Uptown funk

Vecka 46-48 kommer alla elever i årskurs 4-6 att träna på en fitness/showdance. Genom dansen tränar eleverna bland annat sin taktkänsla, smidighet, balans, rörelseminne, kondition, rumsuppfattning, koordinationsförmåga och mycket därtill. Dans är en mycket bra träningsform som ska skapa glädje och inlevelse. Det är viktig att på tidig nivå göra dansen som en naturlig del av ämnet idrott och hälsa, vilket skapar bra förutsättningar att alla elever ser aktiviteten som bra inslag i sin fysiska, psykiska och sociala utveckling.

Länken nedan finns dansen i sin helhet på youtube. Eleverna kan vid behov använda videon som ett komplement till den ordinarie undervisningen. Exempelvis som extra träning hemifrån eller som träning inför uppvisning för mig vecka 48.


Prenumerera på nya blogginlägg

Samer

Sápmi – samernas land

Samernas land kallas för Sapmi. För samerna själva betyder begrepp Sápmi både landet och folket samerna. Det breder ut sig över fyra länder (Ryssland, Sverige, Finland och Norge) i Norra delen av Nordkalotten.

 

Digitala lektionsanteckningar: Samer – del 1Samer – del 2

Arbetsblad: so-arbetsblad-samer

Lektionsanteckningar:

samer-lektionsanteckningar

 

 

 

 

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Judar

Judar är en svensk nationell minoritet. De utgör en minoritet i alla världens länder, förutom i staten Israel. En stor del av judarna är inte religiösa, vilket innebär det en stor skillnad att se judar som en etnicitet eller som religion. Förenklat är jude ett sätt att leva, medan judendom som ett sätt att se på världen.

Historia

Judarna som etnicitet härstammar från Mellanöstern och sydvästra Asien. De levde i olika stammar i hundratals år innan i det geografiska området för nuvarande Israel, Syrien, Libanon, Jordanien och Egypten. På grund av erövringar av främmande makter, reducerades stammarna avsevärt. Det var den sista kvarvarande stammen Juda, som gav upphov till begreppet judar.

I samband med den romerska ockupationen i början av vår tidräkning, fördrevs det judiska folket från sitt hemland. Därefter har de, precis som romerna, vandrat och bosatt sig i olika delar av världen. Det är först från och med 1948 som en judisk stat åter kom i bruk.

Bild 1 – Israels tolv stammar
Judarnas resa till Sverige

Den första registrerade kontakten som skapades mellan judar och människorna från Norden är från vikingafärderna vid Svarta havet och Kaspiska havet. Under medeltiden och Stormaktstiden fick Judar inte bosätta sig i Sverige, på grund av att det var förbjudet att tillbe någon annan religion än kristendomen. Därför var alla judar tvungna att konvertera till kristendomen, om det vill bosätta sig i Sverige under slutet av 1600-talet. Under 1700-talet började judarna kunna bosätta sig i Sverige utan att avsäga sig sin religion. Dock fanns det tydliga regler som begränsade judarnas rätt att bosätta sig och yrkesmöjligheter. Det var först 1872 som judarna fick samma rättigheter som alla andra medborgare.

Under slutet av 1800-talet och under 1900-talets första hälft, flydde och förflyttades många judar runt om i Europa. Det ledde till en stor invandring av tusentals judar till Sverige. 1951 införs religionsfrihet och därefter kan man vara jude utan att tillhöra religionen judendomen.

Att agera och vara fientligt inställd mot judar kallas antisemitism. Motsättningar som både etnicitet och religion har varit påtaglig för judarna under tusentals år. Det har blivit en ond spiral, där de samtida förutsättningarna aldrig varit på judarna sida. Hatats fick störst koncekvenser under andra världskriget, då nazisterna dödade sex miljoner judar i förintelsen.

Bild 2 – Överlevare från Buchenwalds koncentrationsläger
Jiddisch – judarnas språk
Ordet Jiddisch kommer från ordet jude. Språket har, precis som romani chib, påverkats och utvecklas på grund av judarnas migration. Jiddisch utgår i grunden från hebreiskan, men har förändrats genom århundraden av influenser av olika språk. Språket har sin samtida grund i tyskan, men kommer även från de slaviska språken samt romani chib. Det finns inga versaler eller gemener och man skriver och läser, precis som arabiska, från höger till vänster. Dock märks fortfarande Hebreiskan i språkets religiösa ord och begrepp samt även i en del av vardagsspråket.

Språket talades främst i Östeuropa under 1600- och 1700-talet talades jiddisch främst i Östeuropa, men fick en större spridning runt ut i världen under 1800-1900-talets förföljelse och emigration. Innan andra världskriget bröt ut fanns över 12 miljoner människor som pratade jiddisch. Idag talas jiddisch av cirka fyra miljoner, varav de flesta bor i USA , Kanada och Europa.

Judarna i Sverige pratade jiddisch kontinuerligt i samband med de fick rätten att bosätta sig på 1700-talet. Trots att en ökad inflyttning till Sverige under 1800- och 1900-talet ökade inte antalet språkutövare. Det beror barnen i större utsträckning inte lärde sig behålla språket när familjerna integrerades i samhället. Idag beräknas det finnas mellan 20.000-25.000 judar i Sverige, varav ca 4.000 av dem kan prata jiddisch. Det finns ytterligare några tusen som kan förstå språket men talar det inte.

 Vill du veta mer om minoritetsspråket jiddish?

 Lektionsanteckning – digitalt: Judar – Jiddisch
Arbetsblad: so-arbetsblad-judar
Lektionsanteckningar:
img_3014
Bild 3 – Lektionsanteckningar
Källor:

Nationalencyklopedin, judar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/judar (hämtad 2017-10-02)
Nationalencyklopedin, judar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/judar (hämtad 2017-10-02)
Nationalencyklopedin, jiddisch. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/jiddisch(hämtad 2017-10-02)
SO-rummet https://www.so-rummet.se/fakta-religion/judarnas-historia-efter-diasporan-135-ekr-fram-till-1800-talet
Judiska församlingen - http://jfst.se/
Minoritet - http://www.minoritet.se/judar
Judiska musseet - http://judiskamuseet.se/
Skolverket - http://modersmal.skolverket.se/jiddisch/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Israeliter

Bildkällor:
Bild 1 - Av Tobias Conrad Lotter - Geography and Map Division, Library of Congress, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=321266

Bild 2 - Av Private H. Miller. (Army) - U.S. Defence Visual Information Center, image #HD-SN-99-02764; NARA image ARC #535561, file #208-AA-206K(31)

Bild 3 - Lektionsanteckningar. ©Niklas Jonsson 2016-11-01

Prenumerera på nya blogginlägg

Sveriges fem nationella minoriteter och minoritetsspråk

Introduktion Sveriges minoriteter: Introduktion – Sveriges minoriteter

Med utgångspunkt med FN:s födelse efter andra världskriget så har arbetet med att stärka människors rättigheter i världen utvecklats kontinuerligt. Efter att Europarådets minoritetsspråkskonvention, beslutade Sverige att erkänna fem nationella minoriteter. Dock var det inte ett godtyckligt beslut, utan följande krav ställdes i urvalsprocessen:

  • Det ska vara ett språk, inte en dialekt.
  • Det ska ta talats i ungefär hundra år, men minst i tre generationer.
  • Det ska finnas en önskan av språkets brukare att bli ett minoritetsspråk.

De fem erkända nationella minoriteterna är:

  1. Judar
  2. Romer
  3. Samer
  4. Sverigefinnar
  5. Tornedalingar

Bakgrunden till att just de här minoriteterna valdes ut, förutom nämnda kriterier, är att de skiljer som folkgrupp har en uttalad samhörighet och egen identitet som skiljer sig från majoritetsbefolkningen.

Samerna är dessutom vår nations erkända urbefolkning och har funnits i Sverige i tusentals år. Finnarna har som språkgrupp, funnits lika länge som samerna, eftersom språken är besläktade. Romer och judar började invandra till Sverige för cirka 500 hundra år sedan. Tornedalingar eller meänkieli började sin utveckling som eget språk i och med delningen mellan Sverige och Finland 1809. De olika minoriteterna har sitt eget språk och egen kultur. Judarna som minoritetsgrupp har även en egen religion.

Anledningen till att staten erkände de fem minoritetsspråken, förutom att främja mänskliga rättigheter, syftade till att ge minoriteterna en chans att bevara, främja och utveckla sitt språk, sin kultur och att arbeta mot diskriminering. I praktiken infördes olika förvaltningsområden i kommuner, landsting och regioner med många nationella minoriteter.

De första tio åren förvaltades inte de nationella minoriteternas rättigheter efter uppsatta förväntningar. Därför infördes lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk 2010. I dagsläget ingår 75 kommuner och 14 landsting/regioner som förvaltningsområden (se kartor). Övergripligt ger lagen de fem nationella minoriteterna ett grundskydd som innebär att minoritetsspråken ska främjas och skyddas samtidigt som kulturen ska utvecklas och bevaras. De fem nationella minoriteterna ska också ha inflytande i frågor som berör dem.

Förutom grundskyddet så har minoriteterna samer, sverigefinnar och tornedalingar särskilda rättigheter som gäller i de så kallade i sina förvaltningsområden. I kommuner som ingår i förvaltningsområdet ska de:

  • muntligen och skriftligen kunna använda sitt språk i kontakt med myndigheter
  • bli erbjudna barn- och äldreomsorg på minoritetsspråken.

Emellertid ska dessa minoriteter utanför förvaltningsområdet kunna använda ditt språk om myndigheterna har språkkunnig personal. Exempelvis ska man i en rättegång ha rätt att prata sitt eget språk. Samiska och finska ska även kunna användas i kontakt med vissa statliga myndigheter.


Prenumerera på nya blogginlägg