Månad: februari 2017

Sveriges landskap

Sveriges landskap

Ett landskap är ett geografisk område, som är spår av Sveriges historia. Under järnålder var dessa landskap självstyrande och hade egna lagar. Utgångspunkten för landskapen är Under 1600-talet avskaffades landskapens politiska och ekonomiska inflytande och istället övertogs dessa befogenheter av olika län. Idag har landskapen fortfarande ingenting med att göra med politik, utan utgör snarare en form av kulturhistoria som understryker den stora variationen av hur vårt land formades och uppvisar stora skillnader på vad Sverige egentligen är.

För blotta ögat råder det stora skillnader mellan landskapens natur- och kulturlandskap. Från de bördiga, platta och öppna markerna i Skåne till Lapplands urskog och kalfjäll. Människor tenderar att flytta och bosätter sig alltmer i städer och i den södra delen av landet. Varje landskap uttrycker sin egen identitet genom exempelvis musik, arkitektur och språkliga dialekter.

Det finns 25 landskap i Sverige och 21 län eller regioner. Vissa landskap kan vara ett län, men i många fall har gränserna blivit förskjutna för att bättre anpassas till befolkningsmängden och det politiska inflytandet. Länen är vidare indelat i kommuner, för att främja politiken på lokal nivå. Idag finns det 290 kommuner i Sverige. Det kan tyckas vara många till antalet, men för bara 70 år sedan fanns det drygt 2500 st.

Landskapsfakta 

Det råder kulturella och geografiska skillnader mellan alla Sveriges landskap. För att understryka och urskilja olika ytterligheter i landskapens natur- och kulturlandskap, följer nedan två matriser där du kan läsa bland annat kring landskapens största sjö, högsta berg, befolkningsmängd och landskapsdjur. De olika växt- och landskapsdjuren och geografiska fakta ger en liten beskrivning av landskapens natur och om du jämför befolkningsmängden med landskapens yta, kan du dra slutsatser om befolkningstätheten för varje landskap.

Landskap
Största sjö
Största vattendrag
Högsta berg
Blekinge Halen Mörrumsån Rävabacken (189 m ö.h.)
Bohuslän Bullaresjöarna Göta älv Björnerödspiggen (222 m ö.h.)
Dalarna Siljan Dalälven Storvätteshågna (1 204 m ö.h.)
Dalsland Stora Le Dalslands kanal Baljåsen (301 m ö.h.)
Gotland Bäste träsk Gothemsån Lojsta hed (81 m ö.h.)
Gästrikland Storsjön Gavleån Lustigknopp (402 m ö.h.)
Halland Lygnern Nissan Högalteknall (226 m ö.h.)
Hälsingland Dellensjöarna Ljusnan Garpkölen (671 m ö.h.)
Härjedalen Storsjön Ljusnan Helagsfjället (1 796 m ö.h.)
Jämtland Storsjön Indalsälven Storsylen riksröset (1 743 m ö.h.)
Lappland Torne träsk Luleälven Kebnekaise (2 099 m ö.h.)
Medelpad Holmsjön Indalsälven Myckelmyrberget (578 m ö.h.)
Norrbotten Miekojärvi Luleälven Vitberget (594 m ö.h.)
Närke Vättern Svartån Tomasbodahöjden (298 m ö.h.)
Skåne Ivösjön Rönne å Maglaröd (212 m ö.h.)
Småland Vättern Lagan Tomtabacken (377 m ö.h.)
Södermanland Mälaren Nyköpingsån Skogsbyås (124 m ö.h.)
Uppland Tämnaren Fyrisån Tallmossen (Upplandsberget, 118 m ö.h.)
Värmland Vänern Klarälven Granberget (701 m ö.h.)
Västerbotten Bygdeträsket Umeälven Åmliden (551 m ö.h.)
Västergötland Vänern Göta älv Galtåsen (362 m ö.h.)
Västmanland Mälaren Svartån Fjällberget (466 m ö.h.)
Ångermanland Tåsjön Ångermanälven Tåsjöberget (635 m ö.h.)
Öland Hornsjön — Rösslösa (Galgbacken, ca 58 m ö.h.)
Östergötland Vättern Motala ström/Göta kanal Stenabohöjden (328 m ö.h.)
Landskap
Yta (km²)
Folkmängd (2014)
Landskaps- blomma/växt
Landskaps- djur
Blekinge 2 941 152 757 kungsljus
(eller ek)		 ekoxe
Bohuslän 4 473 293 928 vildkaprifol knubbsäl
Dalarna 29 086 277 354 ängsklocka berguv
Dalsland 3 708 49 380 förgätmigej korp
Gotland 3 140 57 161 murgröna igelkott
Gästrikland 4 181 150 660 liljekonvalj tjäder
Halland 4 786 314 212 hårginst lax
Hälsingland 14 264 129 151 lin lo
Härjedalen 11 954 9 764 mosippa brunbjörn
Jämtland 34 009 112 997 brunkulla älg
Lappland 108 561 92 539 fjällsippa fjällräv
Medelpad 7 058 124 440 gran skogshare
Norrbotten 26 671 193 384 åkerbär lavskrika
Närke 4 126 200 859 gullviva hasselmus
Skåne 11 027 1 271 779 prästkrage kronhjort
Småland 29 330 728 813 linnea utter
Södermanland 8 388 1 267 950 vit näckros fiskgjuse
Uppland 12 676 1 524 578 kungsängslilja havsörn
Värmland 18 204 312 110 skogsstjärna varg
Västerbotten 15 093 214 894 kung Karls spira storspov
Västergötland 16 676 1 279 030 ljung trana
Västmanland 8 363 296 574 mistel rådjur
Ångermanland 19 800 130 344 styvmorsviol bäver
Öland 1 342 24 987 ölandssolvända näktergal
Östergötland 9 979 435 219 blåklint knölsvan 
Källor:

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/landskap
http://www.ne.se/uppslagsverk/figur/tabell/landskap-landskapsfakta
Av Koyos - Sverigekarta-Landskap.svg by User:Lapplänning, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6645422
Av Koyos - Own work by uploader + Online Map Creation, http://www.aquarius.ifm-geomar.de/, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=6738518
Prenumerera på nya blogginlägg

Träna begrepp – idrott och hälsa

Precis som i alla andra ämnen möter eleverna i idrott och hälsa olika begrepp, som de måste förstå innebörden av och kunna muntligt relatera till i samtal om upplevelser av fysiska aktiviteter.

Dagens lektion i årskurs fem syftade dels till att medvetandegöra för både mig och klassen, den samlade kunskapen om och de idrottsrelaterade begreppen träning och kondition. De delar som inte kunde erinras repeteras för att kunna skapa en förförståelse till det kommande arbetsområdet. Vidare syftade även lektion till att kunna träna på att samtala om begreppen i grupp och träna på att ställa frågor till begreppen.

Genom att samtala i grupper kan eleverna komplettera sin egen kunskap om begreppen. Varje grupp får bestämma vilka svar eller slutsatser som passar bäst till varje frågeställning. När varje grupp (A,B,C&D) presenterat sina tankar inför klassen, både muntligt och skriftligt, kan alla elever ta del och komplettera sina kunskaper om begreppen ännu bredare och djupare.

När eleverna behandlade begreppet kondition, så relaterade alla grupper sin slutsatser till varför (målsättningen) av begreppet. Det var i princip ingen som kom ihåg vad som händer i kroppen och drygt hälften som visste hur de måste träna för att det ska uppfylla den effekten som de dragit slutsats av begreppet. Genom att repetera (några delar av) de fysiologiska effekterna, både muntligt, skriftligt och bildmässigt, har eleverna möjlighet att analysera begreppet genom en röd tråd

  1. HUR: – Vad kan jag träna, – hur länge ska jag träna, – hur ofta ska jag träna.
  2. VAD: – Vilka processer startar i kroppen efter konditionsträning.
  3. VARFÖR: – De positiva konsekvenser för min idrottsutveckling eller hälsa.

Det är av stor vikt att eleverna har en god förförståelse av begreppen. Det är dels viktigt för att kunna sätta in dem i praktiska sammanhang eller vid repetition i samtal om fysiska aktiviteter. Vidare är det essentiellt att inte gå in på detaljnivå på mångfacetterade begrepp. Det kan bli svårt för dem och kunna relatera alla orsaker och konsekvenser till varandra. Låt elevernas förankra en viss del av kunskapen för varje årskurs, bygg på sedan vid nya moment eller kommande läsår.

Prenumerera på nya blogginlägg

Geografi – Sveriges sjöar

Sveriges sjöar

Sverige är ett sjörikt land. Det beror framförallt på att när inlandsisen drogs sig norrut, skapade den gropar som fylldes med vatten med från smältande is. Men sjöar kan även bildas på andra sätt. Vättern skapades av en jordbävning för över 40 miljoner år sedan och Siljan bildades på grund av ett meteoritnedslag.
Det finns över hundratusen sjöar som tillsammans utgör upp till 10% av vårt lands yta.
De flesta sjöar är ganska små, men cirka 94’000 av dem är till ytan minst 100 meter x 100 meter stora (=0,01 km²). Det finns 23 sjöar som är över 100 km².

Sjöarna är utspridda över hela landet, men det finns flest längst upp i norra Sverige. Av Sveriges 290 kommuner är det 6 som saknar sjöar, vilket kan jämföras med Arjeplogs kommun som har 8727 st.

Yta, volym och djup

Vänern är till ytan landets största sjö (5519km²), men har även störst vattenvolym (153 000 miljoner m³). Många kanske tror att ytan och vattenvolym hör ihop, men det beror helt på vilket djup en sjö har för att kunna räkna ut vattenvolymen.

Hjälmaren är till exempel Sveriges 4:e största sjö till ytan. Men tittar man till vattenvolym hamnar den mycket längre ner på listan med anledning av att den är mycket grund. På det djupaste stället är Hjälmaren bara 18 meter. Det kan jämföras med Sveriges djupaste sjö Hornavan som är minst 221 meter djup.

Sjöarnas namn

Cirka 30000 sjöar i Sverige har ett namn, men ännu fler är namnlösa. De vanligaste namnen på sjöar är Långtjärnen, Svarttjärnen, Stortjärnen, Aborrtjärnen och Lillsjön.

Namnen beror ofta på sjöns form, storlek eller sin plats i jämförelse med andra sjöar. Det kan man exempelvis förstå om sjönamnet innehåller något av orden Norra, Södra, Västra, Östra, Övre och Nedre, samt om det har någon av förstavelserna Stor-, Mellan- eller Lill.

Till viss del kan även slutstavelsen utgöra en ledtråd var i landet sjön kan ligga.  Namn som slutar på –gölen och –dammen är vanliga i södra Sverige, medan –jaure, -järvi, -sel och -avan finns framförallt i de norra delarna av landet.

Vattnets kretslopp

Där det finns sänkor (gropar) i jordytan bildas det sjöar av det vatten som kommer från regnet. Antingen fylls sjön på med vatten direkt genom nederbörd på sjöytan, eller så fylls den på genom att vatten rinner till sjön via marken eller vattendrag, som floder eller bäckar.

Vatten lämnar även sjöar på naturlig väg (avdunstning, utlopp) eller via mänsklig påverkan (dricksvatten)

Vattnet på vår jord cirkulerar i ett ständigt kretslopp; ånga avdunstar från sjöar och hav och faller ned som regn och snö. En del av vattnet tas upp av växternas rötter och avdunstar genom växterna. Resten tränger djupare ned och blir till grundvatten, som långsamt rör sig genom jordlagren och berggrunden för att slutligen rinna ut i sjöar, hav och vattendrag igen. (sgu.se)

Frågor – Sveriges sjöar

1. Ungefär hur många sjöar finns det i Sverige?

2. I vilken del av Sverige finns det flest sjöar?

3. Hur många av landets kommuner har sjöar?

4. Vilka är Sveriges (till  ytan) fem största sjöar?

5. Vilka är Sveriges fem vattenrikaste sjöar?

6. Vilka är Sveriges fem djupaste sjöar?

7. Hur kan namnen berätta något för oss om sjöarna?

8. Beskriv och rita kortfattat vattnets kretslopp.

Övrig läsning – Sveriges sjöar

http://www.varldenshaftigaste.se/topplistor/sveriges-15-storsta-sjoar/

Källor:
http://www.bioresurs.uu.se/myller/sjo/sjotid1.htm
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/sveriges-sjoar-1.4221
https://vattenportalen.se/fov_sve_djup_sot_sjoar.htm
Vattneta kretslopp - SMHI, från https://vattenportalen.se/fov_kretslopp.htm
http://www.sgu.se/om-geologi/vatten/
Prenumerera på nya blogginlägg

Samtala om upplevelser av fysisk aktivitet

I linje med målen och kunskapskraven i läroplanen för grundskolan (lgr11), så syftar inte all undervisning i ämnet idrott och hälsa till att utveckla fysiska, psykiska och sociala förmågor. Läroplanen understryker att eleven ska träna att utveckla sig verbalt och kursplanen för idrott och hälsa är inget undantag. Ämnets syftar bland annat till att:

– Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsätt­ningar att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. (Lgr11)

Kunskapskravet i årskurs 6 är att varje elev ska kunna samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och kan föra resonemang som byggs upp med fakta, hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan.

Ämnet idrott och hälsa har formats efter samtidens krav och forskning. Men att alla elever får en upplevelse av idrottens innehåll, oavsett om det var för 120 år sedan eller i nutiden, har alltid varit densamma. Förmågan att kunna samtala om sina upplevelser är mer ett modernt fenomen.

Hur ska man som lärare gå tillväga för att utveckla de kunskaperna?

A) Redan från förskoleklass måste eleverna bjudas in att delta i samtal om fysiska aktiviteter. De ska uppmuntras att ställa frågor kring genomförande och framförallt träna på utvärdera de olika momenten i undervisningen. Avsluta gärna lektionerna med att låta eleverna berätta vad de tyckte var roligt, vad de tycker var utmanande och vad de skulle göra annorlunda vid nästa tillfälle.

 

B) Mellan årskurs 1 och 3 ska samtalen innan, under  och efter lektionen vara en naturlig de av undervisningen. Progressionen ska ligga i att eleverna ska kunna förklara varför de är av en viss åsikt och uppmuntra dem att utgå endast från sin egen utveckling och inte jämföra sig med andra.

C) I årskurs 4-6 ska eleverna kunna vara förtrogna med att samtala om upplevelser av fysisk aktivitet, med utgångspunkt i deras individuella utveckling. Nu ska de introduceras för idrotts- och hälsomässiga begrepp,  som på ett ytligt/enkelt eller djupt/omfattande sätt beskriver en påverkan på den fysiska, psykiska eller sociala förmågan.

I årskurs 4 ska de träna på att använda sig av begreppen i samtalen, genom olika relatera dem till aktivitets innehåll eller syfte.

I årskurs 5 ska eleven befästa de kunskaparen om begrepp, vilket görs lämpligen genom att blanda teori med praktik. En läxa som konkretiserar begreppen eller glosor som ska avtestas. Därefter kan eleverna träna på att använda när de analyserar en gemens fysisk aktivitet.

I årskurs 6 ska eleverna ha godtagbara kunskaper om och vara förtrogna med att använda begreppen i gemensamma samtal om upplevelser. För att kunna bedöma varje enskild elevs förmåga att resonera med underbyggda resonemang, låtar jag dem enskilt eller i par planera, genomföra och utvärdera en egenvald aktivitet. Syftet med uppgiften är mångfacetterat. Sett dock ur kunskapskravets perspektiv ska eleven kunna, med bakgrund till sina kunskaper om ord och begrepp som påverkar den fysiska, psykiska och sociala förmågan, påvisa för läraren att hen kan dra dra slutsatser om vilka begrepp som påverkar kroppen i samband med sin aktivitet.

Källor:

Läroplanen för grundskolan (LGR11)
https://pixabay.com/sv/team-lagsporter-idrott-laganda-538078/
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Linggymnastik_Gymnastiska_Centralinstitutet_Stockholm_1893,_gih009.jpg
Prenumerera på nya blogginlägg

Spår av historien idag

Spår från vikingatiden i dagens samhället

Det är i de historiska källorna som vi finner svaren på frågorna om vår historia. Beroende på vilken typ källa som du utgår ifrån, så kan bilden av en historisk händelse blir mer eller mindre klargjord. Den skriftliga källan är oftast den mest detaljerade källan till kunskap. Dock måste du ställa dig kritisk till dessa, eftersom vi inte alltid vet VEM som skrev texten eller i VILKET SYFTE hen skrev det.

Kvarlevor och material är mer objektiva (utan åsikt) historiska källor. Ett skelett från en människa kan bara säga oss att en människa faktiskt levde för en viss tid sedan. Men ser du vidare till vilket personens kön eller vilka tillhörigheter hen hade i graven, så kan det bli lättare att se få en insyn i vilka kläder, vapen, verktyg som var aktuella under den gällande historiska perioden.

Dock är det sällsynt att alla har möjligheter att dra slutsatser om spår av historien genom att analysera gravar. Genom olika delar av samhället finns tydliga spår av från vikingatiden, som berättar i mer eller mindre utsträckning om innehållet av den försvenska kulturen.

Genom att dela upp spåren i fyra kategorier (Material, platser, ortsnamn och veckodagar) får eleverna en tydligare bild över hur de kan söka efter historiska spår i dagens samhälle. För många elever var det lite överaskande med så många spår i deras närhet. Information som blir befäst och därmed en del av vardagen, är sällan utpekande som spännande eller annorlunda. Därför kunde namnet på 6 av 7 veckodagar eller lokala ett ortsnamn som Odensbacken och Frövi vara svåra att se som spår av mänsklig verksamhet för över 1000 år sedan.

Ett tips för alla som är intresserade av historiska spår i samhället kan jag rekommendera fornsök:

http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Prenumerera på nya blogginlägg

Dra slutsatser av människors levnadsvillkor

Vikingatiden – människors levnadsvillkor 

En viktig förmåga som återkommer i alla SO-ämnen är att eleverna måste kunna se skillnader, likheter och dra slutsatser av olika människor levnadsvillkor utifrån olika perspektiv.

Vad betyder levnadsvillkor? Jo, levnadsvillkor innebär de rådande villkoren och omständigheter som en människa lever under. Ju större möjligheter, fler rättigheter, större trygghet och känsla av mening i livet en människa har, desto bättre tenderar levnadsvillkoren att vara.

För att en elev ska kunna träna på att se skillnader i levnadsvillkoren mellan olika personer under olika tider måste de analysera och reflektera över frågan med bakgrund till det gällande samhällets struktur och premisser.

Dagens lektion syftade till att eleverna skulle utgå från deras gemensamma befästa kunskap om vikingatiden för att strukturera upp olika fakta i tre överskådliga kategorier: (VEM, VAR och HUR)

Genom att strukturera upp olika historiska ord och begrepp i kategorierna Vem (person), Var (plats) och Hur (omständigheter) skapades tre tydliga frågeställningar:

1. VEMS levnadsvillkor ska jag undersöka?

2. Vilken plats (VAR) utgår levnadsvillkoren ifrån?

3. Vilka omständigheter (HUR) utgår levnadsvillkoren ifrån?

Genom att analysera och välja en person, en plats och en omständighet, blir det lättare att dra slutsatser av inlärd fakta av människors levnadsvillkor. Ju fler variabler eleven kan lägga in i sina frågeställningar, desto bredare och djupare kan de utveckla sin slutsatser.

Prenumerera på nya blogginlägg

Vikingatiden – asatron

Asatron

Under mitten av järnåldern spreds kristendomen genom Europa. Den nådde Norden på 800-talet, men det tog flera hundra år innan de flesta av människorna hade blivit kristna. Forntidens religion i Norden och de germanska folken i Nordeuropa kallas för asatron. Namnet kommer från gudarna som kallades asar, för att de kom från gudariket Asgård. Hade vi alla levt i Sverige på vikingatiden, bad och offrade vi till  Oden, Tor, Frej, Freja och många andra gudar och gudinnor inom den fornnordiska religionen.

Religionen baseras från den bild som människorna hade av sin omvärld. Deras värld de kallade för Midgård och i mitten av låg Asgård som var gudarnas hem. Tillsammans utgjorde dessa världens centrum och gränsen var befäst av en hög mur för skydda den bebyggda jorden. Bakom muren låg världen Utgård.  Utgård var en vildmark, där farliga och onda jättar och demoner levde. Därefter var jorden var omgiven ett världshav, som vaktades av Midgårdsormen och andra monster. Över och under hela världen allt detta sträckte sig det heliga trädet Yggdrasil. Gudarna skyddade människorna i Midgård. Men livet i människornas värld hotades alltid av Utgårds onda jättar och demoner.

Människorna trodde att solen drogs av hästen Skinfaxe över himlen och på natten drogs månen av hästen Rimfaxe.  Morgondaggen trodde vikingarna var dregel från Rimfaxe.

Asatrons gudar

Gudarna inom asatron fyllde olika funktioner i deras religion och i det vardagliga livet. Det var många till antalet, men det var framförallt några stycken som har större betydelse än de andra:

Oden var den mäktigaste guden och regerade över de andra asagudarna. Han var visdomens, stridens, magins och skaldekonstens (poesi) gud. Enligt gudasagorna offrade Oden sitt ena öga och i gengäld fick han två korpar, Hugin och Munin, som flög runt i människornas och gudarnas värld och rapporterade till honom om allt som hände. Oden red på en åttafotad häst som hette Sleipner.

Odens slott kallas för Valhall och alla fallna krigares paradis. Hade en människa visat mod och dött på ett värdigt sätt i strid fick han komma till Valhall i för en evig lyxig återkommande festmåltid.

Tor var Midgårds mäktigaste beskyddare. Han var är krigets och åskans gud. Han kämpade i oändlighet mot Utgårds mörka krafter för att försvara med att försvara människors värld. Förutom sin enorma styrka hade Tor även en magisk stridshammere som kallades för Mjölner.  stridshammare. När det var åskväder trodde människorna att Tor var i strid med jättarna.

Frej och Freja var en fruktbarhetens gud och gudinna. De kunde hjälpa människorna till ett rikt och fredligt. Frej kunde kontrollera vädret, medan Freja påverkade människors och djurs fertilitet. De båda gudarna spelade en stor roll för vikingatidens jordbrukssamhälle, som var beroende av vädret, skörd och fortplantning.

Religionen var en del av människors vardag

Det var inte lätt att leva på vikingatiden. Vädret var mycket kallare än vad det är idag. Livet på bondgården var fysiskt krävande och människorna kämpade för att överleva. Familjen och ätten var en viktig trygghet, men asagudarna erbjöd också stöd i vardagen. Eftersom religionen underströk att gudarna skyddade människorna mot ondskans makter, var det naturligt att människorna var tvungna att visa sin tacksamhet genom offer.

Offer var en religiös ceremoni som oftast bestod av att människorna avstod ifrån en personlig tillhörighet på en helig kultplats. I de enklaste former kunde man avstå en skål med mat, men allt vanligare var det med verktyg och vapen. Vidare var det även vanlig med att offra boskapsdjur, men även människor kunde få avsluta sina liv i denna ceremoni om betydelsen av offret kunde skapa de bästa förutsättningarna för människorna i vardagen.

Ibland offrade folk till fruktbarhetsgudarna eller någon av de andra gudarna för att få deras uppmärksamhet och hjälp i tillvaron. Mest vanligt var sannolikt att offra för att få en bra skörd eller ökat välstånd på annat sätt. Forskning har också visat att det vid enstaka tillfällen förekom människooffer i Norden vid den här tiden.

På vikingatidens var religionen en del av vardagen. Precis som kristendomen genomsyrade asatron den sociala gemenskapen rituella handlingar guidade människan genom hela livet. Tinget (råd och rättsplatsen) var en naturlig plats för religionen. På samma plats där man löste konflikter och dömde straff, kunde användas som kultplats för giftemål eller offerplats. Därför var denna plats såg helig och låg under gudarnas beskydd. Därför fanns det tydliga regler kring hur människorna skulle uppföra sig på dessa platser och man kunde straffas brutalt om man bröt mot den gällande friden.

Kristendomens ankomst och spridning

Asatron i Norden var beroende av att religion var en del av det sociala livet i vardagen för alla människor. När religionen har en gemenam grundsyn för alla människor är den mycket stark och kan sällan påverkas av externa influenser. Men ordningen skulle falla om det skulle uppstå en splittring i grundsynen.

De kristna missionärerna förstod med tiden att splittring är ett måste för att kristensdonen över huvud taget skulle kunna spridas. Genom att fokusera sina energi på att kristna de som hade mest makt i samhället (kungar och stormän) kunde dessa i sin tur kontrollera och påverka resten av befolkningen. Det tog över 300 år från att Ansgar ankom till Birka till att majoriteten av befolkning i Sverige hade överhet asatron. Sakta men säkert dog den nordiska religionen ut. Även om det ur ett kulturellt perspektiv blev en urlakning av den Nordisk identiteten, kom skriftspråket till Norden som en konsekvens av kristendomen. Det är tack vara det som det finns skriftliga källor som berättar existensen om vikingarna religion.

Spåren av asatron idag

Många av asagudarna lever kvar vid namnet på några av veckodagarna:

Tisdagen = Kommer från Odens son Tyr

Onsdagen = är Odens dag

Torsdagen är Tors dag

Fredagen är tillägnad Freja.

Även måndag (månens dag) och söndag (solens dag) kan härledas anses från den förkristna tiden. Den enda veckodag, vars namn inte kan relateras till asatron eller vikingatiden, är lördagen ”löga”. Det ordet härstammar från den senare kristna kulturen och betyder tvätta eller bada.

Vidare finns spår av asatron i flertalet småorter och städer runt om Sverige. Exempel på dessa är Odensbacken, Torshälla, Torsåker, Torsby, Odensvi, Odenplan, Torsborg, Valhalla, Tiveden, Frövi, Ullevi och många många fler.

Källor:

Målning av Mårten Eskil Winge -https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=22007120

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Rhinegold_and_the_Valkyries_p_034.jpg (Rackham, Arthur (illus) (1910)

http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/fornnordisk-religion-och-asatro

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/vikingatiden
Prenumerera på nya blogginlägg

Orsaker och konsekvenser

Inom alla SO-ämnen, men för övrigt i alla delar av livet olika sammanhang, finns två centrala begrepp som återkommer mycket ofta: orsak och konsekvens.

För att sätta in begreppen i ett tydlgt sammanhang, måste vi först utgå från en specifik händelse. Inom de samhällsorienterande ämnena tränar sig eleverna på att förstå betydelsen av olika viktiga personer, händelser och processer, genom att ställa två frågor:

– Vad/vilka var orsakerna?

– Vilken/vilka konsekvenser medförde det?

Genom att ställa dessa frågor och få svar på dem, bidrar till att eleverna kan skapa en förståelse kring bakgrunden ”varför” händelsen inträffade. Vidare kan de även förstå hur händelsen påverkade framtiden, genom att få svar på vilka följder ”därför att” positiva såsom negativa som den medförde.

På dagens lektion i historia repeterade eleverna sina kunskaper om vikingafärder. Syftet med dagens lektion var även att eleverna skulle träna på att befästa innebörden av begreppen orsaker och konskvenser, genom att analysera två händelser:

1. Vikingafärdernas start (orsak och konsekvens)

2. Vikingafärdernas slut (orsak och konsekvens)

Genom att skriva in elevernas svar på orsaker och konsekvenser i en matris, blir det lättare att jämföra begreppen i relation till händelserna. En uppställning liknade denna är att föredra vid analyser av olika händelser, eftersom den gynnar eleverna förmåga till att både dra slutsatser av fakta men även deras analytiska och kritiska förhållningssätt till information.

Prenumerera på nya blogginlägg

Religion – överblick

Religion eller trosuppfattning grundar sig på en föreställning om att det finns något som är övernaturligt människan och styr över för allt liv på jorden. Bakgrunden till alla religioner, ligger i människans sökande efter svar på frågor om livet som hon inte fått ännu inte har kunskap om. Hur skapades jorden? Vad händer efter döden? Dessa frågor är centrala frågor som de flesta religioner har svar på. Dock skiljer sig svaren mer eller mindre mellan alla religioner.

Det som de flesta religioner har gemensamt är att det finns ett eller flera väsen som exempelvis en Gud (monoteism), flera gudar (polyteism), andar, själar, som fyller en eller olika funktioner för att förklara hur världen är uppbyggd. Alla som tillhör en religion har ofta en gemensam värdegrund, som bland annat ställer krav på vilka etiska förhållningssätt eller moraliska plikter som man måste anpassa sitt liv till. Följer man dessa ”regler”, så väntas oftast en belöning efter döden.

Religion

Idag vet vi mer om hur världen fungerar än för tusentals år sedan. Okunskap leder till antaganden. Vanliga väderförhållanden eller himlafenomen kunde förr betraktades som magiska. Människor kunde tillskriva naturliga processer, exempelvis som en långdragen tork eller osämja mellan grannar, som en bakomliggande vilja från det övernaturliga. Lösningen för att få svar på frågor eller få bukt med vardagliga problem, utmynnade i olika riter (religiös ceremoni). Exempel på dessa är kristendomens dop, giftermål och begravning. Men även asatrons blot (offer till gudarna) var en naturlig ceremoni under vikingatiden.

Med både människans förmåga att behärska skriftspråket och framförallt med boktryckarkonstens utveckling, kunde människors levnadsregler registreras och skapas i heliga böcker och skrifter som kunde spridas religionen vidare och befästas för kommande generationer i hundratals år. Genom att se tillbaka i tiden på några människor som har betytt mycket för vardera religion skapades även heliga platser. En helig plats kan även vara dem byggnad där människor bedriver riter eller lär sig om sin tro. Varje religion utvecklade även olika symboler, vars innebörd knyts till en eller flera delar av religionens historia eller övergripande syfte.

Vi vet idag att det finns flera tusen olika religioner. Hinduism, och olika versioner av Buddism dominerar östra och södra Asien. Världsreligionerna Kristendom och Islam utgör tillsammans över hälften av jordens befolknings trosuppfattning och utövas i princip alla delar av världen. Tillsammans med Judendomen bildar tre en gemensam monoteistisk grundsyn, där Gud skapade världen och gjorde människan i hans avbild. Men med historiens gång så bildas nya inriktningar och gamla värderingar revideras. Det som i grunden håller ihop alla tre världsreligioner, känns mycket avlägsen idag när framförallt fundamentalister beskriver den egna tron som självklar och oftast överlägsen de andra. Att strida och dö i Guds namn är ingen modern företeelse. Bakgrunden till dagens konflikter mellan dessa religioner, grundar sig i händelser som kan vara alltifrån tiotals till tusentals år gamla.

Dock ökar antalet människor i världen för varje år, som delvis (agnostiker) eller helt (ateister) inte söker svaret på livets frågor i religion. Anledningen till att allt fler människor inte tror på religion, har flera förklaringar. Ju mindre religionen påverkar eller styr människans liv, desto större möjligheter till eget ställningstagande har hon.

Hur ser framtiden ut för religionen?

Genom alla tider har människan försökt få svar på frågor. Så länge vi inte får svara på alla frågor, kommer antagligen religionerna leva vidare. Vissa religioner kommer antingen bli en övergående fas i människans historia, eller så kommer de utvecklas och förändras för att anpassas till den framtida samhället.

Källor:

http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/allmant-om-religion#

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/religion

https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4652083

https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4652098

https://sv.wikipedia.org/wiki/Religion

https://www.flickr.com/photos/k7-k10
Prenumerera på nya blogginlägg