Allemansrätten

Arbetsuppgift 21 mars – årskurs 5

Allemansrätten innebär att du och alla andra människor har rätt att vistas i naturen. Där får du bland annat plocka bär, svamp och blommor. Allemansrätten innebär inte bara friheter, utan även skyldigheter. Alla  ska ta ansvar för naturen och djuren samt visa hänsyn mot markägare och andra besökare. Ledordet brukar vara att man ”inte störa och inte förstöra”.

Du har rätt att  gå och cykla på stigar och vägar samt övernatta på mark såvida det inte stör och fått lov  från ägaren. Du får även göra upp en eld om det inte skadar eller riskerar att skada naturen och lämnar anskrämliga spår. Däremot får du inte bryta loss kvistar och skada levande träd och buskar.

Allemansrätten är något unikt som bara finns i Sverige och i liknande former i grannländerna Finland och Norge. I de flesta andra länder får du in passera över någon annans mark utan tillstånd.

Tillvägagångssätt:
  1. Naturvårdsverkets hemsida ska du läsa minst två av artiklarna, som berör vad som gäller vid olika aktiviteter.
  2. Kommentera detta blogginlägg nedan med namn, epost samt:
  • Vilka två artiklar du har läst.
  • Beskriv kortfattat vilka rättigheter och skyldigheter du måste anpassa dig efter, när du vistas eller bedriver särskilda aktiviteter.
  • Förklara kortfattat vilka fördelar och/eller nackdelar du anser som det finns med allemansrätten.

Dina kommentarer kommer inte att synas i flödet förrän jag har granskat dem.

Lycka till!


Prenumerera på nya blogginlägg

Bly

Bly är en tungmetall och därmed giftig för levande organismer. Bly är den mest använda metallen efter järn, koppar, aluminium och zink. Det största användningsområdet är för bly är bilbatterier och andra ackumulatorer. Det har sedan långt tillbaka varit en del i bensin för att bland annat motverka kemisk slitage i motorn, men genom införandet av blyfri bensin 1989 och katalysatorer har spridningen minskat kraftigt. Andra exempel på användningsområden är fiskesänken, elektronik, vikter och ammunition.

Fiskedrag – Bild: Eric C

Historisk användning

Bly har använts sedan i princip sedan civilisationernas utveckling för tusentals år sedan. De tidigaste spåren är 6500 år gamla från Egypten. Anledningen till dess popularitet beror dels på att metallen förekommer nästan överallt i naturen, den är lätt att utvinna och bearbeta och har många användningsområden. Förutom olika former som redskap, har bly använts historisk som sötningsmedel i Romarriket. 

Bly har historiskt brukats och använts fortfarande som plombering av varor, för att garantera att den är oanvänd och som en kvalitetsgaranti. Producenterna hade egna sigill på blyplomber, som garanterade både varans äkthet och rätta mängd.

Blyplomber – Foto: Andreas Wendelsson

I Sverige har blymalm brutits i minst 1000 år, men nästan enbart för framställa silver ur malmen. Avfallet från silverframställningen togs inte tillvara förrän på 1800-talet då produktionen fokuserades mer på på bly istället för på silver.

Hur sprids bly i miljön?

Bruket av bly i Sverige utgår både från brytning och från återvinning. Bly förkommer naturligt i marken men den kan också bero på nedfall genom nederbörden eller komma från källor där bly använts  under lång tid. Sedan förbudet av bly i bränsle och med minskad konsumtion sjunker halterna i naturen sedan 1990-talet. Spridningen sker dock nästan uteslutande från avfall och från industrier.  Det finns höga koncentrationer av bly i elektroniska produkter som exempelvis bildrör, glödlampor och batterier.

Även ammunition och blysänken för fiske bidrar till blyspridning i naturen. Dock är det förbjudet att jaga på grunt vatten och våtmark med blyhagel som ammunition.

Blyammunition – Bild: Keith Avery

Hur påverkas människan av bly?

Vid mycket låga doser ger bly ge skador på nervsystemet, hjärta och kärl, njurar samt fortplantningsförmågan. Foster och små barn är speciellt känsliga. Bly skadar de röda blodkropparna och kan leda till blodbrist. Blyförgiftningens symtom är trötthet, störningar i centrala och perifera nervsystemets funktioner, magbesvär, njurskada samt blodbrist.

Historiska är det inte svårt att greppa antalet blyförgiftningar i samband med intag av dryck i blykärl, dricksvatten via blyrör eller dryck sötad med bly. Även människor som kontinuerligt exponerats av bly blivit förgiftade i större utsträckning än andra yrkesgrupper, t.ex. gruvarbetare och silversmeder.

I dagens samhälle sker den den största exponeringen via mat och dryck. Inälvsmat och skaldjur innehåller högre halter av bly än andra råvaror. I samhället kan människor exponeras för bly via dricksvatten från trasiga ledningar, hudkontakt med blyhaltiga smycken och elektriska leksaker. Även äldre färger och rostskyddsfärger kan innehålla höga halter av bly. Koncentrationen av bly i damm på arbetsplatser och i hemmen kan också vara allvarlig exponeringsrisk.

Källor:
Nationalencyklopedin, bly. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bly (hämtad 2018-03-13)
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/Bly-Pb/#
https://sv.wikipedia.org/wiki/Blyf%C3%B6rgiftning
https://fof.se/tidning/2013/6/artikel/silver-ar-ofta-en-biprodukt
http://www.linkopingshistoria.se/artefakter/blyplomb/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Bly
Nationalencyklopedin, bly. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/bly (hämtad 2018-03-13)


Bildkällor:
Eric C - https://www.flickr.com/photos/129337299@N04/
Andreas Wendelsson
Keith Avary - https://www.flickr.com/photos/keith_marshall_avery/


Prenumerera på nya blogginlägg

Metallers påverkan på miljön

Metaller finns naturligt i vatten, jorden och framförallt i berggrunden. De är en essentiell del för organisk materia, såsom för växter, människor och djur. Dock kan många av dem vara giftiga och påverkar därför miljön negativt.  Människans flera tusenåriga bruk av metaller har bidragit till att halterna i miljön ökat. Det är genom industriutsläpp av metaller som mestadels förgiftar luft, vatten och mark. Dock får man bortse ifrån att människors vardags konsumtion och avfallshantering av metaller också är en stor bidragande orsak till metallers miljöpåverkan.

Bild: David Sorich

Av den totala mängden avfall år 2014 kom 139 miljoner ton från gruvindustrin, medan 24 miljoner ton kom från övriga industrier och verksamheter. 4,2 miljoner ton avfall kom från hushåll.

Även om Sveriges befolkning återvinner 80 % av cirka 1,5 miljoner ton metallvaror varje år, så är det fortfarande 300’000 ton som blir kvar runt om i landet.

Kan metaller brytas ner?

Nej, metaller bryts inte ned utan blir kvar där de lämnas. Det kan dröja länge mellan utsläpp och att effekten av utsläppet upphört. Beroende egenskapen av vilken metall som ingår i utsläppen, sprids den på olika tillvägagångssätt och påverkar alla levande organismer.

Mänsklig påverkan av metallutsläpp. Bild: Jeff Nield

Hur naturen påverkas varierar mellan egenskapen hos olika metaller, men även på hur höga halter det rör sig om och hur vi exponeras för metallen. Den vanligaste exponeringen i Sverige är genom metaller i mat och dryck, samt via damm och partiklar som sprids i luften.

Källor:
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/Metaller/
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/
http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/miljo/avfall/

Bildkällor:
https://www.treehugger.com/green-food/organic-agriculture-wrongly-accused-as-prominent-cause-of-heavy-metal-accumulation-in-soil.html


Prenumerera på nya blogginlägg