Städernas gator anpassades efter naturen hade i därför i början krokiga, smala och backiga gator. Med tiden förändrades städernas utseende. I mitten fanns ett torg, som användas som marknadsplats, samt en kyrka och rådhus byggda av sten. Kring dessa byggnader och platser utvidgades och kompletterades städerna med omliggande verkstäder, stall, magasin mm. Handelsmännens hus låg närmare centrum än hantverkarnas. Vissa städer, som Visby och Kalmar, hade goda försvarsverk som murar eller vallgravar. Utanför staden hade borgarna sina åkrar och betesmarker.

Visby under medeltiden

Under vasastiden och och stormaktstiden ökade stadsbyggnaden i Sverige markant. Det anlades cirka 50 städer och flertalet planerades, men uppfördes aldrig. Under 1600-talet började man bygga städer med huvudgator och mindre gator i formen av ett rutnät. Det finns flera anledningar till detta. Dels vill man enklare förbinda torg, kyrkan och rådhus med varandra, förenkla olika former av transporter och försvarsförmågan av staden, minska risken för bränder och smittspridning mm.

Askersunds stadsplanering 1643

Genom Sveriges militära framgångar i trettioåriga kriget hade landet fått en betydande ställning i Nordeuropa. Därför ansågs det vara en förutsättning att utveckla utformningen av stadsplaneringen för att kunna upprätthålla stormaktsroll. Under 1600-talet uppkom flera speciella försvarsanläggningar kring städer, så kallade fästningsstäder. De städer som utgjorde en särskild viktigt plats för rikets säkerhet fick omgivande stjärnfort med vallgravar. Staden i sig utformat med ett rätvinkligt mönster.

Göteborgs stadsplanering 1644

Med industrialiseringen av Sverige i på 1800-talet och början av 1900-talet byggdes industrier i städerna. Då växte arbetarna fram som en ny samhällsgrupp. De som inte kunde få arbete på landsbygden, flyttade ofta in till städerna. I samband med detta togs de gamla reglerna för städerna ur bruk och nu fick alla människor syssla med handel och hantverk. Det medförde förändringar i stadsplaneringen i samhällsskikten. Nu började ett annat klassamhälle med låginkomsttagare, medelklass och höginkomsttagare. Därför skapades det bostadsområden, som anpassades efter de olika klasserna. Stora hyreshus, med små lägenheter i vissa områden för arbetarna, små villor för medelklassen och höra hyreshus med stora lägenheter för de rika.

Stockholm
Örebro

Städernas utveckling är intressant, eftersom dess utformning utgår både från geografin, påverkas om samtidens förändring och bär spår av vår historia. Det är lätt att bara se en stad som är uppdelad i olika byggnader för affärer, industrier och bostäder. Det är lätt att se problem med bullrig trafik och miljöproblem och fördelar med omfattande arbetsmarknad. Idag bor över hälften av världens befolkning bor i städer och urbaniseringen ser inte ut att minska.

Källor:
Nationalencyklopedin, stad. http://www.ne.se/uppsla
gsverk/encyklopedi/enkel/stad (hämtad 2017-03-13)
Nationalencyklopedin, stad. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stad (hämtad 2017-03-13)
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stadsplanering_i_Sver


Bildkällor:
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Lund_and_Uppakra_in_Sweden.jpg#mw-jump-to-license
Av Okänd. - "Cleric, Knight and Workman representing the three classes", a French School illustration from Li Livres dou Santé (late 13th century, vellum), MS Sloane 2435, folio 85, British Library/Bridgeman Art Library; losslessly adapted from http://web.archive.org/web/20060115103059/http://www.uflib.ufl.edu/hss/medieval/., Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=504006
https://www.flickr.com/photos/arenamontanus/
https://www.flickr.com/photos/Paulius/ Malinovskis/134741223@N04/21738864561
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Medeltida_Visby.jpg#mw-jump-to-license
https://commons.m.wikimedia.org/wiki/File:Askersund_1643.jpg#mw-jump-to-license
Av Kiettil Klaesson - Lantmäteriverket, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=8114830

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Slätter och odlingslandskap

Det tydligaste spåret av mänsklig verksamhet från luften är det vackra åkerlandskapet. I det skogrika Sverige koncentreras jordbruket till de öppna slätterna och näringsrika jordarna, som framförallt finns nära kusterna och i södra delen av landet.

Begreppet slätt är ett landområde som består av ett öppet och platt landskap. Några geografiska exempel på slätter med jordbruk är Österlen, Söderslätten och Lundaslätten (Skåne), Dalboslätten (Dalsland), Närkeslätten, Östgötaslätten och Västgötaslätten.

Slätter tillhör begreppet naturlandskap, eftersom det är naturen som format dem. Jordbruksmark och odlingslandskap tillhör begreppet kulturlandskap eftersom det påverkas och omvandlats av mänsklig aktivitet. Med odlingslandskap menas den mark som brukas av våra bönder, det vill säga alla åkrar, ängar och hagar.

Kulturlandskapet skapades under bondestenåldern (ca 4000 f.kr.) , med introduktionen av fasta boplatser där människorna levde året runt. Det var dock framförallt under bronsåldern ca (1800 – 500 f.kr.) som många spår av ett utvidgat jordbruk och boskapsskötsel finns kvar idag (fornåkrar). En allt större växande befolkning, teknisk utveckling och ett gynnsamt klimat bidrog till en omfattande expansion av jordbruket. Lämningar från boplatser under järnåldern (500 f.kr. – 1050 e.kr.) påvisar att slätterna

Ända fram till början av 1900-talet fortsatte expansionen av åkermarken. 1919 har den sin största utbredning på ca 37’900 km². Därefter har den kontinuerligt minskat med ungefär en tredjedel och ligger i nutiden på runt 26’000 km². Det innebär att cirka 6-8 % av landet totala yta är jordbruksmark.

Jordbruksgrödor

På jordbruken runt om i Sverige odlas vanligen idag alltifrån vete, råg, korn, havre, raps, potatis, majs, lin, ärtor och bönor mm. Dessa används sedan både till livsmedelsindustrin och matlagning, som djurfoder eller exporteras utomlands. Många grödor som vi inte odlar i tillräckligt stor utsträckning måste vi importera från andra länder. Ett exempel på det är socker. Eftersom vi odlar allt mindre sockerbetor, måste Sverige importera sockerprodukter för ca 2,8 miljarder kronor varje år till livsmedels- och läkemedelsindustrin.

Det finns för och nackdelar att Sverige inte kan tillgodose sina behov av jordbruksprodukter. Det är ett stort ansvar att kontinuerligt utvärdera efterfrågan på lång sikt i en värld som ständigt förändras.

Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sl%C3%A4tt
https://sv.wikipedia.org/wiki/Odlingslandskap
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kulturlandskap (hämtad 2017-03-07)
Av I, Luc Viatour, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=998412
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85ker
Av Bjoertvedt - Eget arbete, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=40251108
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Markanvandningen-i-Sverige/12850/12857/Behallare-for-Press/Markanvandningen-i-Sverige-2005-367523/
Av Koyos - Own work by uploader + Sveriges nationalatlas, sna.se, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6756277
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/jordbruksgrodor.4.373db8e013d4008b3a18000234.html
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Utrikeshandel/Sveriges-export--och-importprodukter/

Prenumerera på nya blogginlägg

Regn och grundvattennivå

Det är tråkigt när det regnar! …Eller?

Vi kommer kanske få ändra vår uppfattning om känslorna av nederbörd. Just nu bidrar den torra vintern med låga grundvattennivåer vilket tydligt kan avläsas på lågt vattenstånd i sjöar och vattendrag runt om i hela Sverige. Det är ett tydligt exempel på hur jorden påverkar människan. 

På grund av att det råder låga till mycket låga grundvattennivåer på många håll i Sverige kan få den allvarliga konsekvensen att sommarens vattenförsörjningen är i stor fara. Det krävs mycket stora mängder nederbörd under de kommande månaderna få ett bättre utgångsläge inför sommaren.

Kumlas och Hallsbergs dricksvatten kommer till största delen från sjön Tisaren. Från en vik som vid Skogaholm pumpas sjövattnet till reningsverket i Kumla och sedan pumpas ut i ledningar till både Kumla och Hallsbergs kommun.

Men vattennivån i Tisaren är mycket lågt. Dels på grund lite nederbörd, men dessutom för att Askersunds kommun tagit vattten för att sanera gammal impregneringsanläggningvid Åsbro.  

Vattenverken i framförallt södra Sverige är oroliga och från kommunernas håll kommer varningsinformation och restriktioner fortlöpande utkomma till vattenslukanse företag, men även till hushållen. Att fylla sina poolerna med vatten, kanske inte kommer vara en möjlighet.  

Om de låga grundvattennivåerna är en konsekvens av de globala klimatförändringarna går med största sannolikhet att inte fastställa i nuläget. Men i och med Golfströmmens förändring kommer klimatet att påverkas i Norden. Därför bör vi njuta när det regnar och längta efter kraftiga utspridda skurar!

Källor:

http://www.sgu.se/om-sgu/press/pressmeddelanden/2017/februari/laga-grundvattennivaer-baddar-for-vattenkris-i-sommar/

http://www.sydnarkenytt.se/kumla/artikel/varnar-foer-vattenbrist#.WLh3G2l87YU

http://www.sydnarkenytt.se/sydnarke/artikel/extrapumpar-foer-dricksvattnet#.WLh33Gl87YU

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/8/88/Sweden_%C3%96rebro_location_map.svg

Prenumerera på nya blogginlägg

Sveriges landskap

Sveriges landskap

Ett landskap är ett geografisk område, som är spår av Sveriges historia. Under järnålder var dessa landskap självstyrande och hade egna lagar. Utgångspunkten för landskapen är Under 1600-talet avskaffades landskapens politiska och ekonomiska inflytande och istället övertogs dessa befogenheter av olika län. Idag har landskapen fortfarande ingenting med att göra med politik, utan utgör snarare en form av kulturhistoria som understryker den stora variationen av hur vårt land formades och uppvisar stora skillnader på vad Sverige egentligen är.

För blotta ögat råder det stora skillnader mellan landskapens natur- och kulturlandskap. Från de bördiga, platta och öppna markerna i Skåne till Lapplands urskog och kalfjäll. Människor tenderar att flytta och bosätter sig alltmer i städer och i den södra delen av landet. Varje landskap uttrycker sin egen identitet genom exempelvis musik, arkitektur och språkliga dialekter.

Det finns 25 landskap i Sverige och 21 län eller regioner. Vissa landskap kan vara ett län, men i många fall har gränserna blivit förskjutna för att bättre anpassas till befolkningsmängden och det politiska inflytandet. Länen är vidare indelat i kommuner, för att främja politiken på lokal nivå. Idag finns det 290 kommuner i Sverige. Det kan tyckas vara många till antalet, men för bara 70 år sedan fanns det drygt 2500 st.

Landskapsfakta 

Det råder kulturella och geografiska skillnader mellan alla Sveriges landskap. För att understryka och urskilja olika ytterligheter i landskapens natur- och kulturlandskap, följer nedan två matriser där du kan läsa bland annat kring landskapens största sjö, högsta berg, befolkningsmängd och landskapsdjur. De olika växt- och landskapsdjuren och geografiska fakta ger en liten beskrivning av landskapens natur och om du jämför befolkningsmängden med landskapens yta, kan du dra slutsatser om befolkningstätheten för varje landskap.

Landskap
Största sjö
Största vattendrag
Högsta berg
Blekinge Halen Mörrumsån Rävabacken (189 m ö.h.)
Bohuslän Bullaresjöarna Göta älv Björnerödspiggen (222 m ö.h.)
Dalarna Siljan Dalälven Storvätteshågna (1 204 m ö.h.)
Dalsland Stora Le Dalslands kanal Baljåsen (301 m ö.h.)
Gotland Bäste träsk Gothemsån Lojsta hed (81 m ö.h.)
Gästrikland Storsjön Gavleån Lustigknopp (402 m ö.h.)
Halland Lygnern Nissan Högalteknall (226 m ö.h.)
Hälsingland Dellensjöarna Ljusnan Garpkölen (671 m ö.h.)
Härjedalen Storsjön Ljusnan Helagsfjället (1 796 m ö.h.)
Jämtland Storsjön Indalsälven Storsylen riksröset (1 743 m ö.h.)
Lappland Torne träsk Luleälven Kebnekaise (2 099 m ö.h.)
Medelpad Holmsjön Indalsälven Myckelmyrberget (578 m ö.h.)
Norrbotten Miekojärvi Luleälven Vitberget (594 m ö.h.)
Närke Vättern Svartån Tomasbodahöjden (298 m ö.h.)
Skåne Ivösjön Rönne å Maglaröd (212 m ö.h.)
Småland Vättern Lagan Tomtabacken (377 m ö.h.)
Södermanland Mälaren Nyköpingsån Skogsbyås (124 m ö.h.)
Uppland Tämnaren Fyrisån Tallmossen (Upplandsberget, 118 m ö.h.)
Värmland Vänern Klarälven Granberget (701 m ö.h.)
Västerbotten Bygdeträsket Umeälven Åmliden (551 m ö.h.)
Västergötland Vänern Göta älv Galtåsen (362 m ö.h.)
Västmanland Mälaren Svartån Fjällberget (466 m ö.h.)
Ångermanland Tåsjön Ångermanälven Tåsjöberget (635 m ö.h.)
Öland Hornsjön Rösslösa (Galgbacken, ca 58 m ö.h.)
Östergötland Vättern Motala ström/Göta kanal Stenabohöjden (328 m ö.h.)
Landskap
Yta (km²)
Folkmängd (2014)
Landskaps- blomma/växt
Landskaps- djur
Blekinge 2 941 152 757 kungsljus
(eller ek)
ekoxe
Bohuslän 4 473 293 928 vildkaprifol knubbsäl
Dalarna 29 086 277 354 ängsklocka berguv
Dalsland 3 708 49 380 förgätmigej korp
Gotland 3 140 57 161 murgröna igelkott
Gästrikland 4 181 150 660 liljekonvalj tjäder
Halland 4 786 314 212 hårginst lax
Hälsingland 14 264 129 151 lin lo
Härjedalen 11 954 9 764 mosippa brunbjörn
Jämtland 34 009 112 997 brunkulla älg
Lappland 108 561 92 539 fjällsippa fjällräv
Medelpad 7 058 124 440 gran skogshare
Norrbotten 26 671 193 384 åkerbär lavskrika
Närke 4 126 200 859 gullviva hasselmus
Skåne 11 027 1 271 779 prästkrage kronhjort
Småland 29 330 728 813 linnea utter
Södermanland 8 388 1 267 950 vit näckros fiskgjuse
Uppland 12 676 1 524 578 kungsängslilja havsörn
Värmland 18 204 312 110 skogsstjärna varg
Västerbotten 15 093 214 894 kung Karls spira storspov
Västergötland 16 676 1 279 030 ljung trana
Västmanland 8 363 296 574 mistel rådjur
Ångermanland 19 800 130 344 styvmorsviol bäver
Öland 1 342 24 987 ölandssolvända näktergal
Östergötland 9 979 435 219 blåklint knölsvan
Källor:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/landskap
http://www.ne.se/uppslagsverk/figur/tabell/landskap-landskapsfakta
Av Koyos - Sverigekarta-Landskap.svg by User:Lapplänning, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6645422
Av Koyos - Own work by uploader + Online Map Creation, http://www.aquarius.ifm-geomar.de/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6738518

Prenumerera på nya blogginlägg

Geografi – Sveriges sjöar

Sveriges sjöar

Sverige är ett sjörikt land. Det beror framförallt på att när inlandsisen drogs sig norrut, skapade den gropar som fylldes med vatten med från smältande is. Men sjöar kan även bildas på andra sätt. Vättern skapades av en jordbävning för över 40 miljoner år sedan och Siljan bildades på grund av ett meteoritnedslag.
Det finns över hundratusen sjöar som tillsammans utgör upp till 10% av vårt lands yta.
De flesta sjöar är ganska små, men cirka 94’000 av dem är till ytan minst 100 meter x 100 meter stora (=0,01 km²). Det finns 23 sjöar som är över 100 km².

Sjöarna är utspridda över hela landet, men det finns flest längst upp i norra Sverige. Av Sveriges 290 kommuner är det 6 som saknar sjöar, vilket kan jämföras med Arjeplogs kommun som har 8727 st.

Yta, volym och djup

Vänern är till ytan landets största sjö (5519km²), men har även störst vattenvolym (153 000 miljoner m³). Många kanske tror att ytan och vattenvolym hör ihop, men det beror helt på vilket djup en sjö har för att kunna räkna ut vattenvolymen.

Hjälmaren är till exempel Sveriges 4:e största sjö till ytan. Men tittar man till vattenvolym hamnar den mycket längre ner på listan med anledning av att den är mycket grund. På det djupaste stället är Hjälmaren bara 18 meter. Det kan jämföras med Sveriges djupaste sjö Hornavan som är minst 221 meter djup.

Sjöarnas namn

Cirka 30000 sjöar i Sverige har ett namn, men ännu fler är namnlösa. De vanligaste namnen på sjöar är Långtjärnen, Svarttjärnen, Stortjärnen, Aborrtjärnen och Lillsjön.

Namnen beror ofta på sjöns form, storlek eller sin plats i jämförelse med andra sjöar. Det kan man exempelvis förstå om sjönamnet innehåller något av orden Norra, Södra, Västra, Östra, Övre och Nedre, samt om det har någon av förstavelserna Stor-, Mellan- eller Lill.

Till viss del kan även slutstavelsen utgöra en ledtråd var i landet sjön kan ligga.  Namn som slutar på –gölen och –dammen är vanliga i södra Sverige, medan –jaure, -järvi, -sel och -avan finns framförallt i de norra delarna av landet.

Vattnets kretslopp

Där det finns sänkor (gropar) i jordytan bildas det sjöar av det vatten som kommer från regnet. Antingen fylls sjön på med vatten direkt genom nederbörd på sjöytan, eller så fylls den på genom att vatten rinner till sjön via marken eller vattendrag, som floder eller bäckar.

Vatten lämnar även sjöar på naturlig väg (avdunstning, utlopp) eller via mänsklig påverkan (dricksvatten)

Vattnet på vår jord cirkulerar i ett ständigt kretslopp; ånga avdunstar från sjöar och hav och faller ned som regn och snö. En del av vattnet tas upp av växternas rötter och avdunstar genom växterna. Resten tränger djupare ned och blir till grundvatten, som långsamt rör sig genom jordlagren och berggrunden för att slutligen rinna ut i sjöar, hav och vattendrag igen. (sgu.se)

Frågor – Sveriges sjöar

1. Ungefär hur många sjöar finns det i Sverige?

2. I vilken del av Sverige finns det flest sjöar?

3. Hur många av landets kommuner har sjöar?

4. Vilka är Sveriges (till  ytan) fem största sjöar?

5. Vilka är Sveriges fem vattenrikaste sjöar?

6. Vilka är Sveriges fem djupaste sjöar?

7. Hur kan namnen berätta något för oss om sjöarna?

8. Beskriv och rita kortfattat vattnets kretslopp.

Övrig läsning – Sveriges sjöar

http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/sveriges-15-storsta-sjoar/

Källor:
http://www.bioresurs.uu.se/myller/sjo/sjotid1.htm
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/sveriges-sjoar-1.4221
https://vattenportalen.se/fov_sve_djup_sot_sjoar.htm
Vattneta kretslopp - SMHI, från https://vattenportalen.se/fov_kretslopp.htm
http://www.sgu.se/om-geologi/vatten/

Prenumerera på nya blogginlägg

Orsaker och konsekvenser

Inom alla SO-ämnen, men för övrigt i alla delar av livet olika sammanhang, finns två centrala begrepp som återkommer mycket ofta: orsak och konsekvens.

För att sätta in begreppen i ett tydlgt sammanhang, måste vi först utgå från en specifik händelse. Inom de samhällsorienterande ämnena tränar sig eleverna på att förstå betydelsen av olika viktiga personer, händelser och processer, genom att ställa två frågor:

– Vad/vilka var orsakerna?

– Vilken/vilka konsekvenser medförde det?

Genom att ställa dessa frågor och få svar på dem, bidrar till att eleverna kan skapa en förståelse kring bakgrunden ”varför” händelsen inträffade. Vidare kan de även förstå hur händelsen påverkade framtiden, genom att få svar på vilka följder ”därför att” positiva såsom negativa som den medförde.

På dagens lektion i historia repeterade eleverna sina kunskaper om vikingafärder. Syftet med dagens lektion var även att eleverna skulle träna på att befästa innebörden av begreppen orsaker och konskvenser, genom att analysera två händelser:

1. Vikingafärdernas start (orsak och konsekvens)

2. Vikingafärdernas slut (orsak och konsekvens)

Genom att skriva in elevernas svar på orsaker och konsekvenser i en matris, blir det lättare att jämföra begreppen i relation till händelserna. En uppställning liknade denna är att föredra vid analyser av olika händelser, eftersom den gynnar eleverna förmåga till att både dra slutsatser av fakta men även deras analytiska och kritiska förhållningssätt till information.


Prenumerera på nya blogginlägg