Sveriges landskap – elevarbete

I denna uppgift ska du välja ett landskap som du ska skapa en digital presentation om.

Så här gör du:

1. Välj ett av Sveriges 25 landskap.

2. Lär dig kunskaper om landskapet, genom att välja att svårighetsgrad på källan:

3. Öppna ett nytt dokument i Keynote, Words eller Pages.

4. Skapa en presentation med text och bilder som ska innehålla:

  • Lanskapsnamn
  • Landskapsdjur + Landskapsblomma
  • Bild/karta över landskapet +  angränsande landskap
  • De största/viktigaste:
    1. Städerna/Orterna
    2. Sjöarna
    3. Älvarna
    4. Vägarna/Järnvägarna
    5. Naturlandskapet + kulturlandskapet
  • Kort fakta om landskapets historia
  • Kort fakta om platser eller personer som är viktiga för landskapet.

5. Skapa en lista med med vilka källor som du hämtat bilder eller fakta ifrån.

6. Kontrollera stavning och meningsuppbyggnad.

7. Dela som PDF och skicka filen till min e-post.


Prenumerera på nya blogginlägg

Allemansrätten

Arbetsuppgift 21 mars – årskurs 5

Allemansrätten innebär att du och alla andra människor har rätt att vistas i naturen. Där får du bland annat plocka bär, svamp och blommor. Allemansrätten innebär inte bara friheter, utan även skyldigheter. Alla  ska ta ansvar för naturen och djuren samt visa hänsyn mot markägare och andra besökare. Ledordet brukar vara att man ”inte störa och inte förstöra”.

Du har rätt att  gå och cykla på stigar och vägar samt övernatta på mark såvida det inte stör och fått lov  från ägaren. Du får även göra upp en eld om det inte skadar eller riskerar att skada naturen och lämnar anskrämliga spår. Däremot får du inte bryta loss kvistar och skada levande träd och buskar.

Allemansrätten är något unikt som bara finns i Sverige och i liknande former i grannländerna Finland och Norge. I de flesta andra länder får du in passera över någon annans mark utan tillstånd.

Tillvägagångssätt:
  1. Naturvårdsverkets hemsida ska du läsa minst två av artiklarna, som berör vad som gäller vid olika aktiviteter.
  2. Kommentera detta blogginlägg nedan med namn, epost samt:
  • Vilka två artiklar du har läst.
  • Beskriv kortfattat vilka rättigheter och skyldigheter du måste anpassa dig efter, när du vistas eller bedriver särskilda aktiviteter.
  • Förklara kortfattat vilka fördelar och/eller nackdelar du anser som det finns med allemansrätten.

Dina kommentarer kommer inte att synas i flödet förrän jag har granskat dem.

Lycka till!


Prenumerera på nya blogginlägg

Bly

Bly är en tungmetall och därmed giftig för levande organismer. Bly är den mest använda metallen efter järn, koppar, aluminium och zink. Det största användningsområdet är för bly är bilbatterier och andra ackumulatorer. Det har sedan långt tillbaka varit en del i bensin för att bland annat motverka kemisk slitage i motorn, men genom införandet av blyfri bensin 1989 och katalysatorer har spridningen minskat kraftigt. Andra exempel på användningsområden är fiskesänken, elektronik, vikter och ammunition.

Fiskedrag – Bild: Eric C

Historisk användning

Bly har använts sedan i princip sedan civilisationernas utveckling för tusentals år sedan. De tidigaste spåren är 6500 år gamla från Egypten. Anledningen till dess popularitet beror dels på att metallen förekommer nästan överallt i naturen, den är lätt att utvinna och bearbeta och har många användningsområden. Förutom olika former som redskap, har bly använts historisk som sötningsmedel i Romarriket. 

Bly har historiskt brukats och använts fortfarande som plombering av varor, för att garantera att den är oanvänd och som en kvalitetsgaranti. Producenterna hade egna sigill på blyplomber, som garanterade både varans äkthet och rätta mängd.

Blyplomber – Foto: Andreas Wendelsson

I Sverige har blymalm brutits i minst 1000 år, men nästan enbart för framställa silver ur malmen. Avfallet från silverframställningen togs inte tillvara förrän på 1800-talet då produktionen fokuserades mer på på bly istället för på silver.

Hur sprids bly i miljön?

Bruket av bly i Sverige utgår både från brytning och från återvinning. Bly förkommer naturligt i marken men den kan också bero på nedfall genom nederbörden eller komma från källor där bly använts  under lång tid. Sedan förbudet av bly i bränsle och med minskad konsumtion sjunker halterna i naturen sedan 1990-talet. Spridningen sker dock nästan uteslutande från avfall och från industrier.  Det finns höga koncentrationer av bly i elektroniska produkter som exempelvis bildrör, glödlampor och batterier.

Även ammunition och blysänken för fiske bidrar till blyspridning i naturen. Dock är det förbjudet att jaga på grunt vatten och våtmark med blyhagel som ammunition.

Blyammunition – Bild: Keith Avery

Hur påverkas människan av bly?

Vid mycket låga doser ger bly ge skador på nervsystemet, hjärta och kärl, njurar samt fortplantningsförmågan. Foster och små barn är speciellt känsliga. Bly skadar de röda blodkropparna och kan leda till blodbrist. Blyförgiftningens symtom är trötthet, störningar i centrala och perifera nervsystemets funktioner, magbesvär, njurskada samt blodbrist.

Historiska är det inte svårt att greppa antalet blyförgiftningar i samband med intag av dryck i blykärl, dricksvatten via blyrör eller dryck sötad med bly. Även människor som kontinuerligt exponerats av bly blivit förgiftade i större utsträckning än andra yrkesgrupper, t.ex. gruvarbetare och silversmeder.

I dagens samhälle sker den den största exponeringen via mat och dryck. Inälvsmat och skaldjur innehåller högre halter av bly än andra råvaror. I samhället kan människor exponeras för bly via dricksvatten från trasiga ledningar, hudkontakt med blyhaltiga smycken och elektriska leksaker. Även äldre färger och rostskyddsfärger kan innehålla höga halter av bly. Koncentrationen av bly i damm på arbetsplatser och i hemmen kan också vara allvarlig exponeringsrisk.

Källor:
Nationalencyklopedin, bly. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bly (hämtad 2018-03-13)
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Bly-Pb/#
https://sv.wikipedia.org/wiki/Blyf%C3%B6rgiftning
https://fof.se/tidning/2013/6/artikel/silver-ar-ofta-en-biprodukt
http://www.linkopingshistoria.se/artefakter/blyplomb/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bly
Nationalencyklopedin, bly. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/bly (hämtad 2018-03-13)


Bildkällor:
Eric C - https://www.flickr.com/photos/129337299@N04/
Andreas Wendelsson
Keith Avary - https://www.flickr.com/photos/keith_marshall_avery/


Prenumerera på nya blogginlägg

Metallers påverkan på miljön

Metaller finns naturligt i vatten, jorden och framförallt i berggrunden. De är en essentiell del för organisk materia, såsom för växter, människor och djur. Dock kan många av dem vara giftiga och påverkar därför miljön negativt.  Människans flera tusenåriga bruk av metaller har bidragit till att halterna i miljön ökat. Det är genom industriutsläpp av metaller som mestadels förgiftar luft, vatten och mark. Dock får man bortse ifrån att människors vardags konsumtion och avfallshantering av metaller också är en stor bidragande orsak till metallers miljöpåverkan.

Bild: David Sorich

Av den totala mängden avfall år 2014 kom 139 miljoner ton från gruvindustrin, medan 24 miljoner ton kom från övriga industrier och verksamheter. 4,2 miljoner ton avfall kom från hushåll.

Även om Sveriges befolkning återvinner 80 % av cirka 1,5 miljoner ton metallvaror varje år, så är det fortfarande 300’000 ton som blir kvar runt om i landet.

Kan metaller brytas ner?

Nej, metaller bryts inte ned utan blir kvar där de lämnas. Det kan dröja länge mellan utsläpp och att effekten av utsläppet upphört. Beroende egenskapen av vilken metall som ingår i utsläppen, sprids den på olika tillvägagångssätt och påverkar alla levande organismer.

Mänsklig påverkan av metallutsläpp. Bild: Jeff Nield

Hur naturen påverkas varierar mellan egenskapen hos olika metaller, men även på hur höga halter det rör sig om och hur vi exponeras för metallen. Den vanligaste exponeringen i Sverige är genom metaller i mat och dryck, samt via damm och partiklar som sprids i luften.

Källor:
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/
http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/avfall/

Bildkällor:
https://www.treehugger.com/green-food/organic-agriculture-wrongly-accused-as-prominent-cause-of-heavy-metal-accumulation-in-soil.html


Prenumerera på nya blogginlägg

Kunskapsutveckling – Stavros Louca

Förväntningarna är höga. Föreläsningen är lite försenad, men vem kan klandra honom. Riksväg 50 till och från Askersund är fortfarande en vågsam flaskhals och att tåget skulle vara försenat, är mer regel än undantag. Mikrofonen placeras på plats och bildspelet testas. Han ler innan han tar ansats att välja sina första ord. Bakom leendet finns en trygghet inför det som komma skall. Men varför skulle Stavros Louca vara nervös?

Han har en gedigen utbildning  och arbetslivserfarenhet bakom sig, en entreprenör inom kunskapsutveckling, vunnit flertalet betydelsefulla och meriterande priser och framförallt; Han är känd från tv. Genom Tv-programmet 9a blev han superläraren med hela Sverige och en av de mest välavlönade förstelärarna i Sverige.

Tiden accelererar och det är redan dags för fika. Det är ett bra tecken på en god föreläsning. De flesta av fiskarna har han på kroken, men jag har inte fastnat ännu. Det finns drag i hans karaktär, retorik och i hans visioner som jag delar fullt ut. Han är en alfahane med en väl inövad och etablerad passion för det som är viktigt för honom.  Emellertid ju längre han svävar ut och exemplifierar, dyker alltfler antiteser upp i mitt sinne. Jag brukar anamma de för mig subjektiva utvecklingsområdena från varje kompetensutvecklingsdag och har aldrig köpt hela konceptet. Herr Louca och hans föreläsning blev inget undantag. Han är lika mycket människa som någon annan i samma rum.

Det är enkelt att exemplifiera hur man gjort rätt för sig i efterhand, eftersom då är berättelsen och framgången befäst i tanke, själ och i svart på vitt. Han är rebellen som vann över imperiet genom att han utformade undervisningen efter sina egna villkor och bevisade alla att verbal katederundervisning är en tidlös fundamentalt didaktisk undervisningsmetod som bidrar till kunskapsframgång. Han behöver egentligen inte berätta för sina åhörare, att det inte finns någon annan vision inte är viktigare än din egen. Dock behöver du stötning på vägen mot dina mål. Saknas stimulans och motivation så stannar utvecklingen. För Stavros handlar mer om hur jag som lärare förhåller mig till och förmedlar kunskaper än att överösas med hjälpmedel. Det är bättre att ha fötter utan skor, än att ha skor utan fötter. Jag måste se min vision och mitt yrke som ett kall och inte en ovidkommande transportsträcka i livet. Genom att skapa och underhålla relationer, använda glädje, kärlek och humor som en naturlig del i min retorik, kom alltid 100% förberedd och framförallt ha repetition som obligatoriskt undervisningsverktyg – är vägen till framgång ett axiom.

Visst låter det enkelt? Ja, nästan självklart för alla professionella pedagoger.

Jag önskar att jag kan stanna upp oftare som människa och reflektera över min samvaro och blicka framåt med nya perspektiv. Jag önskar att jag kunde bli en bättre lyssnare, men tiden räcker sällan till. Jag önskar att jag kunde uppfylla förmågan att vara god mot alla, men i min sinnesvärld, där cynismen ständigt argumenterar mot optimismen, vet jag att utopier är till för eftersträva och kan inte ställas krav på att uppfylla.

Det Stavros glömde att förmedla till mig, var alla undervisningsmoment som inte gick efter hans vision. Genom att prova och misslyckas, skapas förutsättningar för omprov och utveckling. Han kan omöjligt förneka att det inte finns eller funnits undervisningssituationer och relationer som han har misslyckats med. Det måste finnas många exempel.

 

Hur kan du proklamera det absoluta behovet att visa godhet mot alla, när illojalitet är värsta egenskapen du vet? Vad hände vid de tillfällena när du satte ribban för högt? Genom att bland annat undvika att följa riktlinjerna i LGR11, borde några av statens paladiner reagerat med bestörtning. SVF borde reagerat på uttalanden såsom att gratis mat går före idealism. Men sedan är de mänskliga karaktärsdragen och verbala utsvävningar som analyseras och påverkar åhörarna. Humor må vara universell och motsägelsefull, men att skapa och vårda relationer parallellt med att stigmatisera individers utseende, kan inte ses som ett vinnande koncept.  Gränsen kan vara hårfin mellan en vänskaplig kram och kränkande handlingar. Det är lärarens illusoriska verklighet. Alla pedagoger bär inte på historier om flykt från lagens långa arm eller kan skapa uppmärksamhet genom att hänvisning till att sitta frihetsberövad.

Man kan inte generalisera människors perception med sin egen vision om hur världen är och bör vara beskaffad. Mindfulness kanske inte finns i din värld och skapelseberättelsen finns garanterat inte i min. Du är en fantastisk framgångssaga för många och ett retorisk föredöme i många aspekter. Men nästa gång vi ses; säg då att din exempel är ”pedagogiska”, och inte att du ej vet om de är det!


Prenumerera på nya blogginlägg

Microsoft forms

Som ett led i utvecklingen av den digitala kompetensen samt digitaliseringen av bedömning för lärande i undervisningen, kan jag  rekommendera verktyget Microsoft forms. Detta program är mycket enkelt att använda och är kompatibel med de flesta webbläsare på både mobiltelefoner och laptops.  Du måste måste ha en licens för Office 365 Education för att kunna använda programmet. Det krävs ingen licens för att kunna ta del av undersökningar eller svara på prov, men då kan du inte med säkerhet veta vem som svarar på dina frågor.

Programmets syfte och användningsområden

Med Microsoft Forms kan du skapa:

  • Undersökningar
  • Prov/Frågeformulär
  • Omröstningar

När du skapar ett frågeformulär kan du bjuda in andra att svara på det i valfri webbläsare, även på mobila enheter. När resultaten skickas kan du använda inbyggda olika funktioner för att kunna utvärdera svaren. Du kan även exportera din data till ett Exceldokument, för att exempelvis kunna bearbeta innehållet efter dina behov. Det går även att skapa och dela en länk om du vill tillåta andra att samarbeta i exempelvis ett prov eller undersökning med dig.

Jag har använt mig av Forms i flera sammanhang. Dels som en naturlig del i den formativa undervisning. I ämnet historia har de flesta som utvecklingsområde att skriva beskrivande text med längre meningar.  Jag låter eleverna ladda upp ett dokument (via länk eller QR) till Forms, vars frågeställningar uppmuntrar till utvecklande svar. I samband med muntliga genomgångar och film, kan de direkt dokumentera sina svar och reflektioner.

Därefter kan både jag och eleverna tillsammans gå igenom deras svar. Dels i syfte att kunna se kontrasterna i olika svar, men även för att kunna erhålla feedback på sina svar men även inspireras över hur man kan formulera sig vid framtida uppgifter. Väljer jag att dela dokumentet till vem som helst utanför organisationen, kommer avsändaren att bli anonym. Det är en stor fördel när jag går igenom deras svar i helklass, eftersom ingen kan känna sig stigmatiserad.

Genom Forms har jag även skapat prov i ämnet SO, där eleverna dels kan välja svårighetsgrad och få uppgifterna automatiskt rättade. Jag har även skapat frågeformulär, med frågor med värderande svar samt fri text, för att utvärdera min undervisning.

När eleverna digitalt har lämnat in dokumentet, kan jag läsa igenom deras svar. Jag kan skriva feedback på deras svar och även exempelvis förändra poängen på frågorna.

Jag kan sammanställa deras svar i flera diagram eller ladda ner dem i Excel. Genom Forms kan jag få en god överblick över elevernas kunskapsnivå, utvecklingsområden och strävansmål, samtidigt som det inbjuder till och utvecklar deras digitala kompetens.


Prenumerera på nya blogginlägg

Det dynamiska ledarskapet

Att vara lärare idag är sannerligen komplext och inget yrke som du bara kan läsa dig till att bli bra på. Jag skulle säga att det är ett hantverk som kräver ganska många timmars övning för att bli riktigt skicklig på.

Det skriver Sara Bruun i på sin blogg, i Skolvärlden för Lärarnas Riksförbund. Det finns inget i det påståendet som är en överdrift eller på något sätt glorifierar lärarrollen på sin piedestal. Hon, liksom jag, understryker att den absolut viktigaste förutsättningen att nå målsättningen med sin undervisning och höja kunskapsresultaten, är att skapa, befästa och vårda relation till varje enskild elev. Det går inte att mäta lärarnas professionalism genom att ensidigt se resultat för en elev, undervisningsgrupp eller för den delen specifik årskurs. Alla elevgrupper och individer har egna förutsättningar och behov, som i alla bemärkelser påverkar både arbetsmiljön och resultaten.

Jag har under mina elva års erfarenhet inom läraryrket haft förmånen att arbeta i både grund-och gymnasieskolan i flertalet kommuner och en fristående skola, vilket har givit mig ett brett perspektiv på skolkulturer och olika förhållningssätt för ledarskapet i klassrummet. Det går inte att förbereda sig som ny eller erfaren pedagog för hur din undervisningsgrupp kommer att reagera, acceptera eller utvecklas om du har ett statiskt retorisk ledarskap. Det professionella lärarrollen karaktäriseras av din förmåga att agera dynamiskt i förhållande till varje undervisningsgrupp och enskild elev. Den utvecklas endast med din egen vilja, kunskap och arbetslivserfarenheter. Här är ett axplock av förhållningssätt som påverkar min dynamiska lärarroll:

  • Varje elev är unik med egna förutsättningar och därför ska jag inte generalisera hen med andra elever.
  • Arbeta aktivt med att förmå eleven att förstå och arbeta efter sina förutsättningar och att inte jämföra sig med andra elever.
  • Det finns olika vägar att nå kunskapskraven, därför måste undervisningen anpassas till alla elevers individuella behov.
  • Varje elev ska kunna lita mig att jag står för vad jag säger.
  • Jag ska ställa höga krav, men inte orimliga till elevens förutsättningar.
  • Jag kan behöva vara auktoritär, för att bli en auktoritet, men det är inte generellt normen för framgång.
  • Jag måste kunna dra tydliga gränser, men vara öppen för förändringar.
  • Det är en utopi att alla elever ska älska min undervisning, men min målsättning ska alltid vara att det är dit jag vill nå.
  • Lyssna alltid på föräldrar, även om det är jag som alltid tar besluten i min undervisning.
  • Diskutera alltid nödvändiga åtgärder med skolledning och huvudmän, även om jag inte alltid får igenom dem.

Ta alltid vara alla möjligheter som ges för personlig utveckling. Din egen öppenhet mot förändringar och förbättringar är villkoret bakom processen av den dynamiska ledarskapet.

Det dynamiska ledarskapet är en förutsättning för framgång i samtidens svenska skola.  Vilka förhållningssätt är karaktäriserar din ledarskap i klassrummet?


Prenumerera på nya blogginlägg

Älskade, hatade läxa

Debatten kring den traditionella läxan har varit hetlevrad i massmedia och sociala medier en längre tid. Det jag finner mest intressant som lärare, är att debatten dessvärre kretsar mer kring skribenternas egna erfarenheter än att uppmärksamma läxornas betydande historiska bakgrund och samtida betydelse för individuellt utveckling. För det är just det som svaret är på frågan om läxans vara eller icke vara – individen. Notera att jag inte skriver elev, därför jag sätter läxan i ett större perspektiv än så.

Jag, liksom majoriteten av alla lärare, valde att engagera våra liv i ett yrke som ska förbereda Sveriges barn och ungdomar för ett meningsfullt liv med goda kunskaper som de ska nyttja under ett livslångt perspektiv. Vi väljer inte yrket för bli ekonomisk oberoende, utan för att vi vet genom undervisningen med tusentals, ja kanske tiotusentals elever, vilka förutsättningar och behov de har för att nå de kunskaper de behöver utveckla för att inte stigmatiseras ur samhällets krav.

Rösterna i den översiktliga eller populistiska debatten föredrar att generalisera underlaget och slutsatserna om läxans betydelse:

”Läxor regleras inte i skollagen och nämns inte i läroplanen, ändå är det många som ”vet” att läxor är bra. Jag vet att läxfritt fungerar” Pernilla Alm.

”Det är klart att eleverna ska ha läxor, men om det är oklart vad de lär sig . Då kan de lika gärna slippa”. Max Strandberg

”Att ifrågasätta värdet av läxor sänder en oroväckande signal till våra elever. För att vända utvecklingen och återskapa ett skolväsende i världsklass behöver eleverna plugga mer, inte mindre”.  Isak Skogstad.

Den samtida pedagogiska forskaren John Hatties menar i sin metastudie Synligt lärande, att yngre barn som möter svårigheter i samband med läxor, kan få en negativ påverkan på dem. Det beror på att misslyckandet kan få en negativ inverkan på deras motivation. Men samtidigt finns det enligt Claes Nilholm befogad kritik mot studien, eftersom den dels är summativ utan att ta större hänsyn till att arbetssätt kan fungera bättre för ett visst ämne, en viss årskurs, vissa elever, i vissa undervisningsmiljöer mm. Vidare har den ett svagt stöd för problembaserat lärande.


  • Debatten har pågått länge, argumenten är många, men vem ska vi lyssna på?

Föräldrar och vårdnadshavare är delade i frågan, eftersom en del vill ha mindre krav på sina barn, medan andra ställer höga krav på både sina barn och deras skola. Politiker och huvudmän tar överlag ingen större ställning i frågan, eftersom det kan påverka väljarstödet eller ekonomin. Olika lärare, på olika skolor använder sig av olika läxor i olika ämnen i olika syften.

Oavsett om man hatar eller älskar läxor, så ska de inte användas oreflekterat. Jag undervisar i fem ämnen och använder endast läxan som ett utvecklingsverktyg när det passar i undervisningens kontext eller när det finns ett aktivt behov på individnivå. Jag gör det alltid tydligt för mina elever att resan att nå samma mål, innebär inte att de kommer att ta samma väg dit. Oavsett Läxan ska aldrig vara något nytt eller ogenomförbart för eleverna. Den ska repetera, befästa och utveckla befintlig kunskap. Därför måste man lärare göra professionella bedömningar och didaktiska val för att se vilken behov av läxor finns för varje individ.


Prenumerera på nya blogginlägg